In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.

The South African nation and society have experienced significant changes and reforms over the last decade. Less than ten years ago black and white people were not even allowed to share a bench in a park. Today they are expected to live side by side in what is called a"Rainbow Nation". When a new society is built language plays an important part. The language constantly reproduces daily the small things that identify a nation and the people living in it.

Skolverket och styrdokumentens vÀrdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter lÀromedel det uttalade mÄlet? Syftet med studien Àr att undersöka förhÄllandet mellan Vi och De i lÀromedel och dÀrmed hur framstÀllandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. InnehÄllsanalysen utgÄr frÄn en kritisk textanalys i form av postkolonial teori dÀr sprÄkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartlÀggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i lÀromedel i historia framstÀlls.

AbstractStudiens syfte Àr att undersöka hur lÀrares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar pÄ studierna och undervisningen i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmÀnna frÄgor och problem om skolan som institution för jÀmlikhet och likvÀrdighet.UtifrÄn detta syfte har tre gymnasielÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgÄtt en ideologikritisk analys utifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lÀrarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmÀssig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition frÄn hemmet i större utstrÀckning Àn de utan. SÄledes sker det en utbildningsmÀssig segregation inom samhÀllskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet betrÀffande elevers socioekonomiska bakgrund.

The aim of this study was to examine the existing discourse of assault in Aftonbladet from the years 2012 and 2013. We have studied news articles and analysed them by using discourse analysis as theory and method.The study shows that the portrayal of perpetrators and victims in assault cases tend to differ depending on gender. The women is portrayed as weak and part of a homogeneous group while the man is portrayed as dominant and offered a more individual role. The study also shows that the normative group is separated from the deviate groups in society. The analyze show that media, through this representation, maintains the normative power in society.

Denna uppsats har syftet att belysa och analysera processer av ansvarsutkrÀvande inom svensk förvaltning. Utbildningssektorn Àr den del av förvaltningen som studeras dÄ skolan Àr en unik institution i dagens samhÀlle och en förutsÀttning för en levande demokrati. Skolan har genomgÄtt reformer som kommit att pÄverka dess organisering och möjlighet att utkrÀva ansvar.AnsvarsutkrÀvandet belyses genom hela ansvarskedjan frÄn nationell nivÄ till den enskilda skolan. Arbetet har formen av en kvalitativ analys. PÄ kommunal nivÄ genomförs en fallstudie av Malmö kommun.

This thesis focuses on politically active women within The Swedish Social Democratic Women?s Association, also known as S-women. By applying discourse analysis to interviews with active s-women and to meeting conversations between the association?s members, the study approaches ideas of feminism, feminist politics and political commitment. ?Solidarity? ? the central concept of the labour movement ? serves as the point of departure for a feminist discussion about class, gender, ethnicity and age/generation.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken betydelse planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling Àr kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva planerare pÄ nationell, lokal och stadsdelsnivÄ. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjÀlp av Purdys (2012) utvÀrderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger pÄ de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgÄng vilken Àven kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehÄll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för bÄde den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga vÀrden som den sociala sammanhÄllningen.

FöretagshÀlsovÄrden (FHV) agerar pÄ en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrÄgar och vad FHV önskar leverera. Det Àr dÀrför intressant att studera om förvÀntningarna frÄn kunden stÀmmer med den intentionen FHV har. Vidare Àr det intressant att stÀlla det i relation till den funktion FHV ?bör? ha enligt en nationell diskussion.

Denna uppsats behandlar rapportering av IT-incidenter. Mer specifikt har jag undersökt vilka rutiner som behövs för att organisationer pÄ ett bra sÀtt ska kunna rapportera incidenter till Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum. Bakgrunden till uppsatsen Àr att rapporteringen till det relativt nya Sitic har varit trögstartad. Jag har undersökt vilka rutiner som bör finnas hos de rapporterande organisationerna och hos Sitic för att fÄ till stÄnd ett effektivare samarbete. Resultatet har visat pÄ att det finns brister i en del rutiner pÄ bÄda sidor av förhÄllandet.

I en tid dÄ allt fler röster höjs angÄende FN:s ineffektivitet har vi valt att undersöka hur organisationen behandlar medlingsuppdrag i mellanstatliga konflikter. UtifrÄn den pÄgÄende konflikten pÄ Cypern och kriget mellan Iran och Irak pÄ 1980-talet ser vi hur FN som tredje part har agerat dels utifrÄn ett systemperspektiv och dels pÄ medlingsnivÄ. De valda konflikterna grundar sig i liknande frÄgor om nationell identitet, etnicitet och grÀnsdragning. För att tÀcka flera problemomrÄden anvÀnder vi oss av realism, socialkonstruktivistisk organisationsteori samt erkÀnda medlingsteorier.Efter att ha analyserat konflikterna har vi sett att FN Àr i behov av reformer som stÀrker möjligheterna att medla fram lösningar i konflikter, dÄ rÄdande omstÀndigheter gör FN beroende av stöd frÄn andra aktörer och egna medlemslÀnder..

I detta arbete belyser jag elevers tankar om fotosyntes och nedbrytning. Syftet Àr att studera hur elever tillÀmpar naturvetenskaplig kunskap pÄ vardagsfenomen. Jag studerar hur eleverna anvÀnder sitt vardagliga sprÄk och den teori de lÀrt sig i skolundervisningen. Aktuell forskning pÄ dessa omrÄden presenteras tillsammans med teorier om lÀrande och analyser och kommentarer till kursplanen.Intervjuer har genomförts med ett antal elever dÀr undersökningens huvudmÄl har varit att se hur eleverna utvecklat sin förstÄelse rörande frÄgor om fotosyntes och nedbrytning nÀr de gÄtt frÄn grundskolan till gymnasiet samt om vetenskapliga sprÄk förÀndras i nÄgon utstrÀckning. Resultatet har sedan jÀmförts med en nationell utvÀrdering av skolans naturvetenskapliga undervisning dÀr samma frÄgor anvÀndes.Det resultat arbetet utmynnat i har gett mig den insikten att elever ofta har mer kunskap Àn de spontant visar.

SamhÀllsorientering Àr en huvudsaklig ÄtgÀrd som ingÄr i den senaste politiken kring integration av nyanlÀnda invandrare som började gÀlla december 2010. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka framstÀllningen av nyanlÀnda invandraren i svensk integrations politik utifrÄn samhÀllsorienteringen. För att kunna uppfylla syftet har det offentliga dokument som gÀllande samhÀllsorienterings politik mellan 2008-2011 analyserat. Uppsatsen vilar pÄ postkolonial teoretiska respektive diskurs teoretisk- och metodologiska ansatser. Den huvudsakliga slutsatsen som uppsatsen kom fram till Àr det att det nyanlÀnda invandraren bemöts hÄrdare krav utifrÄn svenska vÀrderingar för att integrera till det svenska samhÀllet.

Den hÀr studiens syfte Àr att studera hur förÀldraideal skapas i böcker riktade till förÀldrar med barn i Äldern 3-12 Är. Med huvudfrÄgestÀllningen hur konstrueras idealt förÀldraskap i litteratur riktad till smÄbarnsförÀldrar? och frÄgestÀllningen Vilka rÄd om förÀldrars förhÄllningssÀtt till barnet konstrueras i litteraturen? har jag med hjÀlp av Foucauldiansk diskursanalys och Foucaults begrepp diskurs, makt/kunskap och subjektspositioner analyserat fem böcker om förÀldraskap som ligger pÄ toppen av försÀljningsstatistiken just nu. Resultatet Àr att en ideal förÀlder strÀvar efter att ge barnet sjÀlvkÀnsla och uppnÄ en jÀmstÀlld relation. Att ta barnet pÄ allvar och lyssna pÄ det konstrueras Àven det som idealt.

The aim with this study is to identify and discuss discourses in public service policy documents to clarify that public service policy is political and not self-evident. The study's theoretical as well as methodological starting point is the discourse theory of Laclau and Mouffe, which ontological position is that all meaning is constructed by discourses. In the studied material, two discourses have been identified in policy concerning the content in public service media. The responsibility-discourse construct meanings of what content the policy wants to see in public service media and in the quality-discourse meanings of how the content should be is constructed. Public service policy is consistent over the period that has been studied and the study shows that there is consensus in the parliament about the regulation of the content in public service media.