Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvÀrldar (Text World Theory) samt undersöka utifrÄn vilka textvÀrldar barnen pÄ en förskola i Mellansverige interagerar med upplÀsta texter.Studien har genomförts pÄ avancerad nivÄ inom Högskolan Dalarnas lÀrarprogram dÀr huvudomrÄdet varit pedagogiskt arbete. Detta Àr en kvalitativ studie i vilken tvÄ observationer samt tvÄ samtal med barngrupp med Äldersintervallen tre till sex Är har dokumenterats och dÀrefter analyserats i relation till ovan nÀmnda teori.Av analyser framkommer att öppna frÄgor i större utstrÀckning leder till ett byggande av förestÀllningsvÀrldar och Àven en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgÄr frÄn, Àn dÄ givna ingÄngar Àr utgÄngspunkten. Studien visar Àven pÄ att barnen redan tidigt har en avancerad förmÄga till textrörlighet samt att de Àr multimodala i sitt tolkande av texter beroende pÄ vilka textvÀrldar de relaterar till..

Sverige Àr idag ett land med etnisk och kulturell mÄngfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhÀllet, som mÄste motverkas. Det blÄser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik Àr nÄgot som gör ansprÄk pÄ att vara sant och verkligt för detta Àmne. Den konstituerar vad som Àr möjligt för den invandrade pÄ sÄ sÀtt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rÀtt till arbete, vilket pÄ ett sÀtt utgör diskursens maktförhÄllanden.

The aim of this study is to compare how three local librarieshandle their collections, and to compare this with handlingcollections at national level. I have investigated librarian?sopinions of their collections and how they take care andpreserve them for the future. It has also been studied if thelibraries collections of old material contains more than justold book rarities.In this study I had compared my respondents answer withSvante Beckman and Magdalena Hillström`s theory ofmuseum`s four idealtypes. Their view of a museum is in theforms of a treasury, archive, school and a theatre.

Studiens syfte Àr att undersöka varför hemvÀrnet har överlevt, baserat pÄ hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen anvÀnds diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, sÄsom institutionell teori. Uppsatsen bestÄr av en analys av tidningen HemvÀrnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvÀrnets folkliga förankring samt överbefÀlhavare HÄkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger pÄ hemvÀrnets identitet och funktion. VÄrt resultat visar att hemvÀrnets identitet i huvudsak har bestÄtt.

Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept ?in the best interest of the child? wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate.

Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen pÄ det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framvÀxt och belyses varför lÀroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlÀrare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jÀmföra detta med skolverkets lÀroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfrÄga Àr: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berÀttar lÀroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av lÀroplan och kursplaner, men Àven av Skolverkets egna dokumentation och utvÀrdering av arbetet med lÀroplaner och kursplaner frÄn 1991-2000.

National identity, multiculturalism and invisible norms are three conceptions focused on in this essay. They are discussed and analysed with the purpose of deepening deepen the understanding of their meaning. Further on they become instruments in a study of the Liberal Party's proposal for new politics of integration. My ambition is to distinguish signs of a Swedish national identity in this proposal and to interpret the party's relation to multiculturalism.The method of this essay comprises partly a literature study and partly a qualitative analysis of text.My discussion and analysis ended in an understanding of national identity and multiculturalism as complex and interrelated conceptions. I found parts of a Swedish national identity in the value of working, in the fear of the cultural unknown and of eventual anti Swedish culture, in the idea of Sweden as the best country in the world considering gender equality and in the strong defence for the Swedish language.

Syftet med arbetet Àr att belysa möjligheter och metoder för ett Àmnesövergripande arbetssÀtt mellan bild och slöjd genom nutida konst-och hantverksfenomen sÄsom gatukonst och graffitiarterna, samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om de sÀtt genom vilka de arbetar med dessa konst- och hantverksfenomen i undervisning och i sina kurser. UtgÄngspunkten Àr att studien ska besvara hur lÀrarna arbetar Àmnesintegrerat mellan Bild och Slöjd och hur pedagogerna förhÄller sig till gatukonst och graffitiarterna i sin undervisning och i sin verksamhet. FrÄgan om hur dessa konstformer kan motiveras som undervisningsinnehÄll ska ocksÄ fÄ svar. Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter med skilda erfarenheter av omrÄdet, men de Àr alla lÀrare, lÀrarutbildare eller workshopsledare. Resultatet Àr belyst ur ett sociokulturellt perspektiv och med Foucaults teorier om makt och diskurs.

HIV/aids Àr en humanitÀr katastrof dÀr Botswana Àr det land med störst andel smittade i befolkningen. Sjukdomen har gjort avtryck pÄ hela samhÀllet i Botswana och diskuteras oftast utifrÄn hÀlso- eller ekonomiska termer. Men vilka avtryck har epidemin gjort pÄ det demokratiska samhÀllet, och pÄ en av demokratins viktigaste byggstenar, det civila samhÀllet?DÄ över 30% av den vuxna befolkningen i Botswana bÀr pÄ viruset borde den tid som tidigare lagts pÄ det civila samhÀllet numera lÀggas pÄ att leva med och överleva sjukdomen, varför det civila samhÀllet i Botswana bör ha försvagats i takt med att HIV/aids spridit sig. Uppsatsen jÀmför beskrivningar av Botswanas civila samhÀlle frÄn tvÄ olika tidpunkter, före och under HIV/aids var en nationell epidemi.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i frÄga om att arbeta med vÀrderingar och motverka diskriminering i samhÀllet. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola dÀr alla behandlas med respekt och pÄ lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta pÄ faktorer som genus och etnicitet Àn sexualitet, vilket Àr en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet Àr att undersöka hur lÀrare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta pÄverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjÀlp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lÀrarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kÀrlek.

Studien har som grund den nya gymnasiereformen som tagit fart och medfört att svenska ridgymnasier har utvecklats. DÄ det tidigare riksidrottsgymnasiet inte lÀngre kommer att drivas, har svenska ridsportförbundet valt att satsa pÄ NIU, nationellt godkÀnda utbildningar. UtbildningsmÄlet Àr att ryttarna ska kunna befinna sig pÄ nationell elit vid gymnasiets slut. Syftet med studien var att undersöka hur ridsportens elva nationellt godkÀnda utbildningar ser pÄ begreppet talang, samt vilken roll hÀstmaterialet har i en ryttares talangutveckling. Skolornas tankar och Äsikter presenteras kring NIU:s upplÀgg, uttagningsprocesserna, samt ryttartalang och att vad som krÀvs för att bli elitryttare.

Mot bakgrund av problemet varför sÀkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsÀttas i militÀreffekt eller förmÄga Àr syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sÀmre förmÄga Àn Finland att genomföra fredsfrÀmjande insatser.InsatsförmÄga definieras som förmÄga att pÄ ett flexibelt sÀtt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jÀmförs med hjÀlp av sju kriterier, ochförmÄgan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmÄga. De viktigaste slutsatserna Àratt de undersökta förbanden har likvÀrdig förmÄga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjÀnster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning Àr nÄgot mer komplicerade och dÀrmed merkostnadsdrivande Àn motsvarande finska. Slutligen framhÄlls svÄrigheterna med att dralÄngtgÄende slutsatser enbart grundade pÄ jÀmförelser av personalstyrka och kostnad..

Hur vi mÀnniskor ser pÄ oss sjÀlva och vÄrt samhÀlle pÄverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som Àr manligt och kvinnligt. Ur den aspekten Àr det dÀrför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den hÀr uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt förÀldraskap och moderna förÀldrar ser ut i tre svenska förÀldramagasin. Mitt mÄl Àr att fÄ fram förÀldramagasinens bild av moderna förÀldrar och förestÀllningar om vad förÀldraskapet innebÀr.Jag har kommit fram till att de tre magasinen framstÀller förÀldraskapet som bÄde krÀvande och prÀglat av dÄligt samvete, men nÄgot som samtidigt inte Àr sÄ svÄrt som det kan verka.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.