Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhÀllet, med fokus pÄ hur normer om manligt och kvinnligt framstÄr i mina informanters berÀttelser om deras vardagsverklighet. Materialet bestÄr av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.UtgÄngen har visat pÄ att en avgörande faktor i informanternas liv Àr huruvida de bedöms utifrÄn kulturella förestÀllningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en pÄtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket Àr följden av omgivningens stÀndiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat pÄ HBT- och RFSL-?vÀrlden? dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet dÀr dominerande förstÄelser av manligt och kvinnligt pÄ olika vis konstituerar verkligheten..

In year 2000 the Swedish Public Service television started a new series of programmes named Mediemagasinet. The purpose was to expose the work of journalism through the eyes of a journalist. The programme showed different types of tasks and problems that have to do with journalistic reporting. The form of Mediemagasinet wasn?t anything new but the content was presented as the very first of its kind.

Det pÄgÄr en diskurs om att reducera bilismen och det blir dÀrför allt viktigare att skapa hÄllbara gÄng- och cykelstrÄk. Detta eftersom bilismen pÄverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmÀssigt perspektiv. DÄ Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 nÀrliggande bostÀder i omrÄdet Gullberna ökar behovet av ett vÀl fungerande gÄng- och cykelstrÄk för detta och omkringliggande omrÄden. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla det gÄng- och cykelstrÄk som strÀcker sig mellan bostadsomrÄdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsomrÄde och vidare mot halvexternt handelsomrÄdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostÀder och resecentrum..

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra vilka vanor eleverna i tvÄ skolor med avsevÀrda skillnader i studieresultat har nÀr det gÀller lÀxlÀsning. Eleverna vi tillfrÄgat gÄr i Ärskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie undersöks vad som pÄverkar elevernas lÀxlÀsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkÀter av 130 möjliga. UtifrÄn nationell och internationell forskning analyseras frÄgestÀllningen om vilka lÀxvanor eleverna i de tvÄ skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst pÄverkan pÄ elevernas lÀxlÀsning.

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

TillgÀnglighet i vÄrt samhÀlle innebÀr att alla, trots funktionsnedsÀttningar, ska kunna anvÀnda publika lokaler och övriga allmÀnna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgÀnglighetsfrÄgor dÄ de arbetar för att personer med funktionsnedsÀttning ska kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under Är 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgÀnglig för alla medborgare i slutet av Är 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgÀngligheten i gallerior för personer med funktionsnedsÀttning.

Tiggeri och tiggare Àr idag ett omtalat fenomen som berör mÀnniskor pÄ olika sÀtt. Hur mÀnniskor bildar sig en uppfattning kring ett fenomen kan mÄnga gÄnger avgöras av hur media framstÀller fenomenet. I denna studie presenteras en analys kring hur tiggeri och tiggare framstÀlls i media över en lÀngre tidsperiod. Materialet bestÄr av 30 artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden december 1998 ? december 2013.

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen bestÄr av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lÀrare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som frÀmst anvÀnds sombakgrundsmaterial. En enkÀtundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhÄllningssÀtt till innehÄllet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig Ät pÄ flera plan.

Denna uppsats utreder den svenska skogsavverkningens utveckling mellan 1950-2007. Under denna period mekaniserades avverkningen, vilket ledde till en förÀndrad verklighet för skogsbranschen, dess anstÀllda samt de skogsrika regionerna i frÀmst Norrland. Med hjÀlp av nationell statistik och överskÄdliga figurer, framkommer i uppsatsen en tydlig bild av denna förÀndring. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet, förÀndrade yrkesroller och stark utflyttning frÄn skogsrika kommuner. Emellertid blev lönerna högre, anstÀllningstryggheten starkare samt olycksrisken lÀgre under de bahandlade Ären.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

This study aims at examine if an Europeanization is affecting the bilateral diplomatic relation between Sweden and Italy as managed by the national embassies. The questions asked to pursue the aim are; how the bilateral diplomatic work is managed between the countries, are there any signs of Europeanization within this relation or is it still contingent on intergovernmental principles? In this study an analytical model is created and used to analyze how the bilateral diplomacy between Italy and Sweden is managed through the embassies. The discussion on top ?down Europeanization by Tanja Börzel is central to the development of the analytical model.

Dagens stÀder lever upp till kravet pÄ hÄllbarhet i lÄngt ifrÄn alla sina delar. StÀdernas moderna tillskott prÀglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skÀr lÄngt in i stÀderna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför Àr det sÄ och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas Àven utanför stadens centrala delar.

SammanfattningFör att vÀnda den globala uppvÀrmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att pÄ olika sÀtt Ästadkomma minskade utslÀpp av vissa vÀxthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nulÀget Àr aktiv, Àr handeln med utslÀppsrÀtter som hÀnför sig till utslÀppen av koldioxid.Eftersom EU Àr part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens rÄd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnÄ de Ätaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rÀtt genom lag (2004:1199) om handel med utslÀppsrÀtter. Innehavet av en utslÀppsrÀtt medför en rÀtt att slÀppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utslÀppsrÀtterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivÄer av utslÀpp.

Synliggöra och diskutera förskollÀrares olika konstruktioner av det femÄriga förskolebarnet samt den pÄverkan dessa har pÄ förskolans praktik. FrÄgestÀllningar?Vilka konstruktioner av det femÄriga barnet framtrÀder i förskollÀrares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstÄs i relation till förskolans verksamhet och mötet med femÄringen? ?Hur pÄverkar konstruktionerna femÄrsverksamheten pÄ förskolorna och de möjligheter och begrÀnsningar som följer nÀr det gÀller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvÄrdnad, omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med tvÄ öppna frÄgor frÄn samtliga förskollÀrare anstÀllda inom kommunen för att synliggöra deras grundlÀggande antaganden om det femÄriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner pÄverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som lÄg till grund för de tvÄ konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollÀrarnas förestÀllningar, förvÀntningar och krav pÄ femÄringen leder till ett bemötande utifrÄn tvÄ olika konstruktioner av barnen.

The aim of this study was to examine the existing discourse of youth robberies from year 2003 to year 2013 in DN and Aftonbladet. By using discourseanalysis as theory and method I have studied newsartikles from these two newspapers.The study shows that the portrayal of youth robberies is focused on the young muggers as a group and not as individuals. The groups that are mentioned are young men and women, children and muggers with another ethnical background than swedish. Girls, children and ethnical background are given more attention in the articles, and are portrayed as more problematic. The youth robberies are described as brutal and are focused on the young muggers as unrestrained, evil individuals with no future.The analysis also shows that a change in the discourse is taking place during the studied period.