Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats:Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team.

Flyktingmottagande är en viktig och högst aktuell fråga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar då oron i andra länder ökar. Detta leder till att frågor uppstår kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar Länsstyrelserna på uppdrag av staten med kommunerna om hur många flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstår frågor kring effekterna av mottagandet och vissa frågor är svåra, om inte omöjliga att besvara. Frågan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte länsstyrelserna besvara.

Företagsförvärv tillhör vardagen numera. Trots alla förvärv som genomförts och all forskning som bedrivits inom området, misslyckas fortfarande många företag att på ett effektivt sätt föra samman två olika organisationer till en enhet. Syftet med uppsatsen är att utreda vilken roll kultur och organisationsdesign har vid internationella företagsförvärv samt undersöka på vilket sätt de kan bidra till utvecklingen, implementeringen och förverkligandet av strategin för den nya organisationen. Företagsförvärvet mellan före detta svenska AGA och tyska Linde har legat till grund för våran undersökning. Många faktorer både inom och utanför organisationerna påverkar valet av strategi och hur utformningen av den nya organisationen skapas och genomförs.

Tolvstegsbehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa läkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. Frågan väcktes om detta är förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin består av samt om möjlighet finns till förändring och influenser av behandlingskulturen.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna språk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina läroböcker gör mig tveksam på om dessa fakta direkt kan bidra till framgångsrik kommunikation vid kulturmöten. Utifrån mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda på vilka åsikter om kultur gymnasielärare i moderna språk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielärare i moderna språk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta står i bakgrunden och är mindre viktig än de fyra språkfärdigheterna.

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhållandet när två parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagändringar. Uppsatsen delar in kritiken i områdena: Barnets talan, Gemensam vårdnad och bestämmanderätt, Fastställande av vårdnaden om barnet, Umgängesrätt och umgängessabotage, Ekonomi, Verkställighet och Övriga ämnen, som redovisas var för sig. Dessa områden tar sikte på något enskilt problem. Två större lösningsförslag är av mer genomgripande karaktär: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Dessa redovisas också var för sig.

Studien syftar till att förtydliga och konkretisera den skriftliga kommunikativa, grammatiska kompetens man kan förvänta sig och kräva av deltagare, som gått studieväg 2, för att bli godkända. Den här studien, ett explorativt arbete, synar skriftlig förmåga på studieväg 2 kurs C, eftersom det är en nivå för språklig basfärdighet, som inte alltid är så lätt att uppnå. Jag är intresserad av vad eleverna åstadkommer i texter, som är bedömda och betygssatta, som E eller D, av andra inom Sfi- verksamheter i Stockholmsregionen.Genom att studera godkända elevtexter från Nationella Provet kurs C, får jag syn på exempel av den språkliga förmåga som kan förväntas av eleverna på den kursen. Texterna bör kunna ge ledtrådar till att konkretisera den språknivå eleverna befinner sig på och förtydliga kunskapskravens formulering. Vilka språkliga kännetecken finns i elevtexterna? Hur kan skriftlig kommunikativ kompetens synliggöras?    Trettio texter med en uppgift att berätta om en personlig händelse, ingår i studien.

SAMMANFATTNING Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där 14,7 % av befolkningen består av utrikes födda personer. Människor från andra kulturer kan ha olika tankar och behov som kan resultera i att de har andra förväntningar och beteenden än vad sjuksköterskor vanligtvis möter. Språk- och kulturskillnader kan skapa problem i omvårdnaden. Syfte: Att utifrån sjuksköterskors erfarenheter beskriva faktorer av betydelse vid transkulturell omvårdnad inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga, empiriska studier som kvalitetsgranskades och analyserades.

Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar.

Kustbevakningen genomförde 2011 en strukturell organisationsförändring som avsåg att effektivisera myndigheten för att frigöra resurser till den operativa verksamheten, samt att skapa en mer sammanhållen organisation. Man ville också att myndigheten skulle präglas av helhetssyn för att åstadkomma en Kustbevakning. En bidragande faktor i arbetet har varit den värdegrund som implementerats i myndigheten med ledorden helhetssyn, välvilja och engagemang. Studiens syfte är att beskriva och förstå hur en grupp anställda inom Kustbevakningen upplever den genomförda organisationsförändringen och implementeringen av värdegrunden. De teoretiska utgångspunkter som valts för studien är organisationsteori enligt Alvesson, Abrahamsson, Bruzelius och Skärvad, Angelöws resonemang om faktorer som främjar/motverkar förändringsarbetets framgångar, samt Scheins definitioner avseende organisationskultur. Fallstudien är genomförd utifrån en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppintervjuer.

Sammanfattning Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är:- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

Vår undersökning om läsprojekt på viskastrandgymnasiet som innebär 20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen på dagen utfördes via enkätutdelning till årskurs två elever från 5 olika program. Vi ställde 12 bestämda frågor i syfte att få information om elevers åsikter angående läsning och dess effekter i utveckling av läsförståelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrågade eleverna bekräftar att 20 minuters läsning under den första lektionen på dagen ger positiva effekter i deras läsförståelse, skriv förmåga, avslappning, koncentrations förmåga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonläsning är viktigt håller 67 % av elever med om, men vår undersökning har också visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltså 16 av 49 tillfrågade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers läsförståelse har försämrats, vilket beror på läslusten hos elever.

Kompetensförsörjning inom vård och omsorg till äldre och funktionshindrade är i flera avseenden en ödesfråga. Att vård- och omsorgsgivarna har tillräckligt med personal med god kompetens för sina uppgifter är en grundläggande och nödvändig förutsättning för att kvalitetsbrister inte ska uppstå eller att de ska kunna arbetas bort. Vår undersökning visar vilka diskussioner som förs av politiker, tjänstemän och intressenter från pensionärsorganisationer i en mindre glesbygdskommun gällande framtida personalförsörjning inom den kommunala omsorgen om äldre och funktionshindrade. Inledningsvis finns en beskrivning på hur diskussionerna i frågan om kommande personalförsörjning ter sig på det nationella planet. I uppsatsens fortsatta bakgrundsdel beskrivs historiken kring omsorgen om äldre och funktionshindrade innan ämnen som demografi, kompetens, kontinuitet och nationella samt lokala kompetens- och personalförsörjnings insatser framställs.