Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Denna studie har som fokus att identifiera de faktorer som påverkade utgångspunkten för den tänkta fusionen mellan svenska Telia och norska Telenor samt fusionen TeliaSonera. Ytterligare skall faktorer som kunde ha underlättat och möjliggjort fusionen Telia/Telenor besvaras. Dessutom skall fusionen mellan Telia och finska Sonera studeras och jämföras med den förstnämnda fusionen för att påvisa vad som gjordes annorlunda under förhandlingarna med Sonera.Detta kommer att undersökas genom ett antal tidningsartiklar kring händelseförloppen samt intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet kring ämnet. De personer som intervjuats är; Lars-Johan Cederlund, ämnesråd/Director på svenska näringsdepartementet, Brita-Lena Ekström, f.d. ekonomijournalist på Dagens Nyheter, Ulf Bäckman, f.d.

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer.

This thesis presents a study aiming to identify the selection criteria for the digitization of posters at the National Library of Sweden (Kungl. biblioteket). The theory is that cultural heritage institutions are empowered to decide how our cultural heritage is presented as they select what items (or, as in this study, posters) will be digitized. The poster is studied as it is an interesting media form which historically was an important means of communication. The poster can represent and reflect historical events and opinions in society.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur arbetet med att öka den etniska mångfalden serut på Habilitering & Hälsa och vad det ger för konsekvenser för organisationen, detta medhjälp av en analys av tidigare erfarenheter och tillvägagångssätt inom området.Tidigare forskning som ligger till grund för denna uppsats behandlar en kort beskrivning omhur den etniska mångfalden har utvecklats i Sverige. Därefter redogörs för den forskning somfinns kring problematiken med hög arbetslöshet bland människor med en annan etniskbakgrund, tolkningen om vad som är etnicitet, hur den etniska mångfalden ser ut i olikaprofessioner på den svenska arbetsmarkanden samt om rekrytering av etnisk mångfald.Den teoretiska referensramen bygger på två teorier. Den första är tröghet till förändring iorganisationer där teorin menar att det finns ett naturligt motstånd till förändring iorganisationer (Ahrne & Papakostas 2002). Den andra är teorin om kultur i affärslivet, dennateori menar att det finns tre lager som skapar en kultur som kan liknas med ett isberg(Trompenaars & Hampden- Turner 1997).Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod och en abduktiv ansats vilka ligger till grund fördatainsamling samt analys.Habilitering & Hälsa har både mål och visioner med hur de vill att den etniska mångfalden iorganisationen ska se ut dock är ett grundproblem är att det inte finns sökande med annanetnisk bakgrund. Vidare är tidsaspekten ett problem där H&H strävar efter att etnisk mångfaldska prioriteras men eftersom alla medarbetare i organisationen har en stor arbetsbörda ochpress finns det inte mycket tid över att lägga på arbetet med etnisk mångfald.

Kultursatsningar motiveras idag samhällsekonomiskt med kulturens positiva externa effekter i form av kulturturism, multiplikatoreffekter och förbättringar av en regions image. Den här uppsatsen vill infoga ett nytt perspektiv i diskussionen om kulturens samhällsekonomiska nytta genom att lyfta fram den kreativitetshöjande potential som finns i de olika konstnärliga uttrycksformerna som musik, teater, litteratur, bildkonst, dans, o.s.v. En kreativ förmåga att komma på nya idéer har alltid varit viktig för att en ekonomi ska utvecklas. Enligt nya rön ifrån Richard Florida, professor i regional ekonomisk utveckling vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, så står vi dock vid ett nytt ekonomiskt strukturskifte där kreativiteten kommer att spela en alltmer avgörande roll för den ekonomiska tillväxten. Uppsatsens hypotes är att aktiv ?kulturkonsumtion? kan öka kreativitetsnivån hos individer och att kultursatsningar på det sättet bidrar till den regionala ekonomiska tillväxten.

The aim of the present study is to examine the experiences from different ways of interpreting in nursing of patients that come from a different ethnic background and speak a different language than the nursing staff..

Företagskulturer är något som intresserat både forskare och chefer inom företagsvärlden i många år. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlätta kommunikation. Dock går vissa tankebanor kring företagskulturer isär. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsättning normer och värderingar. Kombinationen av olika människor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och därmed olika andra företags kulturer.

En kvalitativ undersökning av SEB och Föreningssparbankens strategiimplementering vid deras direktinvestering i Baltikum..

Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad.

The Saami, a Nordic indigenous people scattered over four countries, has for centuries been regarded as parts of the national populations of the countries in which they live. During the 19th century saami demands for greater influence resulted en several changes, among them the founding of a Swedish Saami Council in 1993. The council became a popularly elected, representative institution with an agenda of its own, but also a public authority answerable to the government. The decision to attribute the council this twofold role was unusual and, from a certain point of view, even controversial: it makes it difficult to determine the location of the power to act in saami-related issues and the legitimacy to do so.This essay is about how the twofold role came into existence, what it leads to and how the seemingly contradictive duality is managed. It has an institutional approach with theories concerning institutions and etnicity as well as institutional change and handling of complicated and ambiguous demands.

2001 störtades ett antal flygplan in i World Trade Center och Pentagon i USA, detta genomfördes av organisationen al-Qaeda med Usama Bin Laden som ledare. Påföljden av detta blev att USA inledde sitt krig mot terrorismen. Skådeplatsen för detta blev Afghanistan som sedan tidigare har varit krigshärjat av Sovjet på 80-talet. 2003 vann DynCorp sitt första kontrakt kopplat till Afghan NationalPolice, detta innebar att de ansvarade för att utbilda poliser som skulle arbeta på lägre nivåer. Då Tyskland ansvarade för utbildning av poliser på nivåerna commissioned och non-commissioned.

For years the northern parts of Sweden, Norrland (translated: North land) has been considered mystified and exotified by the southern, more urban parts of the country. The rural Norrland ? though 60 percent of Sweden ? is seldom a part of the common conversation, meaning that most of the people living in the southern parts simply have no idea what is happening in the north. The one million people living in Norrland, on the other hand, every day gets to know what happens in the south on the evening news. The question about this possible structural relation between the urban and the rural became a large matter of cultural debate in the spring of 2015, If this thesis is true, we have a problem on our hands; can the national news be considered national if half the country is misrepresented? That question is what this essay is trying to find out by analyzing two of Swedens largest national newspapers.

The Library of Uppsala University has decided to change their classification system from the Swedish SAB system to the American Dewey Decimal Classification. One of the main reasons for this decison was that Kungliga biblioteket also has made an exchange between these systems. Due to that, the national bibliography of Sweden classifies Swedish documents according to Dewey Decimal Classification and the SAB system is no longer maintained. A transition to Dewey Decimal Classification will enable Swedish librarians to import foreign catalouge posts and classification codes and will provide them with a common standard between their libraries and other libraries due to the use of the same international classification system. It is disputed whether the Dewey Decimal Classification is equally suitable for all subjects.

Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux.Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval.I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen.