Vårt syfte är att skapa en djupare förståelse och klargöra för användningen avbegreppen management och ledarskap i praktiken. Med hjälp av begreppens innebörd kan vi som forskare få möjligheten att framföra hur begreppen används praktiskt. På så vis kan vi se om teorin reproduceras i praktiken. Vår uppsats visar att intervjupersonerna tror att de utövar ledarskap, men att det inte kan utövas i praktiken. Detta har sin grund i den tvetydighet som omger begreppet ledarskap och företagets organisationskontext.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur makt och status påverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer på sina egna möjligheter att påverka det som är förenat med identitetsskapande? Har samhället en stor betydelse, eller är det framförallt kompisar och vänner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fältstudie där vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer från två skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick på en kommunal skola med över tvåtusen elever och de andra åtta gick på en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att använda oss av fokusgrupper.

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa om, och i så fall hur, invandrarbarn uppväxta i Sverige med rötter i muslimska länder, påverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrån detta. Frågorna jag valt för att uppnå syftet är: Vad innebär det för invandrarbarn med rötter i muslimska länder att växa upp i det svenska samhället? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med mus¬limsk tradition i förhållande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan på bästa sätt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultat¬analysen diskutera de olika faktorer som belyser problemställningen. Resultatet i denna studie påvisar att det förkommer speciella problem baserade på den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet påverkas av detta.

Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys Änglagård (1992).Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna.Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ?omvända kylskåpet?.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp..

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever med huvudinstrumentet sång upplever sambandet mellan röst och identitet. Deras uppfattning av hur sånglektioner påverkar deras utveckling av självförtroende och identitet undersöks också, samt vad de anser kännetecknar en utvecklande sångundervisning. Med hjälp av kvalitativ intervju av sex intervjuobjekt på två olika skolor ges följande resultat: De flesta av eleverna menar att rösten kan vara både ett instrument och en del av personligheten eller identiteten. Det är dock ett mer personligt eller mer kroppsligt instrument än andra. För några elever påverkar deras utveckling av rösten och musikaliteten andra delar av livet, till exempel vilka val av utbildning de tänker göra eller hur självsäkra de är.

Hästvärlden är för de engagerade tjejerna en plats där de kan hantera den moderna ambivalensen. Gemenskapen med de andra hästtjejerna skapar trygghet, det blir en frizon från vardagen utanför stallet. Den skapar även föreställningar om kvinnlig identitet, men det är snarare omvärlden som applicerar kvinnliga egenskaper till hästvärlden. Hästtjejerna själva anser att de inte behöver bry sig om sitt utseende, inte är rädda för att ramla av och är tävlingsinriktade..

I planeringen av dagens samhälle har det i stor utsträckning börjat uppmärksammas hur ett område ska kunna uppnå en individuell identitet som skiljer den från andra platser. För att ta reda på varför detta är viktigt, om det ens är det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan många exempel på exploatering och förtätning med koppling till identitet studeras. Många av dem är lokaliserade i gamla industriområden och ett sådant aktuellt exempel är industriområdet Lövholmen från 1800-talet. Lövholmen är beläget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstått många frågor kring hur identiteten och karaktären ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker.Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet.

My aim with this essay is to examine the relationship between identity positions and spatial positions in Jean Rhys novel Wide Sargasso Sea (1966). Through this I wish to show how Wide Sargasso Sea problematize the analytical cathegory "women", as well as classic western canon, and feministic eurocentric readings of the novel Jane Eyre by Charlotte Bronte to which Wide Sargasso Sea correspond..

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att få en förståelse för vilken roll ett företags identitet och image har för valet av profilreklam.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ undersökning där en fallstudie har gjorts av två stycken företag/organisationer som är köpare av profilreklam samt deras profilföretag. En tvärsnittsstudie har sedan gjorts av mottagaren av profilreklam.Resultat: Ett företags identitet och image har stor betydelse för valet av profilreklam, framförallt företagets strategi, kultur, design och marknadskommunikation.Begränsningar: Studien har endast undersökt två svenska företag/organisationer och deras profilföretag om hur de arbetar med att ta fram profilreklam.Praktiska implikationer: Resultatet i studien kan användas för att ta fram profilreklam som syftar till att stärka ett företags image som varumärke.Originalitet: Många forskare har undersökt företags identitet och image samtidigt som många har undersökt profilreklam i olika aspekter men få studier har kombinerat dessa två och sett vilken betydelse ett företags identitet och image har för valet av profilreklam.Nyckelord: Företagsvarumärke, företagsidentitet, företagsimage, presentreklam, profilreklam, give-aways..

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas på vårdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer på vårdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primärvården. Med utgångspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primärvårdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till gränsfrågor. Slutsatsen är att psykologens yrkesroll på vårdcentralen befinner sig i jurisdiktionens gränsområde och innebär ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spänningsfältet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö.

Syftet med denna studie är att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det är att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsättning har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har påverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill även undersöka hur vanligt förekommande det är att dessa individer med ADHD någonsin har upplevt sig bli stigmatiserade av samhället på grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer försökt att få svar på dessa frågor och med hjälp av socialpsykologiska teorier så som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv på identitetsteorin och även med hjälp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan någon relation till varandra, varav två av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype på grund av avståndet mellan oss. Alla respondenter är vuxna individer i åldrarna 24-60 och de hade många erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningen ADHD.