Hög sjukfrånvaro är en ständigt aktuell fråga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrånvaro i absoluta tal finns i Sverige även stora regionala skillnader i sjukfrånvaro som inte kan förklaras med skillnader i hälsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsäkringen ska få mer karaktär av försäkring med mindre godtycklighet i ersättningsbedömning krävs en tydligare koppling mellan risken som ska försäkras bort och försäkringens användande. Frågan som behandlas i denna uppsats är huruvida sjukförsäkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall på grund av ohälsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lågriskindivider kan utföras mer effektivt och försäkringsmässigt på en konkurrensmarknad än med en enhetlig sjukförsäkring.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen påverkar sysselsättningsgraden negativt i en ekonomi då förbättringar i arbetsbesparande teknologi medför lägre efterfrågan på arbete. Frågeställningen har uppkommit med jämna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att något långsiktigt samband kunnat bekräftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD länder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sådant långsiktigt samband. Däremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan på sysselsättningen på både kort och medelfristig sikt. Utifrån detta kan arbetstillfällen räddas på kort och medelfristig sikt men inte på lång sikt då de, inom tillverkningssektorn och även generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

Tanken med denna uppsats är att jämföra Sveriges sjukvårdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, är ett alternativ för Sverige. Alla tre länderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahållen sjukvård och vikten läggs vid allas rätt till lika vård. Solidarisk finansiering med skatter är en självklarhet för dessa tre länder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebär att man går ifrån den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över på staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting läggs ner och nya sjukvårdsregioner bildas.

Sedan 1996 är HIV/AIDS den främsta dödsorsaken i Botswana och skapar stora sociala och ekonomiska störningar i landet. Trots att sjukdomen i sig inte är ett ekonomiskt fenomen utgör den stora omfattningen ett allvarligt hot för landets ekonomiska utveckling de kommande årtiondena. Den ekonomiska utvecklingen i Botswana var fram till mitten på 1990-talet en av världens snabbaste. Från att ha varit ett av de tio fattigaste länderna i världen utvecklades landet till ett av Afrikas rikaste och klassas nu som ett medelinkomstland. Denna uppsats ska försöka reda ut vilka några av de makroekonomiska konsekvenserna är för ett land där en av fyra bär på den livshotande sjukdomen.

Uppsatsen, Bulgariens väg mot EU ? en studie om handel och specialisering ? , undersöker de ekonomiska effekter som Europaavtalet har medfört för Bulgariens del. Avtalet etablerade ett frihandelsområde mellan Bulgarien och EU och syftade till att förbereda landet för ett framtida EU-medlemskap. Vidare verkade Europaavtalet för ett främjande av handelsutbytet mellan de två parterna genom handelsliberalisering. Studiens primära syfte är att skildra Bulgariens utveckling under en tioårsperiod med avseende på handelsmönster och specialisering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Afrika har haft så dålig tillväxt de senaste sexton åren jämfört med resten av världen. Paneldata från 41 afrikanska länder mellan åren 1989 och 2004 används för att undersöka åtta variablers påverkan på den ekonomiska tillväxten. Variablerna som ska granskas är sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistånd, öppenhet, jämställdhet och aids. Fokus ligger på aids och jämställdhet, eftersom de inte varit föremål för tidigare empirisk forskning i samma utsträckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treårsintervall och dels över ett femårsintervall för att undersöka hur variablerna påverkar tillväxten för olika tidsperioder.

Undersysselsättning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet är vanligt förekommande på arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras även ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men även män är både deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka grupper som är ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet påverkas av arbetslöshetsersättningen. Data som används i uppsatsen är från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar samt statistik från Arbetsmarknadsverket.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen.

Den här uppsatsen undersöker den dubbla roll som fossila bränslen spelar i ekonomin. Fossil energi är en viktig del av produktionen och påverkar därmed inkomstnivåerna i positiv riktning. Samtidigt ger den upphov till koldioxidutsläpp som kan påverka klimatet och ge upphov till extrema väderfenomen, stigande havsnivåer, ökad migration och konflikt, vilka så småningom kan orsaka stora externa kostnader. Frågeställningen är:? Hur påverkas ekonomin av koldioxidutsläppande fossila bränslen, beroende på om externa miljökostnader inkluderas eller exkluderas ur analysen?För att besvara denna, utvecklas Solowmodellen med naturresurser så att de fossila bränslenas externa kostnader synliggörs i ökande deprecieringstakter.

Titel: Finns det ett samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärden? Seminaridatum: 3. Februari 2006 Uppsatsämne: Finansiell ekonomi, kandidatuppsats, 10 p Författare: Helén Dybing Handledare: Hossein Asgharian Sökord: Aktie, Beta, Omsättning, Konjunktur, Bransch Syfte: Syfte med denna uppsats är att fastställa om det finns något samband mellan omsättningen av aktier och deras betavärde. Vidare är syftet att se hur sambandet ser ut beroende på vilken bransch aktierna tillhör och hur det förhåller sig ur ett konjunkturperspektiv. Metod: Jag valde ut 30 aktier som under min valda tidsperiod, 1990-01-31 till 2003-06-30, fanns registrerade på A-listan.

Kostnaden att bygga färdigt tunneln genom Hallandsås överstiger vida nyttan av hela tunneln. En ekonom ställer sig då frågan varför tunneln byggs färdigt. Sedan tunnelbygget avstannat efter att olika problem dykt upp har kostnadssidan noga utretts. En sista(?) utredning pågår just nu.

Individens hälsa har stor betydelse för hennes välmående och livskvalitet. Hälsa definieras utifrån fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hälsa påverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hälso- och sjukvårdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses påverka individens hälsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital är ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Historiskt sett har oftast den avkastning som en kapitalförvaltare genererat varit av intresse. Risken som förknippats med den aktuella investeringen har ofta kommit i skymundan. I början på 1990-talet inträffade ett antal olika finansiella kriser och detta medförde att riskmedvetenheten ökade. Nu var inte enbart den erhållna avkastningen intressant. Även den risk som förknippades med investeringen var av stor vikt.

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel för mängden koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur koldioxidutsläpp påverkar tillväxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför.

Tourism is often being viewed as one of the worlds largest sectors and a great contribution to growth and development. There is a large motivation amongst developing countries to promote themselves as a tourist destination, since they expect the tourism to generate economic growth. The government of Thailand has been promoting tourism since 1960, and the number of foreign visitors has increased from 100 000 back then to 13.5 million in 2006. The purpose of this paper was to investigate weather the increasing tourism industry in Thailand has pulled resources away from other sectors of the economy towards the tourism sector, and in that way harming Thailand?s international competitiveness and causing deindustrialization.