Sök:

Sökresultat:

2052 Uppsatser om Nationella miljömćl - Sida 59 av 137

GÄr det att planera för anpassning till förÀndringar i det urbana landskapet? - i sÄ fall, hur?

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Skiljer sig nedskrivningarna av goodwill mellan lÀnder beroende pÄ rÀttstradition? -En studie av börsnoterade företag i EU

Bakgrund och problem: EU har sedan Är 2005 beslutat att alla noterade företag inom unionen ska tillÀmpa IASBs regelverk i koncernredovisning för att öka jÀmförbarheten i de finansiella rapporterna. IASB syftar till att harmonisera den internationella redovisningen men flera forskare bland annat D?Arcy (2006) menar att ett gemensamt regelverk inte Àr tillrÀckligt eftersom det Àr mÄnga faktorer som pÄverkar ett lands redovisning, bland annat den kulturella, politiska och ekonomiska miljön (Ball, Kothari & Ashok, 2000). La Porta et. al (1998) har gjort en omfattande klassificering av lÀnders historiska ursprung med beaktande för vilken rÀttstradition ett land hÀrstammar ifrÄn, samt vilket skydd som ges till investerarna.

Bemötande vid psykosvÄrd : Litteraturgranskning

SAMMANFATTNINGDenna litteraturgranskning har utgÄtt frÄn ett intresse av psykosvÄrd. I fem vetenskapliga artiklar, varav tvÄ frÄn Australien och tre frÄn United Kingdom, har jag granskat aspekter pÄ bemötande vid psykos. Den fortbildning som har nÄtt mitt arbete inom psykiatrin har grundat sig pÄ forskning pÄ omrÄdet och har rört sig med liknande utgÄngspunkter och slutsatser som i den granskade litteraturen. Trots att den informationen har funnits och spritts bland psykiatripersonal anvÀnds inte rekommenderade riktlinjer och handlingsplaner fullt ut. SvÄrigheter att starta nya arbetsmetoder och Àndra attityder i mötet med psykospatienter har mÄnga förklaringsgrunder.

Att effektivt sÀlja Sverige : VÀrdet av VisitSwedens tillvÀgagÄngssÀtt för att attrahera utlÀndska resenÀrer

Our main objective with this essay was to study VisitSweden?s effort to sell Sweden to foreign markets.This has been studied in relation to VisitScotland work and approach. We collected empirical data consisting of document studies and interviews with representatives of VisitSweden and VisitScotland. In addition, we have supplemented with an interview with a representative of Svensk Destinationsutveckling AB. We based our analysis of our empirical data on previous research in destination marketing.

Övergripande perspektiv möter Ă€mnesundervisning: att anvĂ€nda
storylinemetoden i utbildning för hÄllbar utveckling och
naturorienterade Àmnen

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande tvÄ grundlÀggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att frÀmja naturvetenskapligt lÀrande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgÄr frÄn en konflikt mellan gÀllande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolÀmnen, och ett uttalat önskemÄl om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hÄllbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden Àr begrÀnsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

1990-talets svenska attityder till invandrare och invandring

Uppsatsen analyserar allmÀnna socialpsykologiska mekanismer som pÄverkar och utformar relationerna mellan olika samhÀllsgrupper. Stor vikt lÀgges vid frÄgor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. SÀrskilt undersöks hur pass mycket pÄverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestÀmda platser i samhÀllsordningen. Författaren analyserar svenska förhÄllanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utlÀndska IMER-forskare, förekommer ocksÄ hÀr i landet. SÀrskilt intresse Àgnas Ät frÄgan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar Àr individuella patologier eller avspeglar samhÀllets traditionella normer, vÀrderingar och prioriteringar.

SprÄklig medvetenhet : En empirisk och teoretik studie

Under inriktningen GrundlÀggande fÀrdigheter pÄ lÀrarprogrammet vÀcktes ett intresse hos mig angÄende sprÄklig medvetenhet och dess betydelse för barns lÀs- och skrivinlÀrning. I det hÀr examensarbetet har det behandlats nÀrmare med hjÀlp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstÄende forskare inom sprÄklig medvetenhet anser om vad just sprÄklig medvetenhet Àr, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever sprÄklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. SvÄrigheter, oklarheter och fördelar med begreppet sprÄklig medvetenhet redovisas.I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benÀmningar av begreppet sprÄklig medvetenhet. Att begreppet Àr innehÄllsrikt och svÄrdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen.

Zonerat skogsbruk - en möjlighet för Sverige

Trakthyggesbruk Àr det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. PÄ senare Är har dock detta skogsbruk ifrÄgasatts gÀllande frÀmst den naturhÀnsyn som det lÀmnar samt att trakthyggesbruket bedrivs pÄ i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppvÀxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hÀvdar att Sveriges nationella mÄl för bevarande av natur och miljö inte kommer att nÄs om inga omfattande förÀndringar görs i sÀttet att bruka skogarna pÄ. I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, Àr ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnÄ hög virkesproduktion och biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ.

Vad blir bÀttre med Ären? : En komparativ undersökning av elevtexter frÄn högstadiet och gymnasiet

1SammandragDetta arbete innehÄller en kvantitativ studie av elevtexter frÄn Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Undersökningen Àr komparativ och elevtexterna frÄn respektive Ärsgrupp jÀmförs med varandra. Det Àr totalt 20 elevtexter frÄn nationella provet i svenska VT 2011 som analyseras.Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka skillnader i sprÄklig kvalitet i ett antal elevtexter, av liknande uppgiftstyp, som Àr skrivna av elever i högstadiet respektive gymnasiet. Undersökningen ska redogöra för hur ungdomars skrivutveckling kan ÄskÄdliggöras under skolÄren mellan Ärskurs 9 och Svenska B i gymnasiet. Det visar sig att elevtexterna frÄn Svenska B i jÀmförelse med Ärskurs 9-texterna i genomsnitt innehÄller fler ord, lÀngre meningar, fler lÄngord, högre ordvariation, lÀngre fundament samt fÀrre subjektsfundament.

Manligt, kvinnligt eller mittemellan? : En studie om attityder till könsroller

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka didaktiska val lÀrare gör i undervisningen, samt hur lÀsförstÄelse uppfattas av lÀrare och elever i skolÄr 1-3.Uppsatsens metod Àr den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrÄn den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrÄn skolor som pÄvisat goda resultat pÄ Nationella provet i svenska i skolÄr 3 frÄn Är 2010. Fyra lÀrare och fyra elever har intervjuats.Det resultat som undersökningen visar Àr att lÀrarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur lÀsförstÄelseundervisningen ska utformas. Flera av lÀrarna har svÄrt att skilja lÀsförstÄelsen frÄn lÀsutvecklingen, vilket blir problematiskt nÀr de ska göra sina didaktiska val för att uppnÄ syftet med lÀsförstÄelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte fÄr lÀra sig hur de ska gÄ tillvÀga för att bÀttre förstÄ vad de lÀser, utan eleverna kommer sjÀlva fram till egna strategier som de kan anvÀnda sig av.

Lek, dokumentation, inflytande, normer och kön i förskolans styrdokument. : -      En jÀmförelse mellan Sverige, Norge, Australien och Slovakien.

Den hÀr undersökningen har jÀmfört lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvÀrdiga statliga styrdokument ifrÄn Slovakien, Norge och Australien. JÀmförelsen utgick ifrÄn fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön.Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att fÄ en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och pÄ sÄ vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas. Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag.Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang.Begreppet lek uttrycks likvÀrdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jÀmstÀlldhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön pÄ skilda sÀtt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens pÄ fÄ eller ingen utstrÀckning i dessa statliga nationella styrdokument..

Fönster i ombyggnad

I dagens samhÀlle stÀlls allt högre krav pÄ att energieffektivisera byggnader, dÀrmed stÀlls Àven krav pÄ att energieffektivisera befintliga byggnaderna. Ett av Sveriges nationella mÄl Àr att energianvÀndningen inom bebyggelse halveras till Är 2050 jÀmfört med 1995. Examensarbete har skrivit för EKG-projekt, en vÀgledning för fastighetsÀgarna som deltar i projektet vid eventuella fönsterbyten. Denna uppsatts belyser viktiga omrÄden och idéer inom modern fönsterkonstruktion, med tillhörande undersökningar samt en marknadsundersökning för fönster och dess kostnader. Detta examensarbete innefattar Àven vilka tankar man bör ha i Ätanke vid bestÀmt fönsterbyte ur den arkitektoniska synvinkel samt en energisimulering för ett rum, dÀr fönstret byts ut mot en lÄgenergi fönster.

"Att man förstÄr vad man lÀser helt enkelt, det Àr inte sÄ krÄngligt!" : LÀrares och elevers uppfattningar om lÀsförstÄelse

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka didaktiska val lÀrare gör i undervisningen, samt hur lÀsförstÄelse uppfattas av lÀrare och elever i skolÄr 1-3.Uppsatsens metod Àr den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrÄn den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrÄn skolor som pÄvisat goda resultat pÄ Nationella provet i svenska i skolÄr 3 frÄn Är 2010. Fyra lÀrare och fyra elever har intervjuats.Det resultat som undersökningen visar Àr att lÀrarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur lÀsförstÄelseundervisningen ska utformas. Flera av lÀrarna har svÄrt att skilja lÀsförstÄelsen frÄn lÀsutvecklingen, vilket blir problematiskt nÀr de ska göra sina didaktiska val för att uppnÄ syftet med lÀsförstÄelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte fÄr lÀra sig hur de ska gÄ tillvÀga för att bÀttre förstÄ vad de lÀser, utan eleverna kommer sjÀlva fram till egna strategier som de kan anvÀnda sig av.

Vad Àr kvalitet ur rektors perspektiv? : En studie om finska och svenska rektorers uppfattningar om kvalitet

Kvalitet Àr ett begrepp som inte lÄter sig definieras pÄ ett enkelt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har anvÀnts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat bestÄr av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgÄngar. I den tredje och sista analysen kunde tvÄ huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->