Syftet med undersökning var att undersöka om värnpliktsavgångarna på F17 skilde sig från riket i stort med avseende på framförallt andelen avgångar av psyko/sociala skäl. Två årsklasser, 2005 och 2008, valdes och jämfördes med varandra, eftersom det mellan dessa år skett en stor minskning av värnpliktiga som kallades för mönstring. Dessutom togs betydligt färre ut till tjänstgöring och de uttagna var vid mönstringsförrättningen mycket positiva till den kommande tjänstgöringen. De flesta avgångarna har historiskt varit tidiga och eventuella andra tendenser skulle undersökas. Lokalt på F17 hade möjligheten till psykologbedömningar och terapi ökat, vilket kunde tänkas minska andelen avgångar av psyko/sociala skäl när man jämförde årgångarna.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vårt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med åtgärdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer såsom erfarenhet, lärmiljö, språklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartläggning, som har betydelse för upprättandet av åtgärdsprogram.

Skuldersmärta är en vanlig orsak till sjukgymnastkontakt och flertalet av dessa patienter får diagnosen subacromiell impingement (SAI). SAI behandlas med bland annat patientutbildning, manuell terapi och träning i form av hemövningar. Dock visar studier att det är vanligt att patienter inte följer sina hemträningsprogram. I behandlingen är det därför viktigt att sjukgymnasten anpassar informationen, gör patienten delaktig och bidrar till patientens motivation. För att kunna möta patientens krav behöver sjukgymnastens behandlingsmetoder utvecklas.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjälpa barnet att utveckla och förbättra dess finmotoriska färdigheter. Hunden kan även medverka och underlätta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gången barnet upplever att de blir hörda och känner sig viktiga och på så sätt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien är en litteraturöversikt.

Bakgrund: Ätstörningar är den tredje vanligaste sjukdomen i västvärlden bland unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades på fyra självbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vårdats för Anorexia Nervosa.

Sjukdomen hiv har sedan 1980-talet fått en större global utbredning. Tillgången till bromsmediciner har bidragit till att många som lever med sjukdomen kan leva ett långt liv. Kunskapen om hiv varierar och trots att vem som helst kan insjukna råder det förutfattade meningar om vilka som drabbas. Det finns tidigare forskning om hur det är att leva med hiv men i studierna är det svårt att ta del av personernas egen röst. Syftet med studien var att undersöka hur personer med hiv i Sverige upplever sin livssituation och hur de hanterar sin vardag.

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ?respekt? handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet.

I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Karl Abrahams artikel från 1919, En speciell form av neurotiskt motstånd mot den analytiska metoden, och fortsätter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991).Negativ terapeutisk reaktion är en form av motstånd som visar sig i den terapeutiska processen. Den är ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och är att betrakta som en jag-strategi som är omedveten till sin natur. Den är att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften.De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstämmande områden.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka hur eventuella utvärderingsprocesser ter sig i samband med konsultprojekt. Vi avser dels att fokusera på den övergripande funktion som en möjlig utvärdering utgör för ett konsultprojekt, dels att belysa konsultens perspektiv på dennaaktivitet. Metod: Vi har vid insamlandet av material använt oss av narrativ metod. Den har möjliggjort att en jämförelse mellan det teoretiska empiriska materialet, utifrån denna jämförelse har vi sedan genomfört analys vilken slutligen utmynnat i slutsatser. Genom fyra öppna respondentintervjuer har vi samlat in material till det empiriska underlaget i denna uppsats.

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala.

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid.