I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier.Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont.Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet.Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken..

Studien syftar till att se hur tjejer från tre olika kompisgrupper genom språket konstruerar sin uppfattning om sig själva, varandra och omvärlden. Studien har hämtat sitt material från tre samtal med gymnasietjejer från två mellanstora städer. Materialet har analyserats utifrån en diskursiv narrativ ansats där vi utgått från att deras språk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framträdande mönster i hur tjejerna med hjälp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vänskap positionerat sig inom gruppen och på så vis förhandlat fram sina identiteter.

Uppsatsens syfte är att analysera jobbrotation utifrån ett lärandeperspektiv. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med narrativ metod har vi tagit del av fem stycken berättelser från medarbetare på AstraZeneca och Polismyndigheten i Skåne. Genom berättelser har vi fått ta del av medarbetares erfarenheter, tankar, åsikter och känslor kring jobbrotation och lärande. Utifrån den bearbetade empirin har vi valt de områden vi funnit intressanta för vidare analys inom området för jobbrotation ur ett lärandeperspektiv. Till empirin har vi ställt följande frågor; Varför jobbrotera? Vad lärs? Vem lär? och För vem lärs?Vårt resultat visar att medarbetarnas inställning och attityd till jobbrotationens syfte och mål styrt de erfarenhter, tankar, åsikter och känslor som delgivits.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur skolproblem och elevens aktörsroll gestaltas med hjälp av olika språkliga mönster i rapporter från skolinspektionen i en kommun. Undersökningen är upplagd som en fallstudiedesign, där den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Empirin består av 33 skolrapporter från utbildningsinspektionen genomförda under 2005 i en kommun. Varje rapport omfattar ca 10 sidor, en sammanfattande beskrivning och en mer ingående redogörelse av den enskilda skolan. I studien genomfördes två kvalitativa textanalyser: en tematisk innehållsanalys av rapporternas sammanfattning och en narrativ analys av den mer ingående beskrivningen av skolan. Innehållsanalysen visade att skolproblemet gestaltades implicit eller explicit inom ramen för följande teman: måluppfyllelse, undervisning, samverkan, organisation och skolmiljö.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

The concept of a Sharia compliant financial system has been a frequently discussed topic among scholars, bankers and media since the 1960th. It origins from the prohibition of interest, riba, which is stated in the Quran. Islamic banking is spread across the Muslim world and also exists in some western countries. This paper will try to create an image of what Islamic banking is in theory and in practice. This will be done by looking into the different methods of interest free banking, the Quran and the annual reports of four Islamic banks in different countries.

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked.

När människor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och känslorrörande krisen. Vad kommer det sig att så många väljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjälp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringkrisbloggande för att skapa en större förståelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar får möjlighet att på egnavillkor göra sin röst hörd, sprida sin berättelse och reflektera över sin egen resa.

Syftet med denna uppsats är att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrån David Bordwells narratologiska perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion på ett kognitivt plan.På senare år har det kommit allt fler filmer som utmanar åskådaren med ett experimentellt berättelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lämnar också extra rum för åskådarens egna tolkningar.Genom ett fokus på filmens protagonist och dennes öde så riktar uppsatsens näranalys in sig på filmens underliggande berättelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehåll.Näranalysen anknyter ständigt till Bordwells teorier som också visar sig vara väl användbara för en grundläggande linjär analys, men uppmärksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka på vikten av åskådarens medvetenhet om vem eller vilka det är som egentligen berättar en film. Här är Waking Life med sitt experimentella narrativa upplägg och känslan av ett högst personligt berättande ett passande exempel..

Based on phenomenological hermeneutics and narrative theory the study explored how parents experience and create meaning when the child receives the diagnosis of autistic disorder. Interviews were conducted with eight parents and the analysis concerned both contents and form in their stories. The resulting aspects of the contents is presented in seven areas: stories about the time before the diagnosis, seeking help, receiving the diagnosis, the meaning of the diagnosis, coping, living with autism and stories about the future. The six resulting aspects of form included: chronology of the stories, creating order out of chaos, cultural norms, rewriting the story about the child, aspects of metaphors and changing perspective. The conclusion of the study is that the diagnosis serves as a way for the parents to transform experiences into a meaningful whole.

Internetanvändandet har förändrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvällstidningar går det att läsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor riskgrupp är flickor i de nedre tonåren delvis på grund av intresset för kommunikation och sociala nätverk, samtidigt som internet är en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhämtande. Ofta vet inte föräldrar vad ungdomar gör på internet och det kan vara svårt att ha kontroll då tillgängligheten är stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgångspunkt i detta lades studiens fokus på föräldrarnas perspektiv på ålder och mognad, känslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvändningen.