AbstractTitel: The Walking GenderFörfattare: Moa LinderBakgrund: Den populära amerikanska TV-serien The Walking Dead är en zombiefiktion som  inbjuder människor världen över att följa seriens protagonister kämpandes mot zombies och mänskliga grupperingar i ett oroligt postapokalyptiskt USA. Serien kritiseras för att vara bakåtsträvande gällande dess representationer av genus och etnicitet och  det är vad denna analys ämnar att undersöka.Syfte: Syftet är att undersöka hur genus representeras genom karaktärerna i The Walking Dead med ett strukturalistiskt angreppssätt. Jag undersöker även vilken relation hudfärg har med genus i dessa representationer.Material/ metod: Mitt material består av två avsnitt av The Walking Dead. När jag analyserar valda karaktärer använder jag mig av en narrativ och semiotisk analys. Den narrativa analysmodellen ger en konkret struktur åt analysen som börjar med en övergripande narrativ beskrivning över avsnittet för att sedan gå in närmare i tre valda sekvenser som jag analyserar med hjälp av de semiotiska begreppen denotation och konnotation.Slutsatser/ resultat: Analysen visar på att genusrepresentationen hos karaktärerna i stort sker efter stereotypa mönster och anammar maskulina och feminina ideal där männen beskyddar och kvinnorna beskyddas.

Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer.

Berättelsen och berättandet har under de senaste årtiondena som kunskapsform fått en allt mer erkänd plats i vetenskapliga sammanhang. Narrativ forskning betyder förenklat berättelseforskning och beskrivs sedan mitten av åttiotalet som ett tvärdisciplinärt forskningsfält på framfart. Syftet med denna c-uppsats var att utifrån tre äldre kvinnors livsberättelser, narrativ teori och metod synliggöra berättandet och livsberättelsens påverkan på identitetsskapandet samt upprätthållandet av den egna självbilden. Metoden som legat till grund för undersökningen har varit av deduktiv, kvalitativ art med viss inspiration från hermeneutiken. Datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer.

In 2011, I and fellow student at Gotland University created a multimedia game. To fit the time constraints a ?vertical slice? was created. This means a small sample of the game is taken which allows the user to understand how the game works, and at the same time, get a visual demonstration of how the game is designed. The goal of the project was to create a narrative for stadium games in which the backstory is told as players interact with their surroundings.

Uppsatsen problematiserar begreppet "personligt varumärke" med avseende på personlig identitet, intersektionalitetsperspektiv och moraliska perspektiv. En mall för en kommunikationsplan utarbetas för den som har, eller vill bygga upp, ett eget personligt varumärke..

Syftet med studien har varit att undersöka hur den äldre ser på sin egen självbild efter att ha flyttat till ett särskilt boende, om några förändringar har skett och vad som kan påverka självbilden. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och genomfördes sedan på sex respondenter boendes inom ramen för särskilt boende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med en narrativ analysmetod.Resultatet visade att personlighetsdragen i självbilden, dvs. känslouttryck som legat närmast till hand under livet och som de äldre identifierat sig med, stod oförändrade. Detta trots en förändrad livssituation i och med flytt till särskilt boende och behovet av hjälp för att klara den dagliga livsföringen, medan funktioner och förmågor i självbilden som de äldre identifierat sig med genom livet hade förändrats.

Denna uppsats behandlar bedömningsprocessen vid en anställningsintervju i rekryteringssammanhang. Studien innebär att ta reda på hur denna process ser ut och vad det är som avgör vem som får jobbet. Ligger avgörandet enbart i vad en kandidat har för formell kunskap, eller finns det något annat som spelar in? För att ta reda på detta har vi valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med rekryterare inom bemanningsbranschen. Syftet är inte att få fram en sanning om bedömningsprocessen, utan att genom tolkning lyfta en problematik kring bedömningsprocessen vid anställningsintervju.

Abstract Schumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berättelser om sin uppväxt - en narrativ studie om ADHD (Three women?s stories about their early life ? a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Studien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns många barn i behov av särskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstå och att låta förståelse vara vägledande i kontakten med någon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begränsad förståelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som påverkar dem. Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse kring hur det kan vara att växa upp och ha ADHD.

SammanfattningBakgrund: Demens drabbar främst äldre och är en sjukdom där delar av hjärnan avvecklas. Personer med demenssjukdom får en nedsatt kognitiv förmåga och har svårt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. Många lider av ätsvårigheter vilket ökar risken för undernäring.Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja näringsintag hos personer med demenssjukdom.Metod: Studien är en litteraturstudie där sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . Omvårdnadsåtgärder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier.Resultat: För att främja näringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga åtgärder. De som lyftes fram var måltidssituation och matning, näringstillskott, miljöåtgärder och pedagogiska åtgärder.Slutsatser: Resultatet visar att vårdpersonalen har en viktig roll för att främja patienternas näringsstatus och kan tillgodose en gemytlig måltidsmiljö samt näringsrik och allsidig kost.

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte.

Syftet med studien är att utifrån en tidigare självskadande kvinnas egen berättelse om sitt liv undersöka och försöka förstå hur hon upplevde sig själv och sin kropp i samband med självskadebeteendet, samt undersöka hennes yttre sammanhangs betydelse för hennes behov av att skada sig själv. Syftet med studien är också att undersöka sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang när det gäller hennes självskadebeteende och därmed bidra till ökad förståelse kring problematiken. För att försöka förstå detta har jag i denna kvalitativa undersökning valt att utgå från narrativ metod och en livsberättelse. I analysarbetet har jag haft en induktiv ansats, dvs. jag har utgått ifrån empirin och sökt fruktbara teorier för att förstå empirin.

Syftet med studien var att undersöka vad mental tuffhet är för två erfarna löpare, men även hur mental tuffhet kan ha hjälpt dem innan, under och efter ett löparäventyr från Portugal till Sverige (i fortsättningen kallat en ?utmaning?). Ett vidare syfte var att skapa en förståelse för vilka faktorer eller händelser under utmaningen som hjälpte och försvårade för löparna att genomföra utmaningen. Teoretiska referensramar som användes var mental toughness framework: dimensions and subcomponents (Jones et al., 2007) och personal construct psychology model of mental toughness in sport ? (Gucciardi et al., 2009a).