PÄ senare Är har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svÄrt för oss att förstÄ hur motparten menar. Syftet med den hÀr examensuppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kineser tÀnker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser pÄ Kina och hur vistelsen i Sverige har pÄverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen Älder utvandrat till Sverige frÄn Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsÀgelsefulla syn pÄ att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jÀmförelser med omvÀrlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvÀrlden en nedsÀttande syn pÄ Kina.

Studiens syfte Àr att undersöka om elevers sÀtt att vÀrdera och resonera kring skolregler skiljer sig Ät beroende pÄ regelkategori. Vi stÀller mot bakgrund av domÀnteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjÀlp av en enkÀtstudie. VÄr enkÀtstudie omfattar 202 deltagare i Ätta klasser i Är 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att portrĂ€ttera den svenska identiteten under andra vĂ€rldskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjĂ€lp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrĂ„n Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren gĂ„r i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella vĂ€rderingarna föds, var de kommer ifrĂ„n och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man portrĂ€tterar andra kulturer genom att stĂ€lla den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger pĂ„ Ă€r Ă„rgĂ„ngarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill sĂ€ga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsĂ„ret.

Denna uppsats undersöker hur trumsoundet förÀndrades inom produktionen avpop- och rockmusik frÄn 60-tal till 80-tal och sambandet med förÀndringar iinspelningsteknik. Uppsatsen syftar Àven till att tydliggöra hur dagens diskurs omsound har vÀxt fram och hur sound har blivit ett estetiskt verktyg och enkonsumtionsvara. Metoden som har anvÀnts Àr lyssningsbaserad analys ochjÀmförelser av inspelningar frÄn respektive decennium, samt att resonemang ochresultat i uppsatsen har Äterknutits till tidigare forskning om sound. Resultatet avanalysen visar att inspelningstekniken har haft en avgörande betydelse för hurtrumsoundet inom berörda populÀrmusikaliska genreomrÄden har förÀndrats och dessmöjligheter och förutsÀttningar satte soundskapande fokus pÄ rummet under 60-talet,instrumentet under 70-talet och effekterna under 80-talet. Undersökningen har visatatt sound pÄ 60-talet relaterades till helhet, plats och person och senare till tekniskbearbetning av enskilda element i ljudbilden.

Denna studie har som syfte till att undersöka tvÄ dagstidningars och tre resetidningars framstÀllning av Dark Tourism samt ta reda pÄ vilka skillnader och likheter framstÀllningarna har. MÄlet Àr Àven att finna en djupgÄende uppfattning av Dark Tourism och de olika perspektiven och gemensamma dragen som finns i artiklarna. Det empiriska materialet bestÄr av 25 artiklar varav 15 stycken kommer frÄn dagstidningar och 10 stycken kommer ifrÄn resetidningar. En kritisk diskursanalys har tillÀmpats som metod i denna studie och resultaten visar att tvÄ olika diskurser, varav den ena Àr melankolisk och den andra Àr sangvinisk, prÀglar tidningsgenrerna. Det framgÄr Àven att diskurserna som rÄder i tidningarna kan ha en stor pÄverkan pÄ mÀnniskors uppfattning av fenomenet Dark Tourism..

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Det hĂ€r examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering kan bidra till ett mer hĂ„llbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriĂ€rer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet Ă€r i huvudsak av kvalitativ karaktĂ€r. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhĂ€llsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet bestĂ„r av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vÄrdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen pÄ förskolan. Empirin har bestÄtt av fokusgruppdiskussioner dÀr sex pedagoger och tre vÄrdnadhavare pÄ en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet Àr socialkonstruktionism och diskursanalys har anvÀnts som metod för att synliggöra vilka förestÀllningar de ger uttryck för nÀr de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vÄrdnadshavarna. Resultatet visar bland annat pÄ att kommunikationen mellan förskola och hem Àr av stor vikt och dÀr tvÄvÀgskommunikation Àr en förutsÀttning.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lÀrare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare Ären i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktÀren av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frÄgorna, Vad ska undervisas? Varför Àr det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgÄng av litteraturen ger oss Àven en inblick i hur nÄgra forskare ser pÄ lÀget med den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde i nationell och internationell mening. Studien visar att lÀrarna har undervisat med tonvikt pÄ biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt strÀva mot de mÄl som de, enligt Skolverket, har att följa.

Implementering av politiska beslut Àr nÄgonting som det forskats mycket om under en lÄng tid bÄde pÄ nationell och internationell nivÄ. Den forskning som finns om implementering gÄr att applicera pÄ alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebÀr att nÄgon blir styrd. Denna styrning och pÄförande av politiska beslut Àr vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir dÄ ocksÄ intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur implementeringen av den nya lÀroplanen ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? med fokus pÄ kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval ? arbete och samhÀllsliv har lyckats pÄ gymnasieskolan i en svensk kommun.

At the Congress of the Swedish Trade Union Confederation (LO) in 1991 a decision was made to reform LOs politics of gender. In the new resolution class and gender were established as equal causes of oppression. This was a giant leap from LOs traditional politics, where the dimension of class had always been considered more important than gender. The present thesis discusses how gender was constructed in LOs discourse after 1990 by analysing their official publications about gender politics called Klass och kön. The key terms in the analysis are continuity and change.

AbstraktThe purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that controls what communism is associated with. The study is structured by the following question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande historia.The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it comes to the textbooks there isn?t an equally clear discourse and the textbooks differ among themselves in general content.

Den obligatoriska prövningen av miljöeffekter frÄn verksamheter som medför eller riskerar att medföra olÀgenhet för mÀnniskors hÀlsa och miljön regleras i sÄvÀl internationell som nationell rÀtt. Inom EU-rÀtten Àr MKB-direktivet och IPPC-direktivet de viktigaste för prövningen av miljöfarlig verksamhet. I Sverige regleras miljöprövningen i miljöbalken kap. 16-25. I början av 2000-talet justerades det svenska regelverket pÄ miljöprövningens omrÄde för att bÀttre anpassas till EU-rÀttens krav, samt för att öka effektiviteten i handlÀggningsförfarandet hos de svenska tillstÄndsmyndigheterna.

AbstractIn the literature on multiculturalism and group rights there is a strong tradition that sees diversity as something directly paradoxal to unity. In this tradition, scholars put forward a view of multiculturalism as a divisive and exclusionary process which breaks down the cohesion and unity of society. Related to this notion is that of a neutral and universally valid frame of reference in which political dilemmas can be solved; for example a neutral civil sphere where the ?true essence? of society lies. In this essay I attempt to criticise these two notions.