Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

The aim of this study was to use stories from three people who previously lived in homelessness to increase the knowledge of the social network's impact on the process of exiting homelessness. In order to answer our questions, whether the social network facilitated or hindered the way out of homelessness, we have used a narrative method to take advantage of these person's life stories. As a theoretical perspective, we used the ecology of human development, based on the idea that human development occurs in interaction with their environment at different levels. Results showed those interviewees' networks had a significant impact on their path out of homelessness and that these relationships both facilitated and hindered this process. At the same time, these relationships affected our interviewees in different ways and were found in various areas of life, which indicates that there is more than one way out of homelessness.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Uppsatsen undersöker hur en religiös föreställningsvärld framställs och vill övertyga i den moderna berättelsen Ödehuset av William Paul Young. Detta kontrasteras mot en klassisk berättelse från 1678, Kristens resa av John Bunyan. Analysen utgår från ett narrativt perspektiv där handling, karaktärer och miljö är viktigaste begrepp för att ge metaforerna kontext. I narrativet finns peripetier ? vändpunkter ? som utgör undervisningen om föreställningsvärlden.

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att utifrån en livsberättelse, här även kallat narrativ, undersöka hur man kan förstå mekanismerna runt självbild-självkänsla-självförtroende i relation till sångundervisning, ur ett sångsocialisationsperspektiv. Jag har i mitt yrke som sångpedagog många gånger mött elever med, enligt min uppfattning, god sångförmåga kombinerat med en oförtjänt låg självbild, och ofta undrat över bakgrunden. Metoden jag har använt är narrativ metod, en kvalitativ metod där man genom djupintervju, tar del av ? och är som intervjuare även medskapare av ? en människas livsberättelse. Livberättelsen ger oss människors egna tolkningar av oss själva och är samtidigt sociala konstruktioner.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollärares berättelser få en förståelse för hur förskollärarekan bemöta barn i sorg på förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar:· Vad berättar förskollärarna att det finns för olika reaktioner på sorg bland barn i förskolan?· Hur berättar förskollärarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har vi av dessa i resultatet sammanställt narrativaberättelser. En del förskollärare har delat med sig av starka berättelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgått från en narrativ teori äralla berättelserna av lika värde och ingen berättelse belyses mer än någon annan.

Syftet med denna studie var att undersöka informanternas berättelser om processen av att lämnaen kriminell livsstil. Syftet var även att belysa hur samhällets könsnormer har påverkatinformanternas handlingar och förhållningssätt. Studien grundades i en livsberättelse-ansats.Resultat och analys baserades på fyra intervjuer med fyra kvinnor vilka lämnat en kriminelllivsstil. Resultatet presenterades i form av fyra enskilda livsberättelser med en tematisk narrativanalysmetod. Studiens teoretiska referensram var symbolisk interaktionism och genusperspektiv.Resultatet visade att samhällets könsnormer påverkade informanternas förhållningssätt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken påverkan dynamisk musik har på narrativet i ett datorspel. Den transdiegetiska musiktypen dynamisk musik har jämförts med den ickediegetiska musiktypen statisk musik i ett action- science fictionspel för att se vilka skillnader de har på spelarens upplevelse av narrativet. Åtta testpersoner har fått spelat två spelversioner med de olika typerna musik och sedan intervjuats om deras upplevelse. Resultatet har visat tendenser på att det finns ett samband mellan dynamisk musik och spelarens upplevelser av specifika händelser. Skillnaden mellan dynamisk musik och statisk musik har visat sig vara att den dynamiska musiken har en möjlighet att representera en händelse i ett specifikt ögonblick vilket inte är möjligt med statisk musik.

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framställs i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktärer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor är målet att nå fram till ett ställningstagande kring hur kvinnorna framställs i dessa. Förhoppningen är också att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berättarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta påverkar framställningen av kvinnorna. I analysen används också ett feministiskt perspektiv.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog.

The topic of homosexuality was until recently a taboo in Russian public discussion, but has during the last years become a hotly debated issue. Analyzing what I call the new homophobic narrative I isolate and examine two ways of ?othering? homosexuals, constructing them as strangers, when sexual minorities are discussed in today´s Russia. Sexual deviants are portrayed as threats to the nation and are connected to the West and its influence. Using analytical tools from queer theory, security studies and postcolonial approaches I discuss different ways of configuring the relation between nation and sexuality, identities that are interwoven in the homophobic narrative.

Serieforskning som tvärvetenskapligt fält avancerar framåt ur såväl ett internationellt som nationellt perspektiv och syftar ofta till att synliggöra mediets meningsbyggande funktion, något som är intressant inte minst ur en kommunikativ aspekt. Den vetenskapliga litteraturen på området har stor spridning över olika forskningsfält och det saknas väl etablerade teorier och metoder för att analysera tecknade serier. Syftet med studien är att undersöka och analysera skildrandet av tidsförlopp i tecknade serier utifrån sidlayout och seriens system. Avsikten är att utforska hur den formmässiga kompositionen och förhållandet mellan strukturella element påverkar uppfattningen av tidsförlopp i tecknade serier. Undersökningen baseras på teori som behandlar den tecknade seriens system, dess meningsbyggande funktion, anpassningen av verbalt narrativ till visuellt medium och illusionen av tid.

Det finns de individer som på grund av deras uthållighet och engagemang beskrivs som eldsjälar. De uppmärksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstår som nödvändiga för arbetets innovativa progression. Eldsjälarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare år uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjälar klarar inte av den långvariga stressen utan bränner ut sig.

Episodic gaming is a relatively new phenomenon, that hasn?t been as extensively explored as other areas in game research. In this paper we research how episodic narratives and gameplay engage players compared to regular continuous storytelling. By exploring this we get a better understanding of how to design games that captivate players to the point of them wanting to play the next episode.  A user study is conducted where ten players play two episodes each of an episodic game. We apply observations and interviews to capture a large amount of empirical data.