Detta Àr en undersökning genomförd i tvÄ Ärskurs 1 klasser pÄ naturbruksprogrammet.Det som undersökts Àr vilka attityder som finns till Àmnet matematik, vad dessa attityder beror pÄ samt om det har skett nÄgon förÀndring av dem sedan eleven började pÄ gymnasiet. Om det skett nÄgon förÀndring har det undersökts vad detta beror pÄ.Undersökningen bestÄr av en enkÀtundersökning som efterföljts av nÄgra elevintervjuer. Sammantaget besvarade 43 elever enkÀten, sex av dessa blev sedan ocksÄ intervjuade.Resultatet visar att de flesta eleverna tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne. De Àr inte lika överens om det Àr intressant och roligt. Eleverna tycker överlag att matematik Àr ett ganska svÄrt Àmne.Eleverna uppger att det som pÄverkat deras attityder mest Àr den matematiklÀrare som de har och att de kÀnner att svÄrighetsnivÄn Àr anpassad sÄ att de förstÄr och klarar av de uppgifter som de rÀknar.Mer Àn hÀlften av eleverna har blivit mer positiva till matematik sedan de började pÄ gymnasiet.

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Mitt syfte med examensarbetet var att fÄ fördjupade kunskaper om nÄgra lÀrares och rektorers syn pÄ nivÄgruppering för elever i svÄrigheter med matematik. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var; pÄ vilket sÀtt anser nÄgra lÀrare och rektorer att nivÄgruppering kan gynna/missgynna elever i svÄrigheter med matematik?Vad anser dessa lÀrare och rektorer vara viktigt att tÀnka pÄ som lÀrare vid nivÄgrupperad undervisning?Vilken syn pÄ lÀrande uttrycks av de intervjuade lÀrarna och rektorerna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ fallstudie dÀr jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som anvÀnde sig av nivÄgruppering har ett annat perspektiv Àn de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svÄrigheter med matematik ansÄgs missgynnas av nivÄgruppering.

Polisen Àr en yrkesgrupp som möts av vÄld och hot om vÄld och den nationella bastaktiken Àr ett av verktygen för att minska skador pÄ sÄvÀl polisen som dem som polisen ingriper mot och tredje man. Detta arbetes frÀmsta syfte Àr att fokusera pÄ instÀllningsskillnader mellan poliselever och poliser i yttre tjÀnst till den nationella bastaktiken samt att undersöka om det finns förslag om hur man eventuellt skulle kunna förbÀttra detta mycket vÀl genomtÀnkta och gedigna koncept och dÄ kunna göra polisarbetet Àn mer sÀkrare. Arbetet riktar sig frÀmst till dem som redan har kunskaper om den nationella bastaktiken, dÄ endast de fundamentala delarna i stort kommer att beskrivas..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om schackspelande kan höja elevers nivÄ i matematik och av den anledningen skulle kunna praktiseras under skoltid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om kopplingar mellan matematik och schack. Metoden som anvÀnds i föreliggande undersökning Àr semikvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare. Resultaten frÄn litteraturundersökningen antyder att schack frÀmjar matematiska förmÄgor. Resultaten frÄn lÀrarintervjuerna visar att lÀrarna kunde se en ökning av koncentrationsförmÄgan hos eleverna den termin de hade schack pÄ schemat. Till viss del kunde Àven en förbÀttring av sjÀlvförtroende och matematiska förmÄgor skönjas. Nyckelord: Matematik, schack, matematiska förmÄgor, koncentration, sjÀlvförtroende, skolÀmne..

Varierad matematikundervisning föresprÄkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger vÀntas följa. De mÄl och riktlinjer som finns uppsatta ska nÄs med hjÀlp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ dit Àr dock tolkningsbara och dÀrför intressanta att undersöka vilket ocksÄ Àr studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillÀmpning, omfattning, pÄverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i nÄgon av Ärskurserna 4-6 pÄ en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en nÄgorlunda samstÀmmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lÀrobok och praktisk matematik sÄsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner stÀlls mot varandra likasÄ enskilt arbete och grupparbete.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket Àr Àmnesövergripande undervisning inom skolÀmnena matematik och idrott och hÀlsa. DÀr idrotten ska ses som medlet för att nÄ fram till mÄlet som Àr matematiken. Det vill sÀga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet Àr att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikomrÄdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom Àmnet idrott och hÀlsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvÀgagÄngssÀtt som benÀmns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens tvÄ infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkÀt (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lÀrande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lÀrande kan anvÀndas inom Àmnet matematik pÄ gymnasiet och hur detta pÄverkar elevers lÀrprocess. Resultatet grundar sig pÄ intervjuer med matematiklÀrare pÄ gymnasiet, och pekar pÄ att lÀrare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lÀrande. Vidare visar resultatet att bedömning för lÀrande anvÀnds, bÄde medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt Àr det feedback och konkretisering av mÄl som Àr Äterkommande och framstÄende komponenter i förhÄllande till bedömning för lÀrande.

Studiens syfte Àr dels att undersöka vilken förstÄelse för matematik ur ett samhÀllsperspektiv som elever pÄ en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrÄn den beskrivning av Àmnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilken instÀllning till Àmnet eleverna har, hur attityden pÄverkas av vÀnner och familj, samt vilken betydelse media har i synen pÄ matematik.Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr 130 respondenters svar har behandlats. GenomgÄende i analysen har gruppen med elever som lÀser ett yrkesinriktat program jÀmförts med de elever som studerar pÄ ett mer teoretiskt inriktat program.Resulatet visar att elevernas förstÄelse för matematikens roll i samhÀllet Àr fullt acceptabel, men att det Àr fÄ som nÄtt ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstÄr syftet med matematikundervisningen.Trots att en dryg trejedel tycker att matematik Àr det viktigaste Àmnet sÄ finner cirka hÀlften inget intresse för Àmnet. En sjundedel sÀger sig t.o.m.

I denna undersökning tar vi reda pĂ„ hur det gĂ„r att förbĂ€ttra lĂ€roböckernas presentation av begreppet derivata i matematik kurs C. Författare till fem olika matematikböcker intervjuades för att ta reda pĂ„ varför författarna valt det upplĂ€gg de har. Böckerna som avhandlas Ă€r: Matematik 3000, Matematik frĂ„n A till E, Liber Pyramid, RĂ€kna med Vux och Exponent. Även nio lĂ€rare som anvĂ€nder nĂ„gon av dessa böcker har intervjuats för att fĂ„ veta vad lĂ€rarna tycker om upplĂ€gget. Resultatet visade att det inte finns nĂ„got optimalt sĂ€tt att presentera derivatan som passar alla lĂ€rare.

En undersökning av en nÄgot ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikÀmnet vÀljer bort genom att inte lÀmna svar pÄ problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..

I föreliggande arbete undersöks elevtexter frÄn nationella provet i svenska och svenska som andrasprÄk i Ärskurs 3. Syftet Àr att jÀmföra första- och andrasprÄkselevers skriftsprÄk. De frÄgor jag har stÀllt mig Àr vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andrasprÄkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter nÀr det gÀller sprÄkliga drag och hur elevernas texter förhÄller sig till det nationella provets skriftsprÄkliga kravnivÄer. Den metod som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna Àr kvantitativ textanalys.Resultatet i denna studie tyder pÄ att andrasprÄkselever inte nÄr upp till den sprÄkliga nivÄ förstasprÄkselever befinner sig pÄ, dÄ de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel Àn förstasprÄkselever. AndrasprÄkselever har en högre ordmedellÀngd Àn förstasprÄkselever, medan ordklassanvÀndningen kan sÀttas mer i samband med kön Àn med Àmne.

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik Àr och hur lÀrare arbetar med det frÄn förskola till Är 5. Syftet Àr Àven att undersöka vad styrdokumenten har att sÀga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglÀdje och hur det har förÀndrats. Vad Àr meningsfull matematik? Hur gör lÀrare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus pÄ meningsfull matematikinlÀrning? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. LÀrarna tolkade att meningsfull matematik var nÀr eleverna fick utgÄ ifrÄn sin egen kapacitet och kÀnna att de klarar av det.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra International Baccalaureate Diploma Programme (IB), med svenska SP och NV program. Detta görs genom att besvara frÄgan hur innehÄllen i matematikkurserna pÄ IB programmet skiljer sig frÄn matematikkurser som ges i de svenska programmen. Inte enbart innehÄllet i kurserna jÀmförs utan Àven timplanen granskas för att undersöka om arbetsbördan i programmen skiljer sig Ät. Den lÀttaste matematikkursen som undervisas i IB programmet, Mathematical Studies Àr mest lik de svenska Matematik A-C kurserna. Den andra IB kursen, Mathematical Methods tÀcker framförallt Matematik A-E kurserna medan den tredje kursen, Mathematics Higher Level stÀmmer bÀst överens med Matematik kurserna A-F och Matematik-diskret.

Med utgÄngspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring pedagogers synsÀtt pÄmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete Àmnat ge svar pÄ hur dagensförskollÀrare ser pÄ matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollÀrare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. FörskollÀrarna i studien vittnar om att de undersenare Är tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu Àn vad de gjorde för ett par Är sedan.AntalsförstÄelsen var det innehÄllsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lÀra sig anvÀnda olika matematiskabegrepp. FörskollÀrarna menar att matematiken finns överallt och att det Àrviktigt att synliggöra och uppmÀrksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs pÄett bÀttre sÀtt jÀmfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier..