The aim of this study was to examine how state representatives prepared domestic violence, regarding the economic consequences of women exposed to violence. In order to achieve a profound and comprehensive view of the governmental keyfigures discussion we performed five interviews and studied selected governmental preparatory works between the years 1995-2015. We used theory on social construction as an approach and certain themes were more regular in our empirical material, which we compiled in three different discourses. According to our empirical material the economic situation of women exposed to violence is caused by inequality and gender power structure. The solution given by state representatives are referred to the municipality and social services.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet anvÀnde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrÄn Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet anvÀnder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sÀnda ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka pÄverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrÄn staten i första hand. DÀrför Àr anvÀndningen utav strategier och retoriska begrepp nödvÀndig för att bibehÄlla makten att kunna försöka pÄverka och övertyga lÀsarna..

ABSTRACT:Begreppet ?vÄld i nÀra relationer? associeras ofta med medelÄlderspar som befinner sig i enohÀlsosam relation dÀr det förekommer fysiskt vÄld sÄsom sparkar och slag. Genom att gÄdjupare inom Àmnet kan vi se att begreppet omfattar ett betydligt större problemomrÄde Àn sÄ,vad gÀller bÄde gruppen av utsatta samt flertalet existerande vÄldstyper. Dennalitteraturöversikt fokuserar pÄ vÄld riktat mot en av samhÀllets mest utsatta grupper, nÀmligenvÄra Àldre. Baserat pÄ befintlig internationell samt nationell forskning har hÀr sammanstÀlltsen översikt av denna omfattande men ofta förbisedda problematik.

Uppsatsens syfte Àr att studera huruvida revisorer i de fyra lÀnderna Sverige, Norge, Danmark och Island samt revisorer anstÀllda inom BIG 4 Àrrörliga. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, vilken har en analytisk utgÄngspunkt. En dokumentstudie samt semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att samla in det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av institutionell teori tillsammans med intressentteori. Uppsatsens respondenter Àr Ätta till antalet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad högstadieelever upplever att de lÀr sig om matvanor i hem- och konsumentkunskapsundervisningen, samt att belysa vad högstadieelever upplever som hÀlsosamma och ohÀlsosamma matvanor och huruvida de anser sig Àta den maten de menar Àr hÀlsosam eller ohÀlsosam. Uppsatsen utgÄr frÄn nationell och internationell forskning kring vad som anses vara hÀlsosamma och ohÀlsosamma matvanor och resultatet jÀmförs med rÄdande rekommendationer pÄ omrÄdet.I Lgr11 beskrivs att skolan ska utbilda elever till att fÄ insikt i livsstilens betydelse för hÀlsan. Om lÀrare i hem- och konsumentkunskap har insikt i elevers uppfattningar om matvanor Àr det lÀttare att inspirera dem till hÀlsosamma matvanor. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex elever som var 15 Är.Resultatet visar att respondenterna utvecklar sin kunskap om hÀlsosamma matvanor i hem- och konsumentkunskapen.

In this thesis the aim is to explore the connection between International presence and Reconstruction of Postconflict states. The focus in this Analyse is the concept of CIMIC which is the institutional concept of Civil-Military Co-operation in International relations and a concept in Peacebuilding Theory. The cases, which are the empirical Material, is Afghanistan and Kosovo, two most-different cases.The theoretical framework is primarily consider the mechanisms successful for the Reconstruction process in general and within CIMIC in particular. This framework including both theories of State failure and International administered Territories as well as Models for Civil- Military Co-operation.The International presence in Postconflict Societies plays a big role, even thou it is very important that initiatives for rebuilding comes from the state within. The essence of CIMIC is the civil component and the military, operating in Peacebuilding and Reconstruction missions.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur genus kan konstrueras i lÀroböcker och utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan genus konstrueras i lÀs- och arbetsböcker för Ärskurs 4-6 inom Àmnet svenska? Arbetet utgÄr frÄn Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprÀtthÄlls genom de centrala begreppen binÀra konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta Àr ett analysverktyg som tar sin utgÄngspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sÀtt att se hur sprÄk och idéer konstruerar vÀrlden.

I denna kandidatuppsats har vi studerat hur nyckelpersoner i internationella omorganiseringar anvÀnder sig av strategiska diskurser för att förmedla sina budskap i tryckt press. Syftet har varit att ta reda pÄ hur nyckelpersoner strategiskt utnyttjar rationella eller nationella diskurser vid en internationell sammanslagning och framför allt hur dessa kan kopplas till specifika teman som i sin tur uppmÀrksammas i den mediala bevakningen.Företaget som valts för undersökningens fallstudie, Àr fusionen mellan Telia (Sverige) och Sonera (Finland) i slutet av 2002. Studien har genomförts, genom att undersöka tidningsartiklar frÄn en dagstidning och en affÀrstidning frÄn bÄde Sverige och Finland, under en femÄrsperiod (2002-2006). Vi har sedan gÄtt igenom dessa artiklar för att finna citat av sammanslagningens nyckelpersoner. Citaten har analyserats och kategoriserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys för att avgöra hur olika personer har anvÀnt sig av rationella respektive nationella diskurser och inom vilka teman man kan se olika diskurser.

This thesis consists of a discourse and queer theoretical text and image analysis of school books in English used in the Swedish upper secondary school.  The whole content of two school books have been analysed from a norm critical perspective but one chapter in each of them has been analysed more thoroughly than the rest. These two chapters form the major part of the analysis.The thesis? problem formulation and objective derive from a personal experience of being a teacher student and part time teacher in Swedish schools. This experience shows the prevalence of a strong heteronormativity both in the schools? every day life and in the used school books.

Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsomrÄde TillgÀnglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svÄrigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgÀnglighet i Sverige. Genom att sÀtta begreppsanvÀndningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument pÄ nationell och regional nivÄ granskats samt intervjuer med tjÀnstemÀn pÄ regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgÄngspunkten har legat pÄ tillgÀnglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. UtifrÄn detta kunde begreppsanvÀndningen inom teori, politik och praktik stÀllas mot varandra i en analyserande diskussion.

The term ?health maintenance? was introduced in the 1960?s. A common conception nowadays is that health maintenance is always beneficial. Gestaldo (1997) meant that health education on one hand could give the individual a feeling of autonomy, but on the other hand also put the individual in an inferior position where the teacher represented ?the truth?.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i Àmnet kommunikation gett nÄgon utveckling av tolkning eller reaktion pÄ ljud och tal hos elever med cochleaimplantat. Skolan Àr en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsÀttning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartlÀggning försökt pÄvisa om nÄgon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till Ätta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av tvÄ elever i tvÄ olika klasser pÄ skolan. KartlÀggningen har skett genom enkÀtsvar och intervjuer av förÀldrar, klasslÀrare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter ingÄr hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsÀttningens betydelse.

This thesis examines how the EU and Sweden aim to prevent radicalization through their strategies on preventing violent extremism (PVE). It contributes to PVE knowledge by examining how both actors plan preventive measures to combat radicalization and promote resilient societies. Analyzing Sweden's anti-terrorism strategy (Skr. 2014/15:146) and the EU strategy (COM(2020) 795 final), this study shows similarities in their approaches, particularly in targeting schools and youth with their preventive measures. Emphasis is placed on education to promote democratic and critical thinking, thus promoting resilience against radicalization.

Under de senaste Ären har det pÄgÄtt en diskurs kring huruvida lÀrares betygsÀttning Àr korrekt eller ej. Studier visar pÄ att elevers kunskaper i skolÀmnen sjunker medan betygsmedelvÀrdet Ärligen ökar. Vi vill i denna studie fÄ en fördjupad kunskap i gymnasielÀrares arbete med att sÀtta korrekta betyg, alltsÄ betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrÄn kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvÀgagÄngssÀtt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingÄende aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer Àven belysa vad lÀrare eventuella upplever för svÄrigheter med sina tillvÀgagÄngssÀtt och hur de kommer tillrÀtta med dessa svÄrigheter.

Uppsatsens syfte Àr att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman Àr debatten uppbyggd kring, vilka utgÄngspunkter grundar sig den i och vilka begrÀnsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar sÄvÀl olika syn pÄ religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska vÀrden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser. Vidare kan man genom debatten Àven utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som Àr önskvÀrd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmÀrksammas det svenska svenska samhÀllet och de sekulariserade samt liberalistiska vÀrden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sÀtt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer pÄtagliga plats i det offentliga..