Denna studie handlar om Gustav III:s drÀktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell drÀkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgÄr frÄn Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets Äsikter om reformen. Studien ska ocksÄ analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella drÀkten. Metoden Àr litteraturstudier och teorin har sammanfattats frÄn flera litterÀra kÀllor.

Syftet med denna studie Àr att undesöka vilket matematiskt innehÄll förskollÀrare synliggör vid anvÀndning av bilderboken Lilla nollan och dom andra. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har bÄde observationer och kvalitativa intervjuer anvÀnts. TvÄ förskollÀrare frÄn en förskola valdes ut. Barnen som deltog vid observationerna var 4-5 Är gamla. Resultatet visar att förskollÀrarna synliggör ett brett matematiskt innehÄll i den ovannÀmnda bilderboken.

Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematiklÀroböcker. För att fÄ underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska lÀroböcker i matematik, samtliga avsedda för Ärskurs sju. Undersökningen Àr fokuserad pÄ textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga lÀroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades pÄ verkliga hÀndelser.

VÄra orsakstolkningar Àr nÀra relaterade till bland annat vÄr motivation, vÄr sjÀlvuppfattning och vÄra förvÀntningar. Med dessa begrepp till vÄr hjÀlp kan vi bÀttre förstÄ vÄrt beteende och varför vi ibland misslyckas och ibland lyckas. Det primÀra syftet med denna studie Àr att undersöka vilka orsaker elever ser till framgÄngar och misslyckanden inom Àmnet matematik. Hur eleverna uppfattar att lÀrare och förÀldrar förhÄller sig till, och tolkar, deras prestationer. Mitt mÄl Àr Àven att försöka förstÄ vad elever tror mÄste ske för att de ska bli bÀttre i Àmnet matematik.

Detta Àr en undersökning av grammatiska skillnader mellan de tvÄ betygen A och C i det skriftliga nationella provet i svenska 1 pÄ gymnasiet. Studiens syfte Àr att undersöka om grammatiska skillnader har nÄgon pÄverkan pÄ om elevtexten erhÄller betyget A eller C. Undersökningen inkluderar olika variabler och fokuset i studien ligger frÀmst pÄ den syntaktiska grammatiken. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr av kvantitativt slag. Materialet Àr hÀmtat frÄn det nationella provet i svenska 1 pÄ gymnasiet vÄrterminen 2013.

I flera studier som gjorts under de senaste Ă„ren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sĂ€mre i matematik. Skolverkets granskningar pekar pĂ„ ett flertal tĂ€nkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, dĂ€ribland pedagogernas bristande kompetens. ÅtgĂ€rder för att frĂ€mja och förbĂ€ttra situationen har bl.a. inneburit satsningar pĂ„ kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förĂ€ndra och förbĂ€ttra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom Ă€r syftet att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssĂ€ttet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete Ă€r tĂ€nkt att ske.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur och om elevers motivation pÄverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod Àr intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvÀrderingsenkÀter och lektionsbesök. Undersökningen Àmnar fÄ svar pÄ hur elevers motivation pÄverkas pÄ matematiklektioner med praktiska övningar jÀmfört med pÄ mer traditionella lektioner med rÀkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen Àr författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv pÄverkan pÄ elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen.

Detta examensarbete Àr en studie om barns matematiska begreppsbildning vid mÄltiden i förskolan. Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare uppmÀrksammar matematiken vid dessa tillfÀllen för att utmana barnens intresse för och lÀrande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollÀrarna. Fokus lÄg Àven pÄ vilka hinder förskollÀrarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se mÄltiden som ett tillfÀlle att anvÀnda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien anvÀnde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Syftet med vÄr studie Àr att försöka synliggöra och jÀmföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras instÀllning till matematik utifrÄn förskolans styrdokument, dÄ förskolan i dagarna stÄr inför en reviderad lÀroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkÀtundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för nÄgra semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollÀrare och barnskötare med olika lÄng tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att lÀroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning pÄverkar pedagogers syn pÄ matematikens betydelse i förskolan. AnmÀrkningsvÀrt var att det var de pedagoger med lÀngst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll lÀroplanens betydelse. VÄr tolkning av det resultatet Àr att flera Är av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förstÄelse av vad mÄlen innebÀr praktiskt..

The word mathematics is often associated to addition, subtraction, division or multiplication. This is not the kind of mathematics that belongs to pre-school. In my essay I have chosen to write about how mathematics is used in pre-school. In the literature it is written that the best way of becoming familiar with mathematics, is to integrate it in the every day life but that there are educators that use traditional mathematics education in pre-school. The questions I would like to answer are:1.

Syftet med denna uppsats Àr att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lÀrare och elever i gymnasieskolan.I dagens nÀringsliv sÄ vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta sÄ anvÀnds exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir dÀrför viktigt/nödvÀndigt för dagens gymnasieelever att vara vÀl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) sÄ skall mÄl i kursplanen i Àmnet matematik i gymnasieskolan strÀva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik strÀva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken anvÀnds inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan anvÀndas vid problemlösning för att ÄskÄdliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjÀlplig för att frÀmja inlÀrningen och höja elevernas motivation. I vÄra exempel har vi utgÄtt ifrÄn att lÀrare skall kunna anvÀnda sig av dessa exempel utan nÄgon större förberedelsetid. LÀraren kan vÀlja om han vill anvÀnda exemplen sÄ som de Àr eller förÀndra exemplen.

NÀr vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spÄr hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i Äldrarna eleverna kommer. Vi har Àven observerat mÄnga olika typer av lÀrare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet Àr dÀrför att titta nÀrmare pÄ hur intresset ser ut i tvÄ klasser i Ärskurs sex pÄ tvÄ olika skolor samt titta pÄ vilka faktorer som pÄverkar intresset hos eleverna. För att ta reda pÄ detta har vi utfört enkÀtundersökningar i de olika klasserna. UtifrÄn svaren frÄn enkÀterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hÀlften som enligt enkÀterna tyckte om matematikÀmnet och hÀlften som inte tyckte om det.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta vÀlgrundade beslut i vardagslivets mÄnga valsituationer. Elevers instÀllning och motivation till Àmnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. DÀrför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer som genomfördes i tvÄ olika skolor i Norrbotten med tvÄ olika elevgrupper bestÄende av yngre och Àldre elever samt tvÄ pedagoger.

I dagens samhÀlle har det blivit vanligare med att arbeta pÄ geografisk distans. Detta medför att chefer och medarbetare inte behöver befinna sig pÄ samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medarbetares upplevelser av att arbeta pÄ geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp VÀrdregionskap för att finna eventuella förbÀttringsÄtgÀrder. Genom öppna intervjufrÄgor med tre sektionschefer och sex nationella medarbetare som arbetar pÄ distans söktes svar pÄ frÄgorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medarbetaren och dennes nÀrmaste chef som befinner sig pÄ geografisk distans? Hur upplevs VÀrdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka ÄtgÀrder kan leda till förbÀttringar inom VÀrdregionen? Resultaten visar att medarbetarens upplevelse av att ha en chef pÄ distans gav en kÀnsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.