Denna studie rör debatten som kulminerade efter publicerandet av romanen Myggor och tigrar, av Maja Lundgren. Studiens fokus ligger i att finna debattens essens, utifrÄn tidningsartiklar och artikelförfattares positionering gentemot romanen och debattens huvudfrÄgor, detta Àr vidare undersökningens huvudsakliga syfte. Huruvida genus har betydelse för debattens utgÄng och om artikelförfattarnas förhÄllningssÀtt pÄverkas Àr en central frÄga..

Uppsatsen behandlar det postmoderna popfenomenet Lady Gaga och framstÀllningen av henne i dagspress vÀrlden över. Lady Gagas spektakulÀra och inflytelserika kÀndisskap reproduceras dagligen i media och hon pÄverkar sÄledes vÄr samtid vilket gör henne till ett intressant forskningsobjekt. Med hjÀlp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod har vi kunnat göra djupgÄende kvalitativa analyser och undersökt Lady Gagas framstÀllning i dagspress. Vi har tittat pÄ den bild som ges av Lady Gaga genom att göra grundliga sprÄkliga analyser. Materialet som ligger till grund för undersökningen behandlar Lady Gaga i sin köttklÀnning som hon bar pÄ MTV Video Music Awards i september 2010.

SammandragMÄnga undersökningar har visat att det inte rÄder likvÀrdig bedömning av elevtexter i Sverige. Endast genom att fortsÀtta belysa ett sÄdant problem och betona vikten av likvÀrdig bedömning kan vi nÄ en förÀndring mot det bÀttre. Syftet med detta arbete Àr att studera hur ett urval lÀrare och lÀrarstuderande betygsÀtter samma elevtexter, för att iaktta eventuella skillnader i bedömningen, diskutera dessa bedömningar samt försöka sÀtta dem i relation tillden nya lÀrarutbildningen och dess innehÄll av kurser. Bedömningarna av elevtexterna varierade starkt trots att informanterna motiverade sina betyg utifrÄn samma kursplan. Kursplanen ger alltsÄ utrymme för subjektiva bedömningar, och det gör att vi inte kan nÄ nationell likvÀrdighet i betygsÀttningen..

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀssituationen framstÀlls i en handbok i brukstextanalys. Mitt material Àr "VÀgar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen anvÀnds diskurs-, makt- och subjektbegrepp hÀmtade frÄn Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framstÀller lÀssituationen som en diskursiv process, men Àven som en traditionellt hierarkisk maktrelation dÀr lÀsaren begrÀnsas.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats SprÄk: Svenska Syfte: Att utifrÄn fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera sprÄkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

Det jag har gjort Àr att jÀmföra innehÄllet i fyra lÀroböcker i SamhÀllskunskap A för gymnasiet. För att uppnÄ det syftet har en komparativ metod anvÀnts. Det omrÄde som har valts Àr politik. Inom politikomrÄdet Àr det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremÄl för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmÄl för SamhÀllskunskap A.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att undersöka vad som skrivs i ÄtgÀrdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande. Detta syfte ligger till grund för följande frÄgestÀllningar: Hur formuleras texten i ÄtgÀrdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lÀrande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i kritisk diskursanalys. UtifrÄn en flerdimensionell analysmodell har 30 ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i Ärskurs Ätta och nio granskats. Den första dimensionen innebÀr analys av texten i ÄtgÀrdsprogrammen utifrÄn granskning av textens lingvistiska egenskaper och sprÄkets grammatiska uppbyggnad.

?No one leaves behind? Àr en uppsats som diskuterar vilka berÀttarstrukturer och ideologier som kan urskiljas i de amerikanska krigsfilmerna Behind Enemy Lines (2001), Black Hawk Down (2001), We Were Soldiers (2001) och Saving Private Ryan (1998), med hjÀlp av teoretiska metoder frÄn strukturalismen och teoretikern John Fiske. Dessutom behandlas Àven begreppet nationell identitet för att undersöka om man kan se nÄgon tendens till nationella identiteter i de amerikanska krigsfilmerna. Slutsatsen Àr att filmerna har en gemensam berÀttarstruktur och gemensamma teman som Àr viktiga för de ideologiska tankar och vÀrderingar som kan urskiljas i filmerna. Teman sÄsom Àra, mod och heder, det manliga förhÄllandet som i uppsatsen benÀmns brödraskap, och dessutom temat No one leaves behind vilket Àr mycket centralt i en del av filmerna. Ingen av soldaterna i filmerna skall lÀmnas kvar i en krigszon, levande eller död..

I och med de klimatförĂ€ndringar som sker vĂ€rlden över ökar ocksĂ„ frekvensen av naturolyckor. ÖversvĂ€mningar Ă€r en av de naturolyckstyper som drabbar nĂ€stan alla delar av vĂ€rlden och kan leda till förödande konsekvenser. ÖversvĂ€mningar i Sverige leder oftast bara till ekonomiska förluster medan det i fattiga lĂ€nder handlar om sociala konsekvenser. KlimatfrĂ„gan och dess konsekvenser har satts i centrum för bĂ„de FN, EU och regeringar runt om i vĂ€rlden och fĂ„tt högsta prioritet. Dessutom har översvĂ€mningar antagits som en egen del av klimatkonsekvenserna och behandlas specifikt av till exempel EU och Sveriges Regering.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se pÄ vilket sÀtt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

Den hÀr artikeln utforskar, genom en mÄngperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit kÀnd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel Àr bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förÀndrade diskursordningen pÄ ett hegemoniskt sÀtt. Den hÀr artikeln beskriver den diskursiva förÀndringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, dÀr mÀtning och ranking fokuseras mer Àn skolutveckling i form av inkludering och lÀrande..

De senaste Ären har bloggsfÀren utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, pÄ flera sÀtt, en del av mÀnniskors vardag. Den hÀr uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssÀtt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga mÀn. Analysen kopplas Àven samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhÀllet. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras dÀrmed.

Syfte: Det övergripande syftet Àr att identifiera de diskurser som framtrÀder i handlingsplaner för barn i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr vidare att analysera de diskurser som skapas dÄ pedagogerna tolkar sitt uppdrag. Teori och metod:Undersökningens teoretiska och metodologiska utgÄngspunkter Àr anvÀndandet av en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt dÄ diskursanalys grundas pÄ en konstruktionistisk syn pÄ de sprÄk(tal)handlingar som framtrÀder i text. Har inspirerats och tagit stöd av Laclau och Mouffes diskursteori.Resultat: Resultatet visar pÄ tvÄ övergripande diskurser och de Àr svÄrighetsdiskursen och behovsdiskursen. Sedan följer anpassningsdiskursen dÀr olika handlingar erbjuds barnet.

En metastudie som anvÀnder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar pÄ en problematik som vÀl överrensstÀmmer med mer allmÀnna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhÀllskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna Äberopa nÄgon form av legitimitet..