Abstract:Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om invandrarelever har lÀttare för matematik Àn för svenska. Syftet formulerades utifrÄn tanken om att matematiken skulle vara enklare att behÀrska dÄ kravet pÄ sprÄket eventuellt inte var lika stort som i svenskan.Undersökningen genomfördes dels genom att undersökningspersonerna fick fylla i en enkÀt och dessutom tittade man pÄ undersökningspersonernas nationella prov i matematik och svenska som genomfördes i Äk 5 av de medverkande.Resultatet av detta arbete har varit svÄrt att redovisa dÄ detta arbete bygger pÄ en liten grund. UtifrÄn materialet som har funnits till hands kan man konstatera att eleverna sjÀlva anser att Àmnet svenska Àr lÀttare Àn Àmnet matematik. Vad som ligger bakom detta Àr svÄrt att fÄ fram utifrÄn materialet som finns tillgÀngligt..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i lÀroböcker för Matematik A. Centralt i studien Àr de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser Àr: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nÄ syftet genomfördes en analys av uppgifter i tvÄ lÀroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i lÀroböckernas uppgifter.

Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. UtgÄngspunkten Àr; hur verksamma lÀrare inom matematik ser pÄ det nuvarande betygssystemet och vilken pÄverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lÀrare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser pÄ betygssystemet och hur de bedömer och sÀtter betyg pÄ eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sÀtt de intervjuade bedömer och betygsÀtter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten frÄn intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera lÀrares syn pÄ det nyligen införda nationella provet i matematik för Ärskurs tre.  För att göra detta har vi utgÄtt frÄn skolverkets uttalade syfte med införandet av provet. Vi fokuserar pÄ tre omrÄden vilka Àr hur lÀrarna upplever införandet av provet, om provet fÄtt nÄgon effekt pÄ undervisningen samt om provet leder till en likvÀrdig bedömning av elevernas kunskaper. Allt ur lÀrares synvinkel.PÄ grund av studiens begrÀnsade storlek i tid har vi avgrÀnsat oss till ett mindre omrÄde inom matematiken som blev geometriomrÄdet. Med tanke pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr det ofrÄnkomligt att inte beröra matematikdelen i stort och de eventuella effekter provet fÄtt pÄ de intervjuade lÀrarnas arbete.

Syfte: Undersöka lÀrares erfarenheter av de nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 i ett inkluderande perspektiv. Undersöka vilka konsekvenser införandet av proven och mÄlen fÄtt pÄ lÀrares undervisningsstrategi, syn pÄ lÀrande, lÀrares resonemang kring elever i behov av sÀrskilt stöd och ÄtgÀrdsprogram. Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt, kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs utvecklingsteori dÀr kommunikation, delaktighet och samspel Àr grundlÀggande faktorer för barns lÀrande.Metod: kvalitativ intervjustudie och kvantitativ enkÀtstudie av lÀrare. Som analytiska verktyg har Vygotskijs utvecklingsteori, det sociokulturella perspektivet, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, och till viss del olika specialpedagogiska perspektiv anvÀnts. Resultat: De nationella proven och mÄlen i matematik för Äk 3 har delvis medfört att lÀrare förÀndrat sin undervisningsstrategi mot ett mera mÄlfokuserat arbete dÀr proven/mÄlen fungerat som goda arbets- och avstÀmningsverktyg.

Denna rapport har sin utgÄngspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier Àr bristfÀlliga och pÄ grund av det Àven i misstankarna om en betygsinflation pÄ gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sÀtts, utförs dÀr tre lÀrare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jÀmförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lÀrarna om hur de hanterar betygsÀttningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gÀllande styrdokument.

En undersökning om hur en fortbildning pÄ 5 poÀng i matematik har pÄverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har pÄverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfÀllen med matematik efter kursen..

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur verksamma lÀrare gÄr tillvÀga i sitt val av matematiklÀromedel och om de anser att deras matematiklÀromedel lever upp till de nationella mÄlen i matematik för Ärskurs 3 införda 2008. För att nÄ arbetets syfte genomfördes Ätta kvalitativa intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige med lÀrare i Ärskurs 1-3.Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lÀrarna ansÄg sig ha möjlighet att pÄverka val och inköp av lÀromedel och att de alla i nÄgon utstrÀckning anvÀnder sig av ett lÀromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgÄr dock att alla lÀrarna pÄ ett eller annat sÀtt kompletterade lÀroboken dÀr de ansÄg att denna inte var tillrÀcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nÄ de uppsatta mÄlen. Vid valet av lÀromedel var det enligt lÀrarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av fÀrg och bilder som vÀgde tyngst. I förhÄllande till de nationella mÄlen för Ärskurs 3 lever lÀromedlet upp till dessa anser lÀrarna..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förÀndringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmÄl att uppnÄ i Àmnena matematik, svenska samt svenska som andra sprÄk. Detta föregick införandet av nationella prov i Ärskurs tre. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ grundskolelÀrares instÀllning till hur proven kan komma att pÄverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkÀt bestÄende av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lÀrare anser att de nya problemformuleringarna Àr en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

The purpose of this qualitative study is to investigate how some teachers make use of the results of the national tests in mathematics to plan their teaching. The questions are how they plan their teaching in mathematics and if they use the results of the national tests to compare with their own teaching.   Five teachers in mathematics has been interviewed. I have used unstructured interviews with open-ended questions, and I have been able to ask follow-up questions based on their answers. The analysis of the survey is made from a systems theory approach.  The result of the survey shows that teachers make use of student performance to look at their own teaching of the current group of students. However, there is not enough time to rehearse and repair the deficiencies discovered in the national tests, which for some is perceived as a stress factor.

Syftet med vÄr rapport var att kartlÀgga om det talas matematik under matematiklektionerna samt att fÄ en bild av vad lÀrarna anser att tala matematik Àr. Undersökningen genomfördes pÄ en skola i Haparanda hösten 2005 med elever frÄn Är 6-9 samt deras lÀrare i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar och observationer för att fÄ en helhetsbild av lÀget. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarna anser att det Àr viktigt att tala matematik men att undervisningens upplÀggning saknar naturliga och viktiga inslag i att tala matematik. Vi har Àven kunnat konstatera att matematikboken styr undervisningen i allt för hög grad.

Detta arbete handlar om lÀrares förhÄllande till de nationella proven, som sedan 1996 hÄlls för skolÄr 5, i syfte att hjÀlpa till för bedömning av elevers kunskaper. Vi ville ocksÄ undersöka om det fanns andra faktorer som pÄverkade lÀrares bedömning av elever. Vi valde att göra en fallstudie i form av intervjuer och observationer. VÄrt material hÀmtade vi frÄn tvÄ olika skolor.I vÄr teoridel redogörs för Skolverkets riktlinjer i anvÀndandet av de nationella proven samt dess syfte. HÀr framkommer det Àven olika bedömningsformer som alla har för avsikt att ge en lÀrare den bÀsta förutsÀttning för en rÀttvis bedömning av elevers kunskaper.NÄgra olika former av bedömning presenteras och diskuteras i relation till en rÀttvis bedömning av elevers kunskaper.I vÄr undersökande del framkommer det att lÀrare anvÀnde sig av olika material och inte bara de nationella proven dÄ de bedömde elevernas kunskaper i matematik..

Arbetet handlar om vad förskollÀrare i förskoleklass har för syn pÄ Àmnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse nÀr det gÀller förskollÀrarnas sÀtt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss pÄverkan Àr eget intresse för Àmnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

Att elevernas kunskap i matematik sjunker Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, bÄde nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försÀmras. Vidare visar studier Àven att elevernas lust till att lÀra matematik sjunker ju Àldre eleverna blir. Hur ser dÄ eleverna sjÀlva pÄ sin nuvarande matematikundervisning? Vad Àr det som kÀnnetecknar en lustfylld och lÀrorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkÀtstudie, med öppna frÄgor, dÀr 157 elever i Ärskurs 4 och 5 fick svara pÄ frÄgor som berör deras uppfattningar om lÀrorik och lustfylld matematikundervisning.