Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter med barn i Äldrarna sju till tolv Är. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvÀgledare som bedriver studie- och yrkesvÀgledningsverksamhet med barn i grundskolans Är 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa Äldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet mÄste pÄbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första Är, för att mÄlen sÄ som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnÄs. De förutsÀttningar intervjupersonerna menade krÀvs för att tidig vÀgledning ska kunna bedrivas Àr av sÄvÀl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter som pÄbörjas i grundskolans tidigare Är och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsÀttningar att göra vÀl underbyggda val i framtiden..

Vi har i vÄr rapport belyst att det inte finns nÄgon nationell utbildningsplan för utryckningsförare och att det inte finns nÄgot systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt att samla information runt faktorer som haft avgörande betydelse vid olyckor. Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds idag för att samla information baserar sig pÄ att kunskap förmedlas, muntligt inom personalen, lokalt pÄ myndigheterna. Vi har i rapporten föreslagit att man inom polisen inför en nationell utbildningsplan och att man Àven inför nationell statistik över olyckstillbud med polisens fordon för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för en enhetlig utryckningsförareutbildning i likhet med den nationella bastaktiken. I bakgrunden har vi försökt ge lÀsaren insikt i de undantagsregler som gÀller förare av polisfordon under yrkesutövning och dÀrmed ge lÀsaren en insyn i Àmnet. Syftet med rapporten har varit att undersöka om man frÄn utbildningshÄll tar lÀrdom av olyckor som skett med polisfordon och belyser man de faktorer som varit av betydelse nÀr man utbildar utryckningsförare.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjÀnstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen frÄn socialarbetaren. En kvalitativ metod anvÀndes och intervjuer med brukare utfördes för att fÄ djupgÄende svar pÄ syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober mÄnad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrÄgan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, tvÄ kvinnor och fyra mÀn i Äldrarna 24-40.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgÀnglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lÀrande och mÄluppfyllelse. UtgÄngspunkten var de nationella satsningar som gjorts pÄ lÀrares fortbildning inom omrÄdet IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig pÄ ett sociokulturellt lÀrande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till lÀs- och skrivprocessen.

AbstractUSA:s bistÄndspolitik har frÀmst anvÀnts strategiskt för att frÀmja nationella intressen. Bi-stÄnd kan vara ett effektivs sÀtt för en stat att utöva ekonomisk makt över en annan. USA har gett bistÄnd till Israel sedan början av 50-talet dÄ USA:s stora population av judar har skapat ett nÀrmast inrikespolitiskt intresse i landet.Egypten har efter att fredsföredrag skrevs med Israel 1979 erhÄllit stora summor i militÀrt och ekonomiskt bistÄnd frÄn USA. Det har varit viktigt för USA att se till att Egypten hÄller freden med Israel samt att ha en av arabstaterna som allierad i Mellanöstern. Egypten har varit det land som, efter Israel, fÄtt mest bistÄnd frÄn USA.Pakistans geografiska lÀge har under perioder varit ytterst viktig för USA, framför allt pÄ grund av hotet frÄn Sovjetunionen under Kalla kriget.USA:s strategiska bistÄndspolitik förklarar vi utifrÄn realistisk teori inom internationell politik..

Den hÀr uppsatsen har sin utgÄngspunkt i staden Lund vid tiden för Sveriges nationella omröstning om totalt rusdrycksförbud 1922. Syftet Àr att belysa den lokala alkoholsyn och de lokala alkoholkulturer som möjliggjort stadens specifika valresultat; ett valresultat som visade det nÀst lÀgsta förbudsintresset i hela landet.Uppsatsen försöker beskriva hur stadens olika aktörer och samhÀllsskikt - sÄsom arbetare, akademiker, borgerlighet och nykterhetsrörelse - förhÄllit sig till alkohol och till förbudet. Med hjÀlp av bl.a. arkivmaterial och tidningsartiklar ges smÄ glimtar in i lundabornas alkoholrelaterade umgÀngesliv, och hur detta satte sina spÄr i valpropagandan.Uppsatsen visar hur alkohol anvÀnts för att organisera tillvaron, och inte minst dess avgörande betydelse som kÀlla till gemenskap och samvaro. En problematik som blir aktuell i arbetet Àr svÄrigheten att dra slutsatser utifrÄn kÀllor som inte ger tillfredsstÀllande information..

Denna uppsats behandlar Turkiets utrikespolitiska förĂ€ndring under landets senaste tioĂ„rsperiod dĂ„ islamister och sekularister skiftat instĂ€llning i frĂ„gan om EU-medlemskap. Tidigare var islamisterna starkt motsatta till tanken pĂ„ att gĂ„ med i EU medan de sekulĂ€ra sĂ„ kallade kemalisterna företrĂ€dde landets aspirationer att gĂ„ med i unionen. VĂ„r studie gör ansprĂ„k pĂ„ att förklara nĂ€r, varför och hur islamisternas skifte gĂ„tt till genom att undersöka de islamistiska partierna.För att koppla undersökningen till relevant statsvetenskaplig forskning har vi anvĂ€nt oss av och prövat Jakob Gustavssons modell över utrikespolitisk förĂ€ndring.Med utgĂ„ngspunkt i modellen finner vi att anledningen till förĂ€ndringen i EU-frĂ„gan beror pĂ„ en kombination av:- strukturella internationella förĂ€ndringar:· EUs utvidgning· EU ? ej lĂ€ngre en ?kristen klubb? med kristdemokratiskt styre- strukturella nationella förĂ€ndringar:· Europeisering av Turkiet· Förlorat inflytande av kemalismen· Ändrade instĂ€llningar hos ledande turkiska politiker- en isolerad hĂ€ndelse:· ?MinimilitĂ€rkuppen? 1997Dessa hĂ€ndelser intrĂ€ffade alla under en relativt koncentrerad tidsrymd..

Syftet med studien var att beskriva, förklara och vidga förstÄelsen för hur förskollÀrare arbetar för att stimulera och utmana barns sprÄk- och kommunikationsutveckling. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av tidigare forskning inom omrÄdet samt nationella styrdokument. Studiens lÀrandeteori har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollÀrare i norra delen av Sverige. De forskningsfrÄgor jag stÀllde var: Hur upplever förskollÀrare att barnet tar till sig det sprÄkstimulerande insatserna? samt; Vilka arbetsmetoder anvÀnds i lÀrandemiljön?Resultatet av denna studie visar att förskollÀrarna kontinuerligt arbetar med sprÄkstimulering i samförstÄnd med lÀrandemiljön, dÀr kommunikation Àr ett nyckelord till lÀrande.

Svenska elever deltar emellanÄt i nationella och internationella undersökningar dÀr deras naturvetenskapliga kunskaper testas. PÄ vissa frÄgor i dessa undersökningar har svenska elever fÄtt ett dÄligt resultat, fÄ elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet Àr Àven att fÄ en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförstÄelse pÄverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frÄgor.

The aim of this paper is to apply Robert N. Bellahs theory of civil religion, within a Swedish societal context. Bellahs theory was designed in, and influenced by American culture. Therefore, the ?translation? of Bellahs theory does not come without problems.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

TvÄ-statslösning för den Palestinska Myndigheten Àr en Äterkommande diskuterad vÀg bort ifrÄn konflikten i Mellanöstern. För Palestinas del har den mÄngÄriga politiska och vÀpnade kampen för existensberÀttigande varit deras första argument i statsbyggnadsprocessen vilken har kantats av ?sexdagarskrig?, ?Yom-kippur-krig?, ?Al-Aqsa intifada? och stenkastning.Genom en fallstudie dÀr jag har operationaliserat Barry Buzans teori om statsbildning sÄ har jag under sökt dokumenten ?Oslo Agreement? och ?A Performanced-Based Roadmap to a Permanent Two-State Solution to the Israeli-Palestinian Conflict?, om statsbildning baserat pÄ dessa Àr möjlig. Resultatet av undersökningen Àr att teorin bakom de statsbildande komponenterna har kunnat operationaliseras och genom detta visat att territoriet, den nationella identiteten och palestinska strategiska omrÄden Àr de mest förekommande statsbildande bestÄndsdelarna. Generellt citeras dokumenten fortfarande i statsbyggnadsprocessen men förtroendet att bygga staten Palestina pÄ dessa, uppfattar jag vara urholkad.Sökord: ?Palestine State Building?, ?Statebuilding?, ?Statebuilding Buzan?, ?Statsbildning?..

Undersökningens syfte har varit att utifrÄn relevant litteratur granska vem som frÀmjas bÀst av ett utvecklingssamtal, Àr det eleven, vÄrdnadshavaren eller lÀraren. En frÄgestÀllning var att undersöka vem som fÄr mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrÄn syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhÄller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frÄgan har som metod anvÀnts en litteraturstudie dÀr ett antal artiklar baserade pÄ avhandlingar fungerat som bas. Studien har Àven inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar.

This paper is a statistical examination about how the European Parliament views questions about equality between women and men. It focuses on how the members understand gender equality depending on ideological standpoint, nationality and gender. In other words, it focuses on whether the politicians have different point of views depending on which parliamentary political group they belong to, which member state they are coming from or which gender (man/woman) they have.Equality between women and men is a complex problem. This paper is concentrating on two questions; the problem about setting up a European gender institute and the problem about gender mainstreaming.The examination, which is a statistical examination about how politicians were voting in both questions, shows that all variables, ideological standpoint, nationality and gender, are determining factors for their voting behaviour in questions about gender equality. Ideological standpoint is the most important variable, second in place is gender and the least important factor is nationality..

This essay is about the problematization of uneployment and unemployed in national policy documents of the years 1979 and 2007. The purpose of this essay is to illustrate and analyze the problematization of unemployment as a construction. My overall aim is investigating how the unemployed and unemployment are represented and constructed in the Swedish political debate the years of 1979/80 and 2006/07 by analyzing national policy document. The analysis will consist of questions about the problemrepresentaion made by unemployment and the unemployed, the assumptions behind this problematization and what kind of impact it could generate for the unemployed.  In this way, the study aims to investigate the changes that may have occurred in how unemployment is problematized in the Swedish policy documents and highlight citizenship conditions on the basis of labor market policy.