Informationsplattformen Internet har blivit som en självklarhet för många. Dock har den tekniska utvecklingen medfört omfattande upphovsrättsintrång på Internet och utmaningen att komma till rätta med problemet utgör främst fall där Internetleverantörer eller så kallade mellanhänder av teknikens hjälp endast tillhandahåller uppkoppling till nätet. Med anledning av att Internetleverantörers tjänster utnyttjas av kunder för att begå intrång kan det diskuteras huruvida det är möjligt och eftersträvbart att ålägga dessa leverantörer en blockeringsskyldighet för att begränsa åtkomsten av Internet. Vitesförbudsbestämmelsen 53 b § i upphovsrättslagen och även annan reglering ger begränsat utrymme för att meddela förelägganden mot mellanhänder i den utsträckning som torde vara önskvärd utifrån den olagliga verksamhet som förekommer på Internet. Med stöd av 53 b § har Internetleverantörer förbjudits att tillhandahålla uppkoppling till tjänster som används på ett sätt som innebär upphovsrättsintrång.

Denna studie behandlar målstyrning i praktiken och hur styrningen tar sig uttryck i en offentlig organisation, i detta fall Polisen. Inom polisorganisationen sätts mål på nationell, regional och lokal nivå. Den övergripande forskningsfrågan handlar om hur målstyrningen i praktiken, inom Polisen, skiljer sig ifrån teorin. Studien förklarar också i viss utsträckning varför en diskrepans mellan teori och praktik sker. I undersökningen används David Otleys (1999) ramverk för strukturering av en organisations styrkedja.

Positiv särbehandling är ett ständigt aktuellt ämne. Frågor som diskuteras är bland annat var gränserna går mellan positiv särbehandling och otillåten diskriminering, samt om dessa typer av åtgärder kan rättfärdigas som medel för att uppnå rättvisa mellan grupper. Positiv särbehandling finns reglerad i nationell såväl som EG-rättslig lagstiftning. I svensk rätt återfinns undantaget från direkt diskriminering i Jämställdhetslag (1991:433). I gemenskapsrätten stadgas rätten till positiv särbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rådets rekommendation 84/635/EEG.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan påverka attityder är bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien är genomförd på en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkätundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans är centrala i den teoretiska förståelsen av studien.

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att undersöka den amerikanska arménsföreställningar om motståndsgruppers identitet i deras manual FM 3-24.2, FM 90-8, FM 7-98,Tactics in Counterinsurgency. De frågeställningar som ska ge mig svaret är: Vilka föreställningarom motståndsgruppens identitet framkommer i amerikanska arméns manual? Vilka identiteter är detsom finns i amerikanska arméns manual? Hur relateras de olika identiteterna till varandra?Metod och material: Dokumentanalys av amerikanska arméns manual för strid motmotståndsgrupperHuvudresultat: Manualen bidrar inte med att klart och tydligt identifiera fienden.Motståndsgruppen är svår att skilja från andra som gör motstånd eller protesterar. Det kan finnasflera motståndsgrupper, men motståndsgrupper klumpas ihop med milis, gäng, kriminella, utländskaagenter och terrorister. Motståndsgrupperna kan vara politiska rörelser som vill åtgärda verkligaeller upplevda missförhållande.

Hydraulisk spräckning ? i debatten omnämnd som fracking ? är en kontroversiell energiteknik som väckt starka känslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan påföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt bränsle i en tid när världen står i behov av att lämna den fossila eran. Tekniken har mellan åren 2010-2013 påverkat den globala energisituationen i allmänhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.

Abstract Vårt syfte med detta examensarbete är att skapa en medial undervisningsplattform med utgång i IT-pedagogik och datorspel för årskurs 5. Datorer och IT har under längre tid använts i skolan i olika syften. Vi har undersökt hur datorspel och IT kan användas som ett verktyg för att utveckla och fördjupa elevers historiemedvetande. Vi kommer att utgå ifrån två frågor i detta arbete. Vår huvudfråga är Hur kan en medial undervisningsplattform baserad på spel och IT utformas för att stärka elevers historiemedvetande? och delfrågan är Hur kan undervisningen anpassas så att elever i ett mångkulturellt klassrum främjar, utvecklar och skapar ett historiemedvetande? För att forska på detta område har vi använt oss av bland annat Jörn Rüsens teorier om hur ett berättande påverkar elevers/människans historiemedvetande genom att berättelsen anknyter till våra erfarenheter och vår identitet.

I den här uppsatsen bedrivs en narrativ medieanalys av hur den svenska rapporteringen om Ukraina sett ut mellan januari 2004 och mars 2006 utifrån sex rikstäckande tidningar. Genom kvantitativa och kvalitativa metoder och med hjälp av ett ramverk av de teoretiska begreppen stereotyper, berättelser och diskussionen om "den Andre" i Europa, urskiljer och diskuterar jag ett antal huvudteman i bilden av Ukraina. De dominerande huvudteman i rapporteringen är den orange revolutionen, diskussionen om Ukraina i relation till öst och väst i Europa, historiska referenser och ekonomiska möjligheter.Bilden av Ukraina är förvånansvärt homogen i de olika tidningarna. Jag urskiljer en långsamt förändrad bild av Ukraina ? med den orange revolutionen som vändpunkt ? där landet går från att betraktas som ett Gränsland till ett Europaland.

Denna studie behandlar målstyrning i praktiken och hur styrningen tar sig uttryck i en offentlig organisation, i detta fall Polisen. Inom polisorganisationen sätts mål på nationell, regional och lokal nivå. Den övergripande forskningsfrågan handlar om hur målstyrningen i praktiken, inom Polisen, skiljer sig ifrån teorin. Studien förklarar också i viss utsträckning varför en diskrepans mellan teori och praktik sker. I undersökningen används David Otleys (1999) ramverk för strukturering av en organisations styrkedja.

Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida, och i så fall på vilket sätt, EU-domstolens avgörande Eurofood och därpå följande nationell domstolspraxis har minskat utrymmet för insolventa bolag att utföra forum shopping genom artikel 3.1 IF i jämförelse med rättsläget innan Eurofood. Uppsatsens slutsats är att EU-domstolens uttalanden i Eurofood i viss mån har försvårat genomförandet av forum shopping. Innan Eurofood var det en utbredd praxis (fallen Enron Directo SL, Daisytek-ISA Ltd m.fl.) att bryta sätespresumtionen med hänvisning, såsom primärt och avgörande skäl, till att det insolventa bolagets huvudkontorsuppgifter utförs i den medlemsstat där den aktuella domstolen är belägen, trots att bolagets (hela) verksamhet utförs i en annan stat där bolaget även har sitt säte. I Eurofood uttalade EU-domstolen att sätespresumtionen enbart kan brytas med hänvisning till objektiva och fastställbara omständigheter för tredje man. Därvid uttalades att när ett bolag bedriver verksamhet i den medlemsstat där det registrerade sätet är beläget, är den omständigheten att dess ekonomiska val kontrolleras eller kan kontrolleras av ett moderbolag i en annan medlemsstat inte i sig tillräckligt för att kullkasta presumtionen.

Öresundsregionen är idag en region i förändring. De senaste åren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller på annat sätt vistas på andra sidan sundet i allt högre grad. Tillväxten är hög och Malmö och Köpenhamn integreras på ett sätt som är ovanligt för städer lokaliserade i olika länder. År 2004 bosatte sig fyra gånger så många danskar i Skåne som under 1998 vilket innebär en ökning från 800 till 3 200 personer per respektive år. Antalet pendlare som bor i Skåne och var dag åker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste året och enligt samma tidning förväntas den totala pendlingen över bron om 10 år vara dubbelt så stor om som idag.

Standarder för ledningssystem är ett hjälpmedel för företag och myndigheter att bedriva arbete i en viss fråga. Spridningen och etableringen av ledningssystemstandarder är beroende av flera faktorer. I och med lanseringen av det nya ledningssystemet för trafiksäkerhet, ISO 39001, vill Trafikverket förstå vilka framgångsfaktorer som finns för ett väletablerat ledningssystem. Detta görs genom att utvärdera ett ledningssystem som har kommit att få god global spridning och etablering, miljöledningssystemet ISO 14001. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka framgångsfaktorerna är för etableringen och spridningen av miljöledningssystemet, ISO 14001, för att sedan se om dessa går att applicera på trafiksäkerhetsledningssystemet, ISO 39001.

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet på Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklärarnas IKT-användande på högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrån de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och på vilket sätt elever och lärare använder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmågor som lärs ut och vilka skäl tysklärare har för att använda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjälp av kvantitativ metod i form av onlineenkäter.