Syftet med studien är att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva självscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer från olika kulturer. Den kulturella variation som studeras är individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan två individer där den ena kommunikationsparten kommer från en individualistisk kultur och den andra från en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och självscheman ömsesidigt påverkar varandra och att såväl den kulturella bakgrunden som självschemana påverkar det kommunikativa beteendet. Två kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lågkontextkommunikation, definieras. De båda kommunikationsstilarna används sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjära, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

Bakgrund: Kommunikation med patienter som vårdas med respirator är en stor del av omvårdnaden för intensivvårdssjuksköterskan. Otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till otrygghet och stress hos patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor kommunicerar med patienter som vårdas med respirator, vilka möjligheter och hinder som finns samt om sjuksköterskans erfarenhet har betydelse.Metod: En kvantitativ ansats valdes och data till pilotstudien insamlades med hjälp av en enkät. Resultat: Sjuksköterskorna i studien ansåg inte att det är svårt att kommunicera med patienter som vårdas med respirator. Större delen av sjuksköterskorna använde sig av kroppsspråk, ögonkontakt och beröring som kommunikationsmetoder.

Titel: Avhoppare och slutförare - En undersökning kring distansstudenters upplevelse av kommunikation och anledningar till avhopp/slutförandeFörfattare: Martin BirgersonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2011Handledare: Jenny WiikSidantal: 35 sidor (11404 ord), inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan institutionen och studenterna påverkar genomströmningen på distanskursen Massmediekunskap (7,5 hp) och vilka anledningar till avhopp som kan vara påverkbara genom kommunikation.Metod: Kvantitativ enkätundersökningMaterial: Enkätundersökning, kursregisterutdrag och kursmaterial.Huvudresultat: Det visade sig att slutförarna anser sig ha haft en tätare kontakt med institutionen, att de fått regelbunden feedback och är mer nöjda med kommunikationen än avhopparna. Ännu mer kontakt med institutionen och än mer nöjda med kommunikation är studenterna från HT 2010. Detta har dock inte haft någon positiv inverkan på kursens genomströmning, vilket enligt tidigare forskningen kan ses som märkligt. I jämförelse mellan enbart de båda höstterminerna har genomströmningen dock ökat HT 2010. I undersökningens sista frågeställning var den mest intressanta skillnaden mellan HT 2010 och övriga terminer att andelen avhoppare som angett kursupplägg och kursinnehåll som anledning till sina avhopp kraftigt ökat HT 2010, medan andelen som angett brist på motivation som anledning minskat..

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar lärare har av kommunikationsförmågans innebörd och betydelse i matematik på lågstadienivå i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lärares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmåga tycks saknas. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklärare som undervisar i årskurs 3. Resultatet av analysen är tre beskrivningskategorier om lärarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmåga. Kategorierna är följande: Kommunikation är att diskutera tillsammans, kommunikation är att förklara sin tankegång och kommunikation är att resonera fram en lösning.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur några speciallärare och specialpedagoger ser på arbete med musik, språk och kommunikation för elever på tidig utvecklingsnivå. Fokuseringen är hur de ser på att använda musik för att nå språkliga och kommunikativa mål för elever i gymnasiesärskolan. Som metod i studien har kvalitativa intervjuer använts då den undersöker upplevelser. Datainsamlingsmaterialet har analyserats enligt fenomenologisk forskningsmetod. Sammanlagt har sex speciallärare och specialpedagoger intervjuats.

I komplexa organisationer kan det vara svårt att uppnå målöverensstämmelse, syftet med denna studie är därför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med målöverensstämmelse och att identifiera hur införandet av en balanserad styrningsform kan påverka målöverensstämmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning på Luleå tekniska universitet. Dessutom utformades en enkät som de övriga medarbetarna fick svara på. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter använder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nå långt i skapandet av målöverensstämmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en balanserad styrning har en positiv effekt på kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..

Bakgrund: Patienter med Alzheimers sjukdom har laglig rätt att vara delaktig i beslut om planering och genomförande av omvårdnadshandlingar. När patienten själv inte kan föra fram egna åsikter har närstående en central roll i dialog med sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Vid Alzheimers sjukdom får dock patienter och närstående inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vård. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att belysa hur kommunikation kan hindra patientens och närståendes delaktighet vid Alzheimers sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som baseras på tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ och två med kvantitativ metod, som alla fokuserade på patienters och närståendes upplevelser av kommunikation i vårdsituationen.

Bakgrund: Kommunikationen har en grundläggande betydelse för allt omvårdnadsarbete med patienter, men blir ännu viktigare när det rör människor som vårdas palliativt. Vårdpersonalen ska ge korrekt information till patient och samtidigt kunna lyssna på patienten och tyda patientens individuella sätt att kommunicera genom verbal och icke verbal kommunikation. Syftet med denna studie var att belysa kommunikationen i mötet vid palliativ vård. Metoden: Studien utfördes som en litteraturstudie. Författarna valde att analysera nio vetenskapliga artiklar, där alla valda innehöll området kommunikation.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur vinstdrivande företag i Sverige kommunicerar sitt eget CSR-arbete. Genom undersökningen vill vi beskriva kommunikationen som olika företag använder för att förmedla sitt arbete. Bland annat har vi i studien tagit reda på vilken form det kommuniceras i, vad som förmedlas till respektive företags intressenter, och vilka begrepp som företagen använder sig av. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Med hjälp av intervjuer med sex olika företag, som tillhör olika branscher, har material samlats in. Vi har också varit i kontakt med CSR Sweden, ett nätverk som finns för att hjälpa företag med CSR-frågor.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis på tre särskilda äldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrån ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrån personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper på äldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vårdbiträde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrågor för alla äldreboenden. Metoden som användes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krävde ett speciellt bemötande som var tidskrävande.

1998 förvärvades företaget Urbis Security i Rumänien. Urbis Security blev sedermera införlivat i dotterbolaget Assa Abloy Romania. Med tiden har problem börjat dyka upp och företaget har fått allt svårare att hävda sig både kvalitets, konkurrens och resultatmässigt. Följden av detta är planer på nedläggning eller förflyttning av vissa delar i tillvekningsenheten av Assa Abloy Romania. Undersökningens syfte är att med hjälp av den framtagna modellens fyra faktorer utvärdera hur dessa påverkade situationen fram till nedskärningarna av vissa delar inom tillverkningsenheten i Assa Abloy Romania.

Vad som är en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation är en kunskapsom lärare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lärare elevrelationen om vi lärare inte möter upp våra elever via IKT. Dagens ungdomar har växt upp i envärld där mobiltelefoner, datorer och internet ger ständiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation är den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nästa generation,nu finns det även en ny arena för denna kunskapsöverföring och det är IKT. Vårt syfte är att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lärare. Samtelevens erfarenhet av relationen när kommunikationen via IKT sker mellan lärare elev ur ettelevperspektiv.