Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns lÀslÀrande samt de metoder som bygger pÄ denna. De tre riktningarna Àr: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns lÀslÀrande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet Àr att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sÀtt att se pÄ begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsÄterskapare ? ett förhÄllningssÀtt som sÀkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar pÄ internet. Materialet vi anvÀnde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 Är med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som anvÀns i studien Àr diskurspsykologi vilket Àr en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrÄn begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer. Synen pÄ sjukdomen anorexia nervosa utgÄr ofta frÄn ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istÀllet ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrÄn kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att synliggöra vilka diskurser som framtrÀder i en fokusgrupps tal om sÀrskilt stöd i förskolan. Mer preciserat Àmnar studien att undersöka om nÄgon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tÀnkas fÄ för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgÄngspunkt som studien vilar pÄ Àr socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk instÀllning till kunskap som ses som sjÀlvklar och menar att mÀnniskan konstruerar, upprÀtthÄller och förÀndrar sin uppfattning om vÀrlden tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att mÀnniskans vÀrldsuppfattning pÄverkar hennes handlingar och dÀrmed fÄr den kunskap vi har om vÀrlden sociala konsekvenser.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag dÄ mötte. Det tycks som att det Àr lÀttare att skriva om och tÀnka kring dessa frÄgor Àn att faktiskt sjÀlv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig dÀrför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns nÀr pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker frÄn tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frÄgor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frÄgat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsÀttningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framtrÀdande; normer kring kön, sexualitet, hudfÀrg och etnicitet samt Älder.

Den arabiska vÄren Àr ett uttryck som kom att anvÀndas i svensk media under revolutionerna som Àgde rum ibland annat i Nordafrika under vintern/vÄren 2010-2011. Revolutionerna fick stor uppmÀrksamhet i medierna och mÄnga ledare behandlade Àmnet i svensk press under denna period. FramstÀllningen av hÀndelserna i dessa ledare handlade om bland annat kampen för demokrati, folket som kÀmpade mot illvilliga despoter samt VÀstvÀrldens förhÄllningssÀtt till konflikterna och regionen. Vi ville se om dessa förÀndringar i Nordafrika har pÄverkat sÀttet som media framstÀller regionen. Det har bedrivits postkolonial forskning om framstÀllningen av Orienten, och nÀr nu tillfÀlle gavs att fÄ studera detta ur en ny angreppsvinkel vÀcktes vÄrt intresse.

Jag intresserar mig i stort för berÀttande av olika slag och vems berÀttande som fÄr ta plats. En del berÀttelser omvÀrderar vÄr förstÄelse av vÀrlden, medan andra förstÀrker den förstÄelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll dÄ de kan ses som förebilder som vi förhÄller oss till nÀr vi skapar vÄra Äsikter och vÀrderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats pÄ SVT under vÄren. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka bilder av lÀrare som visas i media.

Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete Àr att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjÀlp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lÀrande eller om det Àr en ideologiskt producerad text som anvÀnds för att fÄ fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgÄngen som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus pÄ; 1) Att undersöka de eventuella motsÀgelser som kan föreligga i dokumenten, och pÄ vilket sÀtt de i sÄ fall eventuellt utgör en bristande trovÀrdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehÄll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det gÄr att pÄvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolvÀsendet, och dÄ frÀmst den nationella forskningen.

SammanfattningI inkomstskattelagens 2 kap. 25 § definieras begreppet verksamhetsgren. Denna definition anvÀnds sedan genomgÄende i inkomstskattelagen dÄ begreppet verksamhetsgren tillÀmpas. Exempel pÄ omrÄden dÀr begreppet kommer till anvÀndning Àr i reglerna om verksamhetsavyttringar och underprisöverlÄtelser. Regelverket kring verksamhetsavyttringar Àr en implementering av ett EG-rÀttsligt direktiv, medan reglerna kring underprisöverlÄtelser Àr en rent nationell lagstiftning.

Brysselkonventionen, Luganokonventionen och Bryssel-I-förordningen syftar till att skapa ett ömsesidigt erkÀnnande av undertecknande lÀnders domstolar och domar i civila och kommersiella mÄl, för att dÀrigenom effektivisera domstolsprocesserna, öka rÀttssÀkerheten och förenkla den europeiska processföringen över medlemsstaternas grÀnser. SÄledes Àr det idag möjligt för en svensk medborgare att, under vissa omstÀndigheter, starta en process mot en tysk medborgare, i exempelvis Italien.MedlemslÀndernas domstolsförfarande kan dock skilja sig avsevÀrt frÄn varandra, inte minst nÀr det kommer till tiden det tar för en process att handlÀggas. Italien och Belgien har utpekats som tvÄ lÀnder dÀr handlÀggningstiden Àr avsevÀrt mycket lÀngre Àn i andra medlemslÀnder. Den lÄnga handlÀggningstiden kan tillsammans med reglerna om litispendens missbrukas för att bromsa upp alternativt förhindra att en sanktion meddelas. Problemet har speciellt uppmÀrksammats pÄ det patentrÀttsliga omrÄdet.Torpedstrategin, som den kallas, syftar till att förhindra alternativt fördröja patenthavarens möjligheter att föra process mot intrÄngsmakaren.

Jag kommer i denna uppsats med hjÀlp av diskursanalys, analysera och studera vilka diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer Àven att presentera de identitetsprocesser som pÄgÄr vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten Àr och hur processen gÄr till nÀr en person gör en sÄ kallad klassresa. Jag ska belysa flytten frÄn att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kÀnde att de blev bemötta av andra mÀnniskor i medelklassen..

Syftet med min studie har varit att undersöka kÀrlekens spelregler och vÀrderingar utifrÄn Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kÀrleksspelets tidigaste fas. Materialet bestÄr utav fem skilda intervjuer utförda pÄ tvÄ kvinnor och tre mÀn, samtliga mellan 20 och 26 Är gamla. I analysen har tvÄ tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar Àn vad resultatet kom att pÄvisa angÄende eventuella förÀndringar i genussystemet.

Denna uppsats bygger pĂ„ tre fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare och tre individuella intervjuer med hemlösa missbrukande kvinnor. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka vilka diskurser som var aktuella gĂ€llande hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet, samt hur dessa pĂ„verkade kvinnornas konstruerande av sexuella identiteter.För att undersöka syftet diskuterades följande frĂ„gestĂ€llningar:? Hur talar hemlösa missbrukande kvinnor om sin egen sexualitet?? Hur talar socialsekreterare om hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet?? Skiljer sig hemlösa missbrukande kvinnors egna tal om sexualitet frĂ„n socialsekreterarnas tal och vilka konsekvenser fĂ„r i sĂ„dana fall dessa skillnader?? Vilka sexuella identiteter Ă€r tillgĂ€ngliga för hemlösa missbrukande kvinnor och hur förhĂ„ller de sig till dessa?Analysen gjordes utifrĂ„n diskursanalys, teori om sexuella skript samt teori om respektabilitet. I resultatet presenterades sex diskurser som ansĂ„gs aktuella gĂ€llande de hemlösa missbrukande kvinnornas sexualitet; Den ojĂ€mna byteshandeln, Det bra sexet och det nödvĂ€ndigt onda, Övergreppen och dess konsekvenser, Sexet och drogerna, Prostitution och Vem pratar om sexualitet?.

Genom min uppsats vill jag svara pÄ frÄgan huruvida lokalhistoria gÄr att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan Ästadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lÀrare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa pÄ betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika omrÄdena förstÀrker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmÀrkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag ocksÄ visa de mÄnga fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att anvÀnda till kursen Historia A..

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta Àr, att barns tankar Àr unika och det Àr av stor vikt att ta reda pÄ vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under mÄnga Är och att dÄ fÄ sÀtta ord pÄ sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgÄng. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvÀrld som denne kan bÀra med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten.