Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprättat riktlinjer för förlossningsvården som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ?Projekt säker förlossningsvård? och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona år 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och läkares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhållande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument på förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har använts.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik på de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar på hur handläggning av missbruksärenden går till i praktiken. En enkät utformade med vinjetter samt frågor om de tio senaste faktiska ärendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandläggare bidrog med svar. Resultatet visar att handläggarna försöker tillämpa de nationella riktlinjerna som ännu är relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemål och den för tillfälligt bästa vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemål samt faktorer hos denne är något mer övergripande än de övriga två kunskapskällorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom även fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handläggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krävs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

Meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk i vilket forskning kring kulturella aspekter är av begränsat områdesfokus. De politiska ändamål som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, ämnar skapa en språklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport påvisar att kunskapsbristerna är stora dels gällande anspråk minoriteter efterfrågar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrättigheter. Ett ledord i lagen är främjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad från andra minoritetsgrupper urskiljer meänkieli inte en lika säregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, and her gender categories in my study.

I denna uppsats undersöks stavfel i 43 nationella prov i svenska somandraspråk skrivna av elever i åk 9. Stavfelen har delats in i trehuvudkategorier; ortografi, ordbildning och stavfel som beror på brist pågrammatiska kunskaper. Syftet med uppsatsen är att titta på vilka typerav stavfel som är vanligast förekommande i de undersökta uppsatserna.Jag kommer också att titta på antal stavfel i relation till uppsatsernasbetyg och skillnaden mellan flickor och pojkar.De resultat jag får fram visar att flest stavfel görs i kategorin ortografidär tillägg eller utelämnande av bokstav är den absolut störstaunderkategorin. Vad gäller ordbildning är felaktiga särskrivningar devanligaste felen. När det kommer till stavfel som kan kopplas tillelevens grammatiska svårigheter återfinns de flesta felen inom kategorinkongruens.

Syftet med denna studie var att undersöka några lärares erfarenheter gällande att göra elever på gymnasiesärskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag använde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lärare som arbetade på gymnasiesärskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelåg, använde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade på att alla lärare ansåg elevers delaktighet som viktigt.

Bakgrund: Då sjuknärvaro kan ge konsekvenser för framtida ohälsa och sjukfrånvaro är det ett viktigt område att undersöka. Syfte: Att klarlägga vilka faktorer som var avgörande för val av sjuknärvaro vid ett av Försäkringskassans lokala- och nationella försäkringscenter, samt att belysa frekvens och jämföra orsak till val av sjuknärvaro mellan de två kontoren. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning. Urvalskriteriet var en anställningstid på minst 12 månader. Detta resulterade i 176 respondenter varav 116 stycken svarade.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svårighetsgrad. I studien har matematikuppgifter från PISA 2003 och Nationella prov i matematik A, B och C på gymnasiet analyserats utifrån vilka typer av matematiska symboler de innehåller. Resultatet av denna analys har sedan med hjälp av statistisk korrelationsanalys jämförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav på läsförmåga uppgiften ställer. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser är för svaga för att någon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett något starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och låga lösningsfrekvenser än för någon av de andra symboltyperna.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursVårterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

Hållbar stadsutveckling är ett begrepp som diskuteras flitigt i samhället idag, såväl på nationell som på lokal nivå. Visionen om den hållbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och växande klyftor i samhället. På det övergripande nationella planet skildras samhällsproblemen och det framställs mål om vad man vill förändra. På lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag på lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi på hållbar stadsutveckling, utan de övergripande målen är förslag på vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rätta angreppssätten på problemen i samhället. Syftet med denna uppsats är att göra en jämförelse mellan vad som står i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, där en vision om att bli bäst i världen på hållbar stadsutveckling finns formulerad.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lärare i årskurs 1-6 kan stå inför när det gäller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta några pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av särskilt stöd. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslärare och speciallärare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsättningar för elever i behov av särskilt stöd att nå de nationella målen? I studien har intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslärare, speciallärare och specialpedagog.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas..

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål har utvecklats för att kunna säkra de hot som finns för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrågor i planeringsobjekt för att bidra till att på sikt uppnå dessa miljömål. Idag finns kritik och problem gällande miljömålen då många mål anses vara svårtolkade och diffusa. Målen blir därför svåra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömålen inte finns reglerat idag finns en debatt gällande vilken status miljömålen har i dagens samhälle.

Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa ämnet bedömning och betygssättningen i skolan med utgångspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvärdiga bedömningen. Bedömning och betygssättning är en stor och viktig del i läraryrket, där det främsta målet är att eleverna ska bli så likvärdigt bedömda som möjligt. Redan på 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rättsäkerheten i bedömning, något som även svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framåt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport från 2013 på stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strävan mot en likvärdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjälpverktyg för landets lärare till att sätta just rättvisa och likvärdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, på bedömningen är större än vad många tror och visar snarare på motsatsen.Det är med fokus på de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssättning i skolan idag har blivit så problematiserad.