SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer frÄn 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har analyserna gjorts utifrÄn teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppssprÄk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom klÀder, smink, accessoarer, hÄr.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i sex- och samlevnad pÄgrundskolans senare del, och en utbildningskonsult frÄn preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet Àr att diskutera hur mÀnniskans sexuella begÀr riktas genomnormer och regler. Med utgÄngspunkt i teoretiska perspektiv utifrÄn Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen pÄ hur mÀnniskan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begÀrsriktning. Detta görs efter vad som Àr godtagbarabegÀrsriktningar inom samhÀllet.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstÄs som en relation mellan ettbegÀr och nÄgon/nÄgot som begÀrs. En sÄdan förstÄelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begÀrsrelationer fÄr ta utrymme i samhÀllet pÄ grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begÀrsrelationer.

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: SkÄne, Halland, VÀstra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingÄ isamverkansmodellen krÀvs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats Àr att utifrÄn den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra förestÀllningar om barn och barndom i ovannÀmnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur förestÀllningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhÄllandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgÄngspunkt Àr att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaförestÀllningar om barn och barndom. UtifrÄn studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mÄngtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.

Tidningens personportrÀtt Àr en journalistisk genre som skiljer sig frÄn konventionell nyhetsjournalistik genom en artig och hyllande, snarare Àn kritisk och granskande karaktÀr. I den hÀr uppsatsen har jag för avsikt att undersöka hur personportrÀtt i tvÄ svenska tidningars söndagsbilagor, Dagens Nyheters ?DN söndag? och Aftonbladets ?Söndag? konstrueras. I uppsatsen studeras 8 personportrÀtt utifrÄn frÄgestÀllningen: vad i de valda personportrÀttens livsbeskrivningar vÀljer journalisten att se och hur beskrivs det? Syftet Àr att placera frÄgestÀllningen i en sociologiteoretisk kontext av moderniteten som tillstÄnd och media som viktig social kunskapskÀlla och förmedlare av erfarenhet.

Den nationella vÀrdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och anvÀnds inom sÀrskilda boenden inom Àldreomsorgen och hur den har pÄverkat verksamheterna. I den nationella vÀrdegrunden utgÄr lagen ifrÄn att alla ska se vÄrdtagaren och ge denna ett vÀrdigt liv och vÀlbefinnande. Genom denna lag ska vÄrdtagaren kunna pÄverka sin egen vÄrd, och Àven som nÀrstÄende kunna göra sin Äsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahÄller material till genomförandet.Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och anvÀndning av den nationella vÀrdegrunden inom Àldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. En intervjuguide som bygger pÄ frÄgestÀllningar ur vÀrdegrundsperspektiv Àr grunden till intervjun.

En metastudie som anvÀnder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar pÄ en problematik som vÀl överrensstÀmmer med mer allmÀnna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhÀllskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna Äberopa nÄgon form av legitimitet..

En studie av teaterdekoratören, konstnÀren och arkitekten Louis Jean Desprez' betydelse för Gustaf III nationella projekt, att förena sitt folk och skapa en nationell identitet med hjÀlp av opera och teater..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka diskurser som rÄder kring dagens pornografi bland unga vuxna kvinnor, 20 till 29 Är samt fÄ en djupare förstÄelse för hur dessa har uppkommit.FrÄgestÀllningar * Vilka faktorer inom pornografin beskriver de unga vuxna kvinnorna som positiva respektive negativa? *Vilka tankar och uppfattningar förs fram i diskurserna kring pornografi?*Hur förhÄller sig unga vuxna kvinnor till rÄdande diskurser kring pornografi som existerar i dagens samhÀlle?Metod Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 16 kvinnor i Äldrarna 21-29 Är. I uppsatsarbetet har vi anvÀnt oss av dessa intervjuer med fokus pÄ kvinnornas egna uppfattningar, beskrivningar och uttryck. Datamaterialet har tolkats med hjÀlp av teorier och tidigare forskning inom omrÄdet. Teorierna vi har anvÀnt oss av Àr socialkonstruktivism, sexuella script, heteronormativitet och Foucaults beskrivning av sexualitetens historia.

Principen om förfarandemissbruk Àr en EG-rÀttslig princip som efter hand vuxitfram ur EGDs praxis och vilken numera Àr tillÀmplig inom EGmervÀrdesskatterÀtten.Principen innebÀr att konstruerande transaktioner vars endasyfte Àr att uppnÄ skattefördelar skall underkÀnnas och istÀllet bli beskattade som omde konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har stÀlltupp i praxis, frÀmst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall blitillÀmplig pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet Àr att ett objektivt och ett subjektivt kriteriumskall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebÀr att trots att relevanta bestÀmmelseri mervÀrdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras omförfarandet fÄr till följd att den skattefördel som uppnÄs strider mot bestÀmmelsernassyfte. Det krÀvs dock Àven att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varitatt uppnÄ en skattefördel.En tillÀmpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebÀra att aggressivaskatteupplÀgg och skatteflykt pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet skulle kunna stoppas. Enstopplagstiftning pÄ detta omrÄde Àr inte att finna i varken EG-rÀtt eller svensk rÀtt,varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rÀttsutvecklingengÀllande mervÀrdesskatteflykt.EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida detföreligger förfarandemissbruk eller inte.

Försvarsmakten har sedan lÀnge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som pÄ senare Är intensifierats. I början pÄ 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förÀndring har arbete skett i olika steg för att förÀndra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförÀndring var att öka officerares benÀgenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. NÀr ett sÄdant förÀndringsarbete sker kan diskurser uppstÄ kring vissa frÄgor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet sprÄkbruk.

Polisen Àr en yrkesgrupp som möts av vÄld och hot om vÄld och den nationella bastaktiken Àr ett av verktygen för att minska skador pÄ sÄvÀl polisen som dem som polisen ingriper mot och tredje man. Detta arbetes frÀmsta syfte Àr att fokusera pÄ instÀllningsskillnader mellan poliselever och poliser i yttre tjÀnst till den nationella bastaktiken samt att undersöka om det finns förslag om hur man eventuellt skulle kunna förbÀttra detta mycket vÀl genomtÀnkta och gedigna koncept och dÄ kunna göra polisarbetet Àn mer sÀkrare. Arbetet riktar sig frÀmst till dem som redan har kunskaper om den nationella bastaktiken, dÄ endast de fundamentala delarna i stort kommer att beskrivas..

VÄrt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fÀder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett behov av stöd i sitt förÀldraskap. Vi ville Àven utröna ifall det eventuella behovet blivit tillgodosett samt hur mÀnnen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt förÀldraskap. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktivistisk genusteori och Àven tillÀmpat begreppen intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del prÀglas av en traditionell syn pÄ kön och att mÀn i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jÀmlika fÀder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med mÀn som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 Är.

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för flersprÄkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrÄn ett lÀrarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. VÄr analys utgÄr ifrÄn följande forskningsfrÄgor:- Hur framtrÀder sambandet mellan skolprestation och flersprÄkighet i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder lÀrares arbete med och uppfattningar om flersprÄkiga elever i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder flersprÄkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?Vi anvÀnder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar pÄ vÄra frÄgor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flersprÄkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trÀtt fram kan sammanfattas som att de flersprÄkiga eleverna inte presterar pÄ samma nivÄ som de ensprÄkiga, svenska eleverna.

I denna uppsats presenteras en undersökning av gymnasiala styrdokument för religionsÀmnet i Sverige och Norge. Styrdokument som varit föremÄl för analys Àr Religionskunskap 1 och Religion og etikk, vilka betraktas i denna uppsats som en betydande dimension av framtida medborgares meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet. Syftet med undersökningen har varit att förklara denna dimension av meningsskapande genom att undersöka vad som konstituerar innehÄllet i styrdokumenten och hur pluralism konstitueras i dessa. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i John Deweys begrepp transaktion samt Michael Foucaults maktperspektiv. Begreppet transaktion innebÀr att gymnasielevernas meningsskapande process pÄ livsÄskÄdningsomrÄdet Àr oavhÀngigt styrdokumentens innehÄll i form av ett meningserbjudande.