Vi har från och med 2011 en ny läroplan för grundskolan som betonar användningen av digital teknik i matematikämnet mycket starkare än den tidigare läroplanen från år 1994. Situationen i skolan av idag på detta område är inte i fas med kravet från den nya läroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för användandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi här gjort har vi velat få handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tänkas fungera för nionedklassare. Studien är en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfälle; 2) ett uppgiftslösningstillfälle; och 3) ett intervjutillfälle.

Ett av Sveriges största fastighetsbolag genomförde under ett par år en hel del uppköp av andra bolag, samtliga med egna organisationskulturer och värderingar. För att ena fastighetsbolaget beslutade ledningen sig för att anlita ett konsultbolag för att skapa ett utbildningsprogram för medarbetarna inom organisationen. Både fastighetsbolaget och konsultbolaget ansåg det som viktigt att utbildningen genomfördes internt för att öka trovärdigheten och acceptansen hos de anställda. Det skulle vara kollegor som utbildade kollegor, utan inblandning från konsultbolaget. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fastighetsbranschen utvecklats över tid och genom en fallstudie i det ovan nämnda fastighetsbolag visa hur ett förändringsarbete kan planeras och implementeras.

Sekretessbelagd.

I dagens företag är det vanligt att ha speciella kunder som betraktas som företags nyckelkunder (Key account management, KAM). Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur företag som använder sig av nyckelkunder väljer ut, utvecklar och bibehåller relationen med sina nyckelkunder. För att kunna undersöka detta gjorde vi en fallstudie på ett stort företag i Sverige. Frågeformuläret baserades på våra forskningsfrågor och tre respondenter intervjuades. Vår empiriska undersökning visade att företag ser till kunders lönsamhet, storlek på kunden samt försäljningsvolym.

Testning av programvara utgör i många fall en stor del av den totala utvecklingstiden. Då testning drar mycket resurser finns det en önskan om att testningen ska kunna utföras så effektivt som möjligt. Ett steg mot en effektivare testning är automatisering, då detta, om korrekt utfört, medför att fler fel kan identifieras på kortare tid. Det finns däremot risker och fallgropar på vägen mot automatiserad testning.I det här arbetet ges en översikt av 21 krav som forskning och litteratur ställer på en utvecklingsprocess för att automatiserad testning ska kunna genomföras lyckat. Därefter presenteras en metodik som tagits fram för hur översikten kan användas i en organisation för att få en lägesbild av möjligheterna till automatisering.

Miljöfrågor har en stor betydelse i dagens samhälle. Detta visar sig hos kreditgivarna som har fått ett ökat ansvar att ta hänsyn till miljön. Huvudsyftet med med vårt examensarbete var att beskriva varför miljöinformation används av kreditgivare vid kreditbedömning. Vi har även haft som delsyften att beskriva vilken typ av miljöinformation som används vid kreditbedömningar, samt att skapa förståelse för vilken betydelse miljöinformationen kan få för kreditbedömningarna. För att uppnå syftet med vårt examensarbete utförde vi en fallstudie med personliga intervjuer hos fyra stora banker.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lärandet och på vilket sätt ett informellt lärande samt ett utvecklingsinriktat lärande sker på den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen är en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är kommunalanställda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om informellt lärande och utvecklingsinriktat lärande.

Idag är forskningen kring barnfrihet till skillnad från barnlöshet begränsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sällan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna välja barnfrihet, vilket vi i denna studie närmare beskriver utifrån en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie är att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nå genom att göra en fenomenologisk fallstudie där vi genom två intervjutillfällen med en kvinna kunnat få en djupgående berättelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lång tid varit säker på att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur förskolans lärare i en lek och lärandesituationarbetar med att kombinera ett ämnesinnehåll i leken. I den nya skollagen som togs ibruk 2011 har begreppet undervisning även använts när det gäller förskolans verksamhet. Iden reviderade läroplanen från 2010 har ett förtydligande gjorts om ämnesinnehållet och lärarensansvar. Studien är en kvalitativ fallstudie där vi har använt oss av observationer medhjälp av videofilmning och med uppföljande stimulated recall intervjuer. Litteraturen somhar använts handlar om lärarens yrkesroll, barns lek och lärande och teorier med utgångspunkt i det sociokulturella och det utvecklingspedagogiska perspektivet.

Sara Lidman?s first novel, Tjärdalen (The Tar Pit, 1953), addresses ethical issues in a remote village in the north of Sweden. This essay discusses the novel?s narrative technique and the ethical aspects implied by the narration and aesthetic design. The approach is based on Adam Zachary Newton?s narrative ethics, which links narrative theory and method with an ethical perspective.

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi ? är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma.

Det utarbetas ständigt nya redovisningsprinciper vilket medför att företag måste anpassa och förändra sin redovisning för att uppfylla de nya kraven. Företag kan uppfatta dessa nya redovisningsprinciper som komplicerade samt att dem kan vara resurskrävande för företagen att implementera. Syftet med studien har varit att genom en fallstudie belysa hur företag tar till sig och anpassar sig till nya redovisningsprinciper samt beskriva vilka faktorer som påverkar företags agerande vid implementeringen av dessa. För att besvara detta syfte har vi intervjuat två koncernföretag samt skatteverket. Detta har givit en djupare förståelse för hur företag agerar vid implementeringen av en ny redovisningsprincip och påvisat att det finns en skillnad mellan hur större och mindre företag agerar.

Karlsson, Emma (2006). Tanken är god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av särskoleelever i grundskolans senare årskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar ämnet en skola för alla och mera specifikt föreställningar om inkludering av särskoleelever i en grundskola för de senare åldrarna, årskurs 7 - 9.

Sammandrag Den här undersökningen är en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar elevtexter som lärare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras är skrivna av elever i årskurs fem och ingår i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. Lärarens analys av sluttexterna jämförs med språkteoretiska modeller.      Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lärarens bedömning och de språkteoretiska modeller som används i undersökningen. Läraren i fallstudien ligger nära de språkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i värderingen av elevtexterna, men det finns en osäkerhet i lärarens definition av de kvaliteter som mäts särskilt vad det gäller den röda tråden och hur textlängd samt sammanbindningssignaler påverkar texten..