Olika sorters val utgör en viktig grundkomponent i ett spel. Det här arbetet tar avstamp i self-determination theory, som påvisar ett samband mellan valfrihet, inre motivation och inlevelse, och undersöker hur en viss sorts val kan påverka spelares inlevelse. Kan större valfrihet medföra större inlevelse i dataspel och kan vissa sorters val skapa olika förutsättningar för de tre inlevelsetyperna narrativ-, spatial- och ludisk inlevelse?Studien gjordes genom att sex testpersoner spelade olika versioner av ett spel med olika grader av valfrihet och sedan svarade på en kort intervju. Resultaten skiljde sig dock inte nämnvärt åt mellan de olika versionerna.

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid.

This study explores Environmental Storytelling techniques and whether these can beused in combination with each other to lead a player through a game scene in aspecific pattern, affect the player?s narrative and exploratory view and explorewhether Self-paced Exploration can be combined with these techniques.It is a qualitative study conducted by six gaming sessions with accompanyinginterviews in which six people get to play one of three versions of the same gamescene. The only differences between the scenes are the different guidance techniquesused. The informants' movement patterns are identified and interviews recorded byaudio, as well as screen recording. The results shows that Environmental Storytellingtechniques can very well be used to control the player's exploration patterns, bothnarratively and navigation purposes and Self-paced Exploration can be utilized to agreater efficiency in combination with these..

Fram till nu har en stor majoritet av allt berättande definierats som narrativt. Men dataspelen har möjliggjort berättande som inte passar in på definitionen av ett narrativ. Det här arbetet har granskat om det är möjligt att förmedla en hel berättelse endast med hjälp av icke-narrativa berättarmetoder. För att undersöka de icke-narrativa berättarmetoderna har en mod byggd på Half-Life 2-motorn (Valve, 2004) skapats, där dessa metoder implementerats. En testgrupp har fått spela moden samtidigt som en strukturerad observation ägt rum.

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W.

Kvinnomisshandel har länge varit ett stort problem i samhället men alltför sällan har forskningen fokuserat på andra aspekter av våld mot kvinnor än den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande män utan inslag av våld. Syftet var att öka förståelsen för hur dessa kvinnor blev påverkade av relationen och hur de såg på sig själva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begränsades. Avgränsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gällande psykisk misshandel och kontroll. Som metod användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lång erfarenhet av att leva med kontrollerande män.

Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som fått diagnosen borderline personliglighetsstörning upplever att deras liv har varit innan, under och efter diagnostiseringen. Syftet är också att ge en inblick i hur dessa kvinnor beskriver begreppet borderline. Studien har en kvalitativ ansats med narrativ teori som utgångspunkt, där sex kvinnor med diagnosen BPD har intervjuats. En inblick i informanternas subjektiva upplevelser har strävats efter genom berättelser. Detta för en förståelse för hur de ser på sin omvärld och sig själva.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS), är en neurologisk sjukdom som drabbar årligen omkring 200 personer i Sverige. Sjukdomen angriper det motoriska nervsystemet där nervcellerna gradvis dör och som i sin tur leder till en successiv försvagning av kroppens muskler. Längre fram i sjukdomsförloppet blir både armar och ben totalt förlamade, därefter förlorar patienten även tal och sväljförmågan medan känslor och tankar förblir opåverkade. Överlevnadstiden efter att diagnosen har ställts är mindre än fem år. Grundorsaken till sjukdomen ALS är ännu okänd och det har fortfarande inte hittats något botemedel mot denna sjukdom.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka lärprocesser som sätts igång hos körsångare i ett sceniskt projekt. Vilka är de möjliga lärprocesserna? Hur skiftar de från individ till individ? Vilka faktorer anser körsångarna bidrar till upplevelse av egen utveckling?Jag har använt mig av den litteratur och de uppsatser som publicerats inom närliggande område i första hand på svenska. Det huvudsakliga materialet är de kurssvar som 30-talet körsångare i Damkören Söt Likör vid Karlstad Universitet lämnade in som tentamensuppgift vid Kursen Sceniskt körprojekt med publik inriktning i vilket merparten av körmedlemmarna deltog. Kursen bestod i att instudera det för kören specialskrivna körverket Snorvipas Saga och tillsammans iscensätta och marknadsföra detta i en timslång föreställning inför betalande publik som en del av körens 20?års jubileum hösten 2007.För att utvärdera svaren använder jag en Narrativ metod där jag utgår från Judit Bells beskrivning i Introduktion till Forskningsmetodik.

AbstraktSamverkan mellan polis, ambulans och räddningstjänst är många gånger en förutsättning för att få till ett lyckat arbete på olycksplatser eftersom de ofta arbetar tillsammans, eller åtminstone i närheten av varandra, i sådana situationer. Tilliten är föränderlig, situationsbunden och syns inte alltid mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur tilliten mellan blåljusmyndigheterna ser ut i relation till samarbete och samverkan. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter från polisen, ambulansen och räddningstjänsten. Intervjuerna har analyserats utifrån narrativ analys med ett symboliskt perspektiv där symbolerna representerar hur respondenterna talar om, och förstår, tillit och samverkan.

Studien handlar om livsberättelse, tolkning, makt och rätten att veta mest om sej själv.  Studien fördjupar insikten om, och problematiserar, analyser av en persons egen berättelse om sitt liv.Social konstruktionism, hermeneutik, teorier om berättelse och makt, kunskaper om minnet samt tankar om rätten att analysera är de utgångspunkter som genom granskande närläsning främst bär upp teoridelen.Metoddelen utvecklar förutsättningar att skapa en livsberättelse så fri från tolkningar som möjligt. Denna del utmynnar i min mammas fascinerande livsberättelse, där varje läsare ges möjlighet att låta texten tala själv utan analysens tolkningsföreträde.Studien visar på forskarens kompromisslösa ansvar att tänka i termer av tolkningsföreträde, bekräftelsebehov och makt i mötet med individer som deltar i, eller förväntas läsa, studier av olika slag..

Denna uppsats redogör för och undersöker berättarperspektiv och maktrelationer i Emily Brontës roman Wuthering Heights. På vilket sätt läsaren tar del av romanens komplexa berättande, om det är samma berättare genom hela romanen eller om det skiftar, vilka maktrelationer som existerar mellan romangestalterna och förhållanden mellan makt och berättarperspektiv undersöks genom analys av verket..

Inom lyckoforskningen finns kvantitativa studier däribland Veenhoven (2008) som via sin studie belyser hur lycka påverkar hälsa. Denna studies syfte är att genom en kvalitativ analys identifiera essensen i detta mångtydiga begrepp och belysa dess komplexitet. Ett antagande finns om att kvinnor tenderar att behöva mer uppskattning än män. Deltagarna var 79 kvinnor och 40 män. De beskrev en händelse då de upplevt lycka.