Sök:

Sökresultat:

2052 Uppsatser om Nationella miljömćl - Sida 48 av 137

GodkÀnd i SO?

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhÄllit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan Àn sina klasskamrater. Elva elever pÄ olika nationella program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn pÄ PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jÀmförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhÄllit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Nyhems MunicipalsamhÀlle : Starten av ett municipalsamhÀlle

I denna uppsats analyserar jag de beslutande organ som fanns i Nyhems municipalsamhÀlle och hur dessa organ har arbetat i ett inledande skede av municipalsamhÀllet. Fokus ligger pÄ hÀlsovÄrdsnÀmnden sett utifrÄn de nationella hÀlsovÄrdsstadgar som fanns i Sverige under den verksamma tiden 1909-1911. Syftet med uppsatsen Àr att komplettera den forskning som finns om municipalsamhÀllen genom att granska protokoll och se vilka frÄgor som var intressanta i Nyhems municipalsamhÀlle under dess första verksamma Är. Beslut som har tagits i de olika beslutande organen samt vilka som har varit viktiga aktörer i nÀmnda beslutsprocesser Àr sÄdant som Àr intressant för undersökningen. Slutsatsen blir att hÀlsovÄrdsnÀmnden bryter mot mÄnga av de stadgar som Àr skrivna och att det berodde pÄ organisatoriska och ekonomiska problem samt att styrningen inom samhÀllet har varit bristfÀllig..

VÀgen mot ett europeiskt forskningsrÄd : Ett inkrementellt eller ett radikalt förslag?

En intensifiering av forskningsÄtgÀrderna Àr ett viktigt led i strategin för att uppnÄ de mÄl som faststÀlls vid Europeiska rÄdets möte i Lissabon i mars 2000, nÀmligen att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi Är 2010.Med Lissabondeklarationen har den Europeiska unionen dessutom förtydligat att det finns ett starkt behov av att förbÀttra villkoren för konkurrenskraften genom bildandet av ett europeiskt forskningsomrÄde och genom att förstÀrka förutsÀttningarna för europeisk forskning.Att större satsningar pÄ forskning leder till ekonomisk tillvÀxt och högre sysselsÀttning framhÄlls ofta i den politiska debatten, inte minst under den senaste tidens diskussioner kring hur Europa ska komma i kapp USA och Japan. Europa saknar lÀmpliga mekanismer för att stimulera samt koordinera europeisk grundforskning pÄ ett sÀtt som man, till exempel, lyckas bÀttre med i USA Orsaken bakom EU: s lÄga tillvÀxt förklaras till stor del av svagheter inom EU vad gÀller nÀringslivets FoU-investeringar.Syften med studien Àr att beskriva och analysera processen kring att skapa ett europeiskt forskningsrÄd samt utifrÄn institutionalistisk teori analysera hur tvÄ olika förslag, ett inkrementalistiskt och ett radikalt, ger olika lösningar för uppbyggnaden av en ny institution. Syftet Àr dessutom att analysera i vilken utstrÀckning som skapandet av ett europeiskt forskningsrÄd kan ses som ett instrument för att uppnÄ de mÄl som stÄr pÄ Lissabonagendan. Studien försöker besvara följande frÄgestÀllningar: Hur och nÀr har idén kommit upp? Vilka Àr de viktigaste aktörerna involverade i processen? Vilka stÄndpunkter finns? Hur ser en radikal kontra en inkrementalistisk syn ut? Hur kan utvecklingen förklaras?Studien analyserar policy dokument och expertrapporter som ger förslag till och stödjer bildandet av ett europeiskt forskningsrÄd.

System för CRM - en marknadsanalys

Uppsatsen undersöker den svenska marknaden för CRM-system utifrÄn faktorer som företagskategori, kundrelation, befintligt kundrelationsstöd m.m. Vilka funktioner i ett system som företagen uppskattar mest undersöks ocksÄ samt hur faktorer typiska för mjukvara pÄverkar situationen.Resultaten visar att det finns ett behov bland smÄ och medelstora företag för CRM, dock inte för alla företag. MÄnga företag anvÀnder egenutvecklade system, kanske för att de kommersiella systemen inte motsvarat deras behov. FunktionsmÀssigt uppskattades grundlÀggande funktioner mest, och fördelningen mellan CRM-omrÄdena var jÀmn. GÀllande mjukvarukaraktÀristik ser företagen funktionaliteten som den primÀra faktorn i deras val av CRM-system.Det Àr en klar fördel att kunna erbjuda ett system pÄ det nationella sprÄket..

Hemmet, skolan eller hjÀrnan? : En litteraturstidie om betygsskillnader i den svenska gymnasieskolan

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka betygsskillnader mellan flickor och pojkar och vilka faktorer som kan pÄverka utgÄngen för betyg. Resultatet i denna litteraturstudie Àr baserat pÄ nationella och internationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Det Äterfinns olika förklaringar och synsÀtt gÀllande vilka faktorer som pÄverkar betygsutgÄngen; social bakgrund, kön, hjÀrnans funktion, elevens beteende och lÀrarens roll. Dessa faktorer har delats in i tre olika teman. Tre olika angreppssÀtt presenteras i teorikapitlet, dessa anvÀnds sedan som analytiska verktyg.

LÀsförstÄelse pÄ nationella provet : Vilken lÀsförstÄelse krÀvs för att uppnÄ betyget E i Ärskurs 9 jÀmfört med betyget G?

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Ekonomisk nationalism i globaliseringens tidevarv : En studie av den svenska handelspolitiken 1995-2007

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förstÄelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartlÀggs sÄvÀl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utstrÀckning den nationella identiteten har prÀglat svenska makthavares sÀtt att argumentera dÄ handelspolitiska frÄgor har diskuterats. Det valda sÀttet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder pÄ att det gÄr att pÄvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sÀtt att argumentera..

SprÄkets pÄverkan pÄ elevers prestation i matematik

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hindras frĂ„n att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. ÖversĂ€ttning av den inbĂ€ddade matematiken i texten stĂ€ller ett högre krav pĂ„ elevers sprĂ„kfĂ€rdigheter vad gĂ€ller avkodning, slutledning, tolkning samt behĂ€rskning av de matematiska begreppen. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ om kunskaper i det svenska sprĂ„ket pĂ„verkar prestationen hos elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska vid algebraberĂ€kningar i grundskolans senare Ă„r. Med hjĂ€lp av enkĂ€tformulĂ€r samt personliga intervjuer har vi i vĂ„r undersökning kommit fram till ett resultat som gĂ€ller för den skola som studien utfördes pĂ„. UtifrĂ„n studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan sprĂ„kfĂ€rdigheter och elevers matematiska prestationer..

Hur hanterar skolan elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik?

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Expatriaters roll som innovationsöverförare : ett mÀtverktyg för multinationella företag

Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i VÀsterÄs samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhÄllande till EuroparÄdets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med Ätta romska elever och tre lÀrare dÀrefter tolkades resultatet utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgÄngspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien Àr kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet Àr att majoritetssamhÀllets etnocentrism pÄverkar unga romers skolsituation i VÀsterÄs eftersom romernas sÀrskilda rÀttigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

Man fÄr vad man betalar för, eller?

Intresset för nationell vÀrdegrund Àr stort och detta framför allt efter det lagtillÀgg som instiftades i socialtjÀnstlagen (SoL) 5 kap. 4§ i januari 2011. Den nationella vÀrdegrunden handlar om att omsorgen ska utföras med fokus pÄ den Àldre personens vÀlbefinnande och möjlighet till ett vÀrdigt liv. Ledord i NPM:s omfattande reformer Àr bÀttre effektivitet, konkurrens, samt bÀttre mÄlstyrning och uppföljning. Metoder som föresprÄkas för att nÄ dessa idealtillstÄnd Àr bland annat konkurrensutsÀttning, privatisering, mÄlstyrning och decentralisering.

Jakten pÄ likvÀrdig betygssÀttning : Styrdokument och lÀroplan som levande vÀsen

LikvÀrdig betygssÀttning Àr en förutsÀttning för elevers rÀttssÀkerhet, eftersom betygen fungerar som urvalsinstrument. DÀrav arbetar det svenska skolvÀsendet med att höja likvÀrdigheten vid betygssÀttning. Sverige genomför större skolreformeringar med start 2011, vilket har gett stat och skolmyndigheter chansen att belysa och reglera likvÀrdigheten genom styrdokument och skollag. Studien gör en dekonstruktiv kritisk granskning av publiceringar i frÄgan de senaste Ären, och har lokaliserat ett spretigt, nÀstan ostÀdat sammanhang. Resurser lÀggs för att höja likvÀrdigheten i betygssÀttning, men utan att veta hur konjunkturen för likvÀrdig betygssÀttning ser ut i Sverige.

IKT-satsningar i skolan En jÀmförande studie av nationella IKT-satsningar mot grundskolan och gymnasiet i Japan och Sverige

Technological advancements in information and communication technologies (ICT) have resulted ina need to use ICT in schools. Sweden has actively promoted ICT in schools since the early 1980's.In Japan, 1994 saw the government's first step towards active promotion of ICT in education. In thisstudy, we have compared the strategies used to promote the use of ICT in elementary and secondaryschools in Sweden and Japan. Our findings suggest that a similar 3-step approach was used in bothcountries: 1, infrastructure; 2, effective use of ICT; 3, implementation of ICT. A significantdifference was found in the way the two countries planned their strategies.

LÀrares behov av kompetensutveckling utifrÄn de behov deras elever har.

Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->