Examensarbetet behandlar hur tvÄ lÀrare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de fÄr eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jÀmförs hur lÀrarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssÀtt..

ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att fÄ en bild av elevers uppfattning kring matematikÀmnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön pÄverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med Ätta elever som gÄr det individuella programmet pÄ gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikÀmnet som viktigt. Framförallt den matematik som Àr relevant för eleverna, det vill sÀga matematik som har syftet att anvÀndas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

Syftet med studien var att belysa tvÄ förskollÀrares syn pÄ matematik och matematikundervisning, deras syn pÄ barn och matematik samt deras syn pÄ interaktionen mellan förskollÀrare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollÀrarnas syn utifrÄn ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie dÀr en intervjustudie som baseras pÄ observationsfall anvÀndes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i tvÄ block som visar pÄ hÀndelser som upprepar sig i vÄra observationer och som anvÀndes i intervjuerna med de tvÄ förskollÀrarna. Resultatet visar pÄ att de tvÄ förskollÀrarna Àr medvetna om vikten av att fÄ in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna sprÄk Är nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i frÄga om kravnivÄ. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förÀndring i betydelse och till förÀndrad kravnivÄ för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som sÀger att lokala mÄlformuleringar Àr problematiska..

En jÀmstÀlld undervisning ses som nÄgot sjÀlvklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det rÄder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sÀmre sjÀlvförtroende i Àmnet matematik. MÀnniskor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de tvÄ könen Àr inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i Àmnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domÀn. I vÄrt examensarbete vill vi ta reda pÄ lÀrarstudenternas attityder och förhÄllningssÀtt till matematik, samt deras sjÀlvuppfattning gÀllande Àmnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet pÄ lÀrarutbildningen vid Malmö högskola.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.

Denna undersökning vill lyfta fram lĂ€sförstĂ„else och bedömning av lĂ€sförstĂ„else i nationella prov i svenska för Ă„rskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, lĂ€sĂ„r 2012/2013 Svenska och svenska som andrasprĂ„k. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra lĂ€sförstĂ„elseprocesserna. Provresultat frĂ„n tvĂ„ skolor granskas, jĂ€mförs och analyseras utifrĂ„n lĂ€sförstĂ„elseprocesserna samt hur lĂ€rarbedömningarna förhĂ„ller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingĂ„r enbart elever som bedöms utifrĂ„n kriterierna med svenska som första sprĂ„k eller har svenska som modersmĂ„l, men flera av dem Ă€r tvĂ„sprĂ„kiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera sprĂ„k, samt att ett annat sprĂ„k Ă€n svenska talas i hemmet, Ă€r mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har tvĂ„ modersmĂ„l. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin lĂ€sförstĂ„elseförmĂ„ga vid ett nationellt prov samt hur lĂ€rare har bedömt deras lĂ€sförstĂ„else.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra elever i Ärskurs 2, 5 och 9 sÀger om sin lust att lÀra i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgÄngspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, dÀr fokus ligger pÄ lÀrande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, dÀr 4 elever i varje Ärskurs, dvs. 12 elever ingÄr i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Matematikkurser pÄ Kungliga Tekniska Högskolan lÀses varje Är av flera tusen studenter. Genomströmningen Àr lÄg relativt andra kurser och att öka andelen studenter som klarar kurserna utan att minska kraven ligger i bÄde studenters och lÀrares intresse.I detta arbete undersöker vi vilka plattformar för samarbete inom matematik dagens studenter pÄ medieteknik-programmet, KTH, anvÀnder, samt hur de anvÀnds och hur de olika plattformarna upplevs pÄverka studenternas inlÀrning av matematik. Detta Àr relevant dÄ matematikkurserna anses vara de svÄraste pÄ KTH. För att besvara frÄgestÀllningen bads 20 studenter svara pÄ en enkÀt. Svaren som skickades in var frÀmst i fritext.Resultaten visar att studenter anvÀnder sig av Facebook, Skype, Mathoverflow och Reddit vid samarbete i matematik.

Att eleverna i skolan ska utvecklas och nÄ de mÄl och kunskapskrav som finns skrivna i lÀroplanen Àr en central del i skolvÀrlden. Men hur nÄr man dÄ dessa pÄ bÀsta sÀtt? Hur ska man som lÀrare veta vilken undervisning som Àr bÀst för sina elever? I lÀroplanen stÄr att eleverna ska ges en varierad undervisning dÀr eleverna sjÀlva ska fÄ gestalta, prova och utforska (Lgr11). Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka om laborativa arbetsÀtt i matematik Àr gynnsamt för eleverna. I studien framstÀlls att arbeta laborativt kan vara gynnsamt men till en viss del och att det beror pÄ en del olika faktorer, som exempelvis lÀrarens roll och hur vÀl uppgiften och materialet framtrÀder varandra..

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Bakgrunden till denna studie Àr de kunskaper vi erhÄllit i vÄr lÀrarutbildning. Vi blev nyfikna pÄ hur man idag arbetar med matematik i förskolan och skolan (Äldrarna 4-6 Är) och hur lÀrarna motiverar sitt arbetssÀtt.Syftet med undersökningen Àr att vi vill undersöka hur lÀrare arbetar för att elever skall fÄ en begynnande matematisk förstÄelse och vad som pÄverkat lÀrarnas arbetssÀtt. Sex lÀrare inom förskola och förskoleklass intervjuades. Vi har analyserat vÄrt material utifrÄn hur man arbetar med matematik i dag och hur lÀrarna motiverar sitt arbetssÀtt. Undersökningen har visat oss hur viktigt det Àr att det finns kompetens och kunskap hos lÀrarna..