The essay is about the concept of text in a wider perspective, what can be included in that, how it can be used and above all, why one might want to use it. The essay will also include what the term popular culture implies, and school?s attitude towards it, since some of the medias that are a part of the text in a wider perspective, many times fits the description ?popular culture?. Most of the earlier research show that the positive aspects of the use of text in a wider perspective as the same time as it attacks school because school is opposing the popular culture.       The essay consists of two parts and it begins with a theoretical part where I present existing research about the concept of text in a wider perspective and the research about popular culture.

De olympiska spelens invigningsceremonier är till brädden fyllda med symboler, tecken och myter som alla syftar till att konstruera nationella identiteter och -narrativ. Ofta hämtas dessa symboler och tecken ur populärkulturen. Jag har semiotiskt försökt analysera dessa tecken för att se på vilka sätt värdländernas nationella identiteter porträtteras. Jag har också valt att analysera detta utifrån teorier om media events som tv-genre. De sekvenser jag har valt att studera har visat på att nationens narrativ i stor utsträckning konstrueras för att gagna socialt dominerande grupper och befästa maktpositioner..

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. .

En vetenskaplig text. Hoppas att denna text blir till nytta för kommande studenter och blivande lärare..

Kronisk sjukdom innebär stora förändringar för personen som drabbas men också för dennes omgivning. Amyotrofisk Lateralskleros (ALS) är en dödlig sjukdom som skapar avbrott och oordning i det välbekanta, vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ALS i dagligt liv. För att nå studiens syfte analyserades en narrativ berättelse i form av en självbiografisk bok skriven av en person med ALS. I resultatet framkom sex kategorier; Förlust av kraft och att kroppen inte fungerar som förr, Behov av närhet och stöd, Känslor av osäkerhet, Känslor av rädsla och sorg, Att söka förklaring och att minnas det friska samt Att känna välbefinnande och omvärdera livet.

Abstrakt I den här uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjälp av spelmiljön. Syftet är att få förståelse för vad miljöberättande behärskar som en självständig form av berättande och vad författarna kan göra för att uppnå detta mål. För att undersöka problemområdet genomfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Produktionen testades av utomstående studenter i medieteknik och resultaten sammanställdes med reflektioner kring vad som uppnåtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö.

Hedemyr?s project has been about finding a meaningful position of utterance and a language for her practice. The general theme is performative art in public spaces.This text is a meta-narrative about this development and transformation process. It is also a proposal for choreographic practice as text, and thus a suggestion for what performative text could be.Her master project includes three intertwined parts. The foundation is an ongoing ?doing?.

The Picture book - text and image in interaction. A study of Tove Jansson's picturebook: The Book About Moomin, Mymble and Little MyThis study examines Tove Jansson's picture book The Book About Moomin, Mymbleand Little My, to show relationships between text and image in the narration of thestory. This is done through an analysis based on Ulla Rhedins dissertation The picturebook - towards a theory where the conclusion is that the picture book as book mediumcan be divided in three different picture concepts. The various concepts are; the epicpicture book, the expanding text as well as the genuine picture book. This study hasperformed a text and image analysis showing that the image colors, the differentspreads, landscape scenes and characters' placement, et cetera play a role in placingthe picture book in its concept.Tove Jansson used more than text and image to work out the story of theMoomintroll, Mymble and Little My, there are holes in the picture book that have animportant role, which the analysis will show.

The essay is about the concept of text in a wider perspective, what can be included in that, how it can be used and above all, why one might want to use it. The essay will also include what the term popular culture implies, and school?s attitude towards it, since some of the medias that are a part of the text in a wider perspective, many times fits the description ?popular culture?. Most of the earlier research show that the positive aspects of the use of text in a wider perspective as the same time as it attacks school because school is opposing the popular culture.       The essay consists of two parts and it begins with a theoretical part where I present existing research about the concept of text in a wider perspective and the research about popular culture.

Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas kriskommunikativa försvar efter kritiken som uppkom mot partiet i samband med högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord på Utöya 2011. I detta har jag ur ett narrativt perspektiv undersökt partiledaren Jimmie Åkessons förklaring till krisen och hur denna samspelar med partiets interna berättelse. Den första delen av resultaten visar att Åkesson strukturerar ett narrativ där uppkomsten av krisen för Sverigedemokraterna förklaras genom att det bedrivs en häxjakt på partiet. Den andra delen av resultaten visar att Åkesson genom dikotomisering använder den uppkomna krisen för att förstärka Sverigedemokraternas roll som antietablissemangsparti. I hans krisberättelse tillskrivs kritikerna och Breivik liknande egenskaper, vilket betyder att de står som en gemensam bov i narrativet.

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX..

Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform.

This master?s thesis investigates the contextualized relation between a reader and a text, in a non classroom-oriented situation. I am studying the questions of (a) in what way a persons education, personal experiences and opinions, and (b) how the text; its design (language) and message, holds a function in ? and forms ? the reader-text relation. At the same time I am testing the theoretical framework of Louise Rosenblatt, for the purpose of finding an adequate method to analyze this relation.

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children?s communication via language in a preschool called ?The Flower?. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children?s language acquisition.