In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- nÀr kan man tala om jÀmstÀlldhet i fysiklÀromedel?, and her gender categories in my study.

I denna uppsats undersöks stavfel i 43 nationella prov i svenska somandrasprÄk skrivna av elever i Äk 9. Stavfelen har delats in i trehuvudkategorier; ortografi, ordbildning och stavfel som beror pÄ brist pÄgrammatiska kunskaper. Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ vilka typerav stavfel som Àr vanligast förekommande i de undersökta uppsatserna.Jag kommer ocksÄ att titta pÄ antal stavfel i relation till uppsatsernasbetyg och skillnaden mellan flickor och pojkar.De resultat jag fÄr fram visar att flest stavfel görs i kategorin ortografidÀr tillÀgg eller utelÀmnande av bokstav Àr den absolut störstaunderkategorin. Vad gÀller ordbildning Àr felaktiga sÀrskrivningar devanligaste felen. NÀr det kommer till stavfel som kan kopplas tillelevens grammatiska svÄrigheter Äterfinns de flesta felen inom kategorinkongruens.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter gÀllande att göra elever pÄ gymnasiesÀrskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag anvÀnde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lÀrare som arbetade pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelÄg, anvÀnde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade pÄ att alla lÀrare ansÄg elevers delaktighet som viktigt.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Bakgrund: DÄ sjuknÀrvaro kan ge konsekvenser för framtida ohÀlsa och sjukfrÄnvaro Àr det ett viktigt omrÄde att undersöka. Syfte: Att klarlÀgga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknÀrvaro vid ett av FörsÀkringskassans lokala- och nationella försÀkringscenter, samt att belysa frekvens och jÀmföra orsak till val av sjuknÀrvaro mellan de tvÄ kontoren. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkÀtundersökning. Urvalskriteriet var en anstÀllningstid pÄ minst 12 mÄnader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svÄrighetsgrad. I studien har matematikuppgifter frÄn PISA 2003 och Nationella prov i matematik A, B och C pÄ gymnasiet analyserats utifrÄn vilka typer av matematiska symboler de innehÄller. Resultatet av denna analys har sedan med hjÀlp av statistisk korrelationsanalys jÀmförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav pÄ lÀsförmÄga uppgiften stÀller. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser Àr för svaga för att nÄgon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett nÄgot starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och lÄga lösningsfrekvenser Àn för nÄgon av de andra symboltyperna.

Syfte: Att unders?ka industrianst?lldas sj?lvrapporterade upplevelser av kognitiv vaksamhet och fysisk energi i samband med en optimerad frukost, samt att utv?rdera potentiell beteendef?r?ndring.Metod: Interventionsstudie (4 veckor) med bekv?mlighetsurval (n=12) p? Volvo Tuve. Dagliga enk?ter m?tte den subjektiva kognitiva vaksamheten och fysiska energin, samt enavslutande utv?rderingsenk?t m?tte beteendef?r?ndring. Data analyserades kvantitativt.Resultat: Den upplevda kognitiva vaksamheten och fysiska energin skattades statistiskt signifikant h?gre j?mf?rt med deltagarnas teoretiska baslinje.

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lĂ€rare, SprĂ„klig fördjupningskursVĂ„rterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

HÄllbar stadsutveckling Àr ett begrepp som diskuteras flitigt i samhÀllet idag, sÄvÀl pÄ nationell som pÄ lokal nivÄ. Visionen om den hÄllbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och vÀxande klyftor i samhÀllet. PÄ det övergripande nationella planet skildras samhÀllsproblemen och det framstÀlls mÄl om vad man vill förÀndra. PÄ lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag pÄ lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi pÄ hÄllbar stadsutveckling, utan de övergripande mÄlen Àr förslag pÄ vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rÀtta angreppssÀtten pÄ problemen i samhÀllet. Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförelse mellan vad som stÄr i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, dÀr en vision om att bli bÀst i vÀrlden pÄ hÄllbar stadsutveckling finns formulerad.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.

Vi har jÀmfört elevers resultat pÄ matematiska problem pÄ en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har Àven jÀmfört flickornas resultat med pojkarnas..

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna nÀr det gÀller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mÄl- och resultatstyrning innebÀr att riksdag och regeringen anger nationella mÄl och riktlinjer för arbetet i skolan. MÄlen skall gÀlla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvÀrdig. Inom dessa ramar som staten anger Àr det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmÄl har utvecklats för att kunna sÀkra de hot som finns för att uppnÄ en ekologisk hÄllbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrÄgor i planeringsobjekt för att bidra till att pÄ sikt uppnÄ dessa miljömÄl. Idag finns kritik och problem gÀllande miljömÄlen dÄ mÄnga mÄl anses vara svÄrtolkade och diffusa. MÄlen blir dÀrför svÄra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömÄlen inte finns reglerat idag finns en debatt gÀllande vilken status miljömÄlen har i dagens samhÀlle.