Findus Sverige AB, referred to asFindus from now on, harvests peas during a period ofaround 50 days during the summer. The harvest generates about 30 000 tonnes of peas which gives around 40 000 pallets to distribute to the warehouses which Findus uses for final storage. Three hours after the peas are picked in the fields, they have to be frozen to keep their good taste and quality. Because of this the pallets are marked with a preliminary label with quality classification of the content. The Findus quality department then has one day to determine the correct quality of each pallet.

Denna rapport gjordes på uppdrag av Räddningstjänsten Östra Skaraborg då de kände ett behov av att ha insatsplaner för olyckor vid transport av farligt gods. Rapporten innebär ett första skede i hur framtagning av insatsplaner ska gå till och hur de ska se ut. Behovet av insatsplaner kommer främst från att de ska verka istället för den erfarenhet som är så svår att få för stora olyckor med farligt gods. Insatsplanen ska vara ett stöd i beslutsfattandet och påminna om viktiga åtgärder. Det finns ingen speciell mall för hur en insatsplan ska se ut, därför har inspiration hämtats från andra räddningstjänster och dokument med hur dess uppbyggnad kan se ut.För att bedöma vilka ämnen som insatsplanerna skulle innehålla och var olycksscenariona skulle utspela sig så gjordes en inventering av det farliga godsflödet i och genom regionen och därefter en sannolikhets- och konsekvensbedömning av detta.

This degree project is an investigation of solar cells and their ability to deliver electric power as well as reducing the need for cooling. The main object of interest is a BASE-X shelter. The shelter is purchased by the Swedish Defence Materiel Administration, FMV to be used for command and camp in the new force called Nordic Battlegroup, NBG. The demand on the equipment is firstly that it should have a small weight to be easy to transport and handle and secondly to be easy to bring up fast. Therefore the choice of solar cell technology fell on thin film cells.

According to law all Swedish authorities must express themselves using correct, plain and comprehensible language whenever they communicate with the citizens in order to make it easy to understand what needs to be known to participate in the Swedish democratic society. I would like to explore if there are more tools than the language that could be used to make their communication easier to comprehend, in this case images and stories. In this essay I will investigate the relationship between the written words and the visual components ? images and illustrations ? in brochures from Swedish authorities. I will also try to identify possible narratives in the brochures, and examine the functions of these narratives.

This study aims to highlight patients´ experiences about and thoughts of side effects fromelectroconvulsive therapy (ECT), a therapeutic method commonly used when having severedepressions. The framing of questions were how the respondents of this study describe theirlife before, during and after ECT-treatment, how the treatment has affected their daily life andhow these experiences may contribute to the awareness of power in professional relations.The study is based on three semi-structured narrative interviews and the main result showedthat, according to my interpretation, ECT as a treatment obliterated memories, quality of lifeand daily structure for all participants. Unfortunately they have all become subjects ofpsychiatric power and have faced considerable difficulty in getting professional recognitionaccording to their severe memory issues. The respondents have lost the ability to relate totheir past which clearly makes them struggle in their present context. A point in commonamong them is that neither of them wanted ECT but, because of the lack of communicationbetween them as patients and the health care in general, they all ended up getting it..

Vid transporter av farligt gods är informationen en avgörande faktor. Att rätt information vid rätt tidpunkt finns tillgänglig är väldigt viktigt vid händelse av olycka. Informationen utgör även en viktig faktor vid transportuppdrag som omfattas av flera olika transportslag i en dörr till dörr transport. Ett transportslag som i hög grad är beroende av andra transportslag för att utföra den här typen av transportuppdrag är sjöfarten. Sam-tidigt som internationella krav ställs på ökad säkerhet vid sjötransporter är Sjöfartsverket i hög grad intresserade av att effektivisera sjöfarts-näringen.

In 2010 Swedish political parties used commercials broadcasted on TV for the first time in order to gain votes in a general election. In connection with the election the parties were criticized for not succeeding to formulate a story to the voters that conveyed how they wanted to change Sweden. In this paper I use central concepts from rhetoric, storytelling, postmodernism and psychology to formulate three demands each on the narrator, the story and its reception. Using the resulting image of what distinguishes a good narrator, a good story and a good reception as a starting point, I investigate to what extent the critique was justified. My findings indicate that the degree to which the commercials fulfill these demands vary greatly.

Uppsatsen är dels ett teoretisk försök att förstå den läroprocess som äger rum när en individ bygger förtrogenhet inom ett speciellt fält, en kunskap som inte var avsedd hos individen och som ofta personen är helt omedveten om att den besitter. I syfte att vidga kunskapsbegreppet följer ett närmande av hur vi kan förstå ett icke-intenderat implicit lärande ur ett socialt och ett kognitivt perspektiv. En utgångspunkt är att vad vi minns är beroende av en inkodningsprocess - en procedur som omvandlar något en person ser, hör, tänker eller känner till ett minne. För att impulser vi möter ska bearbetas i arbetsminnet och lagras i det explicita minnet krävs att informationen är särskilt levande eller betydelsefull för oss. Men vår hjärna innehåller även ett annat typ av minne; ett implicit minne.

Our thesis is a single-case study in which we try to answer the question: Why didn?t the lobbygroup Eurogroup for Animals get enough support for their demands in the latest regulation regarding transport of animals? As an example of their cooperation with their memberorganisations, we have chosen the Swedish organisation Djurens Rätt. Through interviews with key-persons involved in the process and with the use of Jeremy Richardson's theory regarding lobbying in the EU, we found that there were many different factors that effected Eurogroup for Animals chances to get an animal friendly legislation. For example by setting too ambitious demands Eurogroup for Animals wasn?t considered to be a serious actor during the legislation process.

Inom vården möter personalen människor som upplever lidande. Att försöka lindra lidande och trösta är något som vi alltid kan göra. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att ge tröst. Elva intervjuer med narrativ ansats gjordes med distriktssköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysarbetet resulterade i fem kategorier: att ge tid och ha mod, att möta människan där hon är, att skapa en bra relation, att försöka ge hopp och att ge förklaringar.

In October 2006 the media began investigating the four ministers Billström, Borg, Borelius and Stegö Chilò who were all being accused of miner tax fraud. The two women, Stegö Chilò and Borelius became the primary victims of an extensive media hunt where the media already had made their minds up; the women had to go. The more the women tried to explain themselves, they only seemed to be digging themselves into a deeper hole and ten days into the ?hunt?, the media got their way, the women resigned while the men, even today remain on their positions. What was it then that made the outcome so different regarding the four ministers when the only thing to really set them apart was their genders?With support of theories from Giddens, Habermas and Thompson as well as theories regarding media, gender and the medias ethical responsibility we have in a qualitatively narrative analysis studied 20 articles from Dagens Nyheter and Expressen.

Utgångspunkten i vår uppsats grundar sig i en uppgivenhet och en viss ilska kring det faktum attförändringsarbete i organisationer gång på gång misslyckas. Det är ingen nyhet att vi inte riktigtklarar av förändringsarbete, men trots det så fortsätter man att försöka lösa problemen på sammasätt som innan; genom att producera fler och fler texter, där alla verkar i princip säga samma sak.Antingen formuleras generaliseringar som inte håller i praktiken eller så slänger man ur sig ettgäng självklarheter.Vår frustration över denna insikt fick oss att vilja göra något annat. Vi gav oss ut på enspännande resa för att se om vi kunde få en idé om vad som kunde tänkas saknas i dagensorganisatoriska förändringsarbeten. Eftersom vi inte riktigt visste vad vi sökte men ändå hade entanke om vart vi var på väg så valde vi att använda en abduktiv metod. För att sedan presenteravår resa i skrift använde vi oss av en narrativ metod.

The purpose of this study was to examine the narrative skill of sixyear-olds in terms of macrostructure and cohesion, and its relation tonarrative content, auditory attention, auditory short-term memory and threemeasures of word retrieval. A group comparison of macrostructure andcohesion was also performed between children with and without epilepsy.The material consisted of audio recordings of 44 children (18 with epilepsyand 26 from a reference group) retelling the story Nelli-sagan (Holmberg &Sahlén, 2000). No correlation was found between content and macrostructureor cohesion, but several between the latter two. Auditory short-termmemory and word retrieval without pictures showed several correlationswith macrostructure as well as cohesion. No differences in macrostructure orcohesion were found between the children with epilepsy and the referencegroup.

Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast använda genrerna inom medier såsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de så kallade subgenrerna. Dessa är specialiserade versioner av genren i fråga och använder den inom vissa förutsatta ramar, exempelvis hur samhället ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer är beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de består av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktärer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har använts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, där scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvärld med magi och monster, men där dessa egentligen bara är teknologi majoriteten av de påverkade inte förstår sig på. För att demonstrera Mystech har två olika miljöer utvecklats, både i bild och skriven form.

Fokus i denna uppsats ligger på gränsdragningen mellan avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Syftet med uppsatsen är att beskriva skillnaderna mellan avtalstyperna och hur man rättsligt kan avgöra vilken avtalstyp som är förhanden. I syftet ligger en ambition att tydliggöra motiven bakom uppdelningen och med detta som bakgrund tydliggöra vilka rättsliga och kommersiella faktorer som är relevanta att ta hänsyn till vid en härledning till avtalstypen i oklara fall. Uppsatsen har en delvis tillbakablickande karaktär vars primära syfte är att tydliggöra den kommersiella och rättsliga utveckling som resulterat i sjölagens uppdelning i avtal om styckegodstransport och befraktningsavtal. Men uppsatsen är också framåtblickande då ett ytterligare syfte är att peka på de skillnader som FN-konventionen om transport av gods helt eller delvis till sjöss (Rotterdamreglerna) kan komma att medföra för den nämnda gränsdragningen..