SammandragSyftet med uppsatsen är att studera vilken syn fyra lärare, verksamma inom olika skolområden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhälle. Mina frågeställningar riktar sig till gymnasielärare som är inbegripna i distansutbildning i utlandet på ett eller annat sätt och behandlar frågorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som står omnämnt i Lpf 94? Påverkas det skönlitterära kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utländska kontext eleverna befinner sig i samt hur stärker fyra lärare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?Utifrån en enkätundersökning med de fyra lärarna visar det sig att kulturarvet är ett mångtydigt begrepp som kan innefatta allt från estetiska konstarter till en mer antropologisk syn där kultur är allt vi gör och tänker. Det skönlitterära kulturarv som de fyra lärarna presenterar är nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. Lärarna har olika uppfattningar om huruvida hänsyn skall tas till den utländska kontext som svenska elever som studerar på distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken är den internationaliserade skolmiljön främst märkbar i svenska skolan i utlandet.

Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en människa men kan också skapa en inre konflikt när det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete är att studera sätt att skriva låtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som händer om jag i mitt musikskapande försöker använda mig av mina identiteter, eller rättare sagt, hela min identitet på olika sätt. Projektet består av låtskrivande som resulterat i sju låtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar på och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gång har jag analyserat huruvida och i så fall på vilket sätt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i låtskrivandet och arrangemangen.

Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har präglat diskursen kring det rättfärdiga kriget med dess särskilt utmärkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gällande diskussionerna kring rättfärdig krigföring. Studien visar också att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nämnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemärkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus främst på dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rättfärdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rätt.

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser.

The aim of this study is to examine how zodiac signs are depicted through social interactions from an identity perspective and if zodiac signs can be seen as a form of divination. Our method was based on the answers of seven informants (six interviews in total), all of whom were interested in astrology with two of the informants having the title of astrologer by profession. After the implementation of Erving Goffman?s dramaturgical theory regarding identity and Jesper Fr?kj?r S?rensen?s divinatory perspective, we found evidence in the orrelation between zodiac signs and identity, along with astrology having little to no correlation with divination. The results show that although the majority of the informants were hesitant to the assertion that astrology can provide divinatory evidence, many of them still consumed and followed astrological advice based on prognosis.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv.Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie.Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke..

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå på vilket sätt gemenskapen i en grupp påverkas genom gruppstärkande övningar. Under fem veckor genomförde vi 27 övningar på en grundskola i en 1-2:a med 25 elever. Gemenskapen studerades ur perspektiven samarbete, delaktighet, identitet, kamratskap, ledarskap och klimat i gruppen. I val av metod använde vi oss av enkäter, intervjuer samt veckoutvärderingar i syfte att få svar dels ur en kvalitativ och en kvantitativ synvinkel. Resultatet av denna studie visar att eleverna behövde tid på sig för att reflektera kring begrepp gällande gemenskap i klassen.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera hur ungdomar använder sig av Lunarstorm som en del av sin vardag, och hur de med hjälp av detta community skapar en egen identitet. Uppsatsens frågeställning är: Vilken roll spelar Lunarstorm i ungdomars identitetsskapande? Uppsatsens tidigare forskning är indelad i personers livsstil och kapital, socialisation och identitet. Under identitet presenteras Katarina Skantze Mansnerús D-uppsats ?Identitet - stora tänkares tankar om skapandet av en identitet?.

I dagens moderna samhälle möts en människa av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, på gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, på kaffekoppar, galgar, hus och kläder och de är idag en sådan självklarhet i våra liv att de flesta av oss knappt reagerar längre på alla de reklambudskap som angriper oss. Kläder är en produktkategori där varumärket ofta spelar stor roll och det som gör varumärken på kläder speciella är att de ofta har synliga logotyper som man bär med sig genom vardagen. Därigenom kan man säga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mål företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mål anses vara. Det undersöks även om det kan urskiljas några skillnader beroende på företagets geografiska verksamhetsområde. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mål, hämtade ur litteraturen, har värderats av respondenterna. De har även givits tillfälle att framföra andra mål de anser vara viktiga.

Titel: Hur får man ?Carmen? att gå på ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nå en publik med en bred etnisk mångfaldFörfattare: Helena E:son AlmUppdragsgivare: GöteborgsOperanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Britt BörjessonAntal ord: 18 483Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svårigheter att nå en publik med en bred etnisk mångfaldMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtalMaterial: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund än svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna är studenter vid Mångkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande från GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare på Nationaldagen 2012.Huvudresultat: Studien visar att huvudskälen till att de representanter för den etniskt mångfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i så stor utsträckning, främst hänger samman med brist på vana och erfarenheter, och i förhållandevis liten grad härrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker är ekonomiska förutsättningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissättning. Det utmärkande för gruppen som helhet är något begränsade kunskaper i svenska språket.

Studien ger en bild av hur tjänstemän på regional och lokal nivå ser på miljömålsarbetet. Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur tjänstemän, som aktivt arbetar med miljömålen på en länsstyrelse och en kommun, uppfattar miljömålsarbetet och vilka faktorer som de anser är viktiga för ett lyckat miljömålsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju tjänstemän från en länsstyrelse och en kommun. Fokus har legat på de intervjuade tjänstemännens syn på åtgärdsarbetet på den egna myndigheten. De problem som verkar vara mest centrala för intervjupersonerna i miljömålsarbetet är resursbrist, att det saknas politisk förankring, att inte tillräckligt många olika aktörer är delaktiga i arbetet, att det är ett brett område och att det är svårt att integrera miljömålen i myndigheternas ordinarie verksamhet.

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mäns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhället de senaste åren, är utgångspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur män konstruerar sin identitet utifrån sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssätt för att söka svar på hur män i åldern 20-30 år konstruerar sin identitet utifrån sin kropp med ett särskilt fokus på penisen och dess inverkan. Det utfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrån valda delar av olika diskursanalytiska angreppssätt och även Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.

Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att belysa vad känslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som är eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. Vår utgångspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjälpa och ge stöd åt personer som på olika sätt är i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver kläder, men det kan även vara personer som är ensamma som kommer dit för att de uppskattar sällskapet.Frågeställningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har känslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.

This study aims to show what differences, if any, there are between how men and women are decribed in new litterature history textbooks for upper secondary school and then to compare them with and older textbook where differences already have been spotted. The books we anlyze are Svenska timmar litteraturen by Svante Skoglund (2012) and Ekengrens svenska by Hans-Erik Ekengren and Britta Lorentzson-Ekengren (2011) and the one we compare them to is Den levande litteraturen by Ulf Jansson (2007). To help us anlyze these textbooks we use Charles Tilly's theory about categorical inequality where he states that inequality exists because of people's fondnes for placing their fellows in different categories such as e.g. man/woman and old/young. We also use De los Reyes' and Mulinari's theory which states that to get rid of the categorical inequality we need to think intersectionally.