Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka hur eventuella utvärderingsprocesser ter sig i samband med konsultprojekt. Vi avser dels att fokusera på den övergripande funktion som en möjlig utvärdering utgör för ett konsultprojekt, dels att belysa konsultens perspektiv på dennaaktivitet. Metod: Vi har vid insamlandet av material använt oss av narrativ metod. Den har möjliggjort att en jämförelse mellan det teoretiska empiriska materialet, utifrån denna jämförelse har vi sedan genomfört analys vilken slutligen utmynnat i slutsatser. Genom fyra öppna respondentintervjuer har vi samlat in material till det empiriska underlaget i denna uppsats.

Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala.

I denna studie har romanerna Svenne av Per Nilsson och Ser mitt huvud tjockt ut i den här? av Randa Abdel- Fattah analyserats. Syftet var att undersöka hur verken behandlar fördomar och främlingsfientlighet samt att utreda deras lämplighet i ett skolsammanhang där man diskuterar dessa frågor. Utgångspunkten för studien var att läsning av skönlitteratur är bra för att föra fram moraliska frågor till diskussion i klassrummet och för att främja förståelse för olika människor. Läroplanerna är tydliga med att bekämpning av främlingsfientlighet är viktigt i skolans alla ämnen.

Denna uppsats undersöker hur värdegrunden i grundskolans primära nationella styrdokument, Läroplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo 94), genomföres i skolverksamheten. Studien är en jämförelse men även en kartläggning av genomförandet gentemot styrdokumentet avseende tre olika kommuner av olika storlek, och syftet med detta är att se om man kan upptäcka skillnader i genomförandet. Dessa eventuella skillnader undersöks på tre olika nivåer i den kommunala skolhierarkin: politikernivån (i form av utbildningsplaner och liknande), tjänstemannanivån (rektorer) och genomförarnivån (lärare). Undersökningen av hur de nationella beslutsfattarna vill att genomförandet ska gå till har gjorts genom textanalys av de kommentarer, förarbeten och utvärderingar som gjorts från beslutsfattarna. Därefter har värdegrunden bearbetats till tre kategorier (kallade Allas lika värde, Demokrati och Etik) vilka kan undersökas.

Syftet med vår undersökning var att utöka vår konfliktkompetens genom att få kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsområdet. Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstår och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer. Vår undersökning utfördes på två grundskolor i Norrbotten Fem yngre elever i år tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i år sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkätstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vår undersökning huvudsakligen baserades på frågor som hade med attityd och åsikt att göra.

Denna studie redovisar ett antal åsikter angående vägledning via e-post. Vi har använt oss av intervjuer med ett fåtal vägledare för att närmare granska vad vägledare anser om vägledning via e-post. Teoridelen behandlar både vägledning generellt, samtalsfärdigheter, informationsbaserad vägledning, etik samt vägledning via e-post. Vi vill med detta belysa olika aspekter av ordet vägledning och klargöra vad begreppet vägledning kan innefatta. Genom det material vi har bearbetat och tagit del av kan vi se att vägledning via e-post är något som är på frammarsch, och som ökar avsevärt hela tiden. Det måste dock fortfarande utvecklas till att bli bättre och tydligare, likväl som att de som arbetar på detta sätt måste fortsätta att utveckla sig. Än kvarstår rädsla för det nya och okända för många vägledare, som gärna blir kvar i det gamla och invanda. Flera vägledare ser denna metod som ett bra komplement till vanlig traditionell vägledning, men anser att det fortfarande är något som är mer informationsbaserat än vägledningsbaserat. Men måste det ena utesluta det andra? Ett uttalande som vi fastnade för under en av våra intervjuer, och som vi anser att alla borde ha i bakhuvudet när det gäller vägledning via e-post, vill vi gärna återge här: ?Om folk själva väljer den här formen att rikta sig till mig genom e-post med funderingar?då skall jag kunna hantera det på ett bra sätt, därför att det är individens val??.

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid.

Debatten om eutanasi har åter blossat upp sedan Holland och Belgien, i början av år 2002, legaliserade aktiv eutanasi. Eutanasi berör många viktiga frågor som till exempel den enskilde individens rätt att bestämma över sitt liv, läkarens roll och sjukvårdens uppgifter. Sjukvårdspersonalen måste ofta fatta beslut om att avstå från eller att avbryta en livsuppehållande behandling, trots att rättsläget på denna punkt är oklart. En gränsdragning har gjorts mellan aktiv och passiv eutanasi. Denna gränsdragning kan dock vara svår att göra i praktiken.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjälp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet.

Syftet med aktionsforskningsstudien är att lyfta fram förskoleklasslärares egna åsikter om förskoleklassverksamheten. Det är ett relativt outforskat område, förskoleklassreformen genomfördes 1996. Denna studie ska bidra med mer kunskaper med hjälp av förskoleklasslärares egna berättelser om förskoleklassverksamheten utifrån pedagogernas perspektiv. De fyra deltagande förskoleklasslärarna var ett strategiskt val, de fyra förskoleklasslärarna som deltog i aktionen erbjöds även att delta i studien. I denna kvalitativa studie utgår empirin från de gemensamma samtalen i aktionen. Förskoleklasslärarnas berättelser kondenserades och det skapades två fiktiva pedagoger Aina, som fick symbolisera samarbete, flexibilitet och framförhållning och Berit, som fick symbolisera konservatism, individualism och nuorientering.

Denna studie utforskar hur en informationsgrafik om ett framtida globalt hot mot folkhälsan, antibiotikaresistens, kan utvecklas och utformas med ett perspektiv mot individens ansvar istället för den mer vanligt förekommande nyhetsvinklingen mot myndigheters ansvar. Detta inom ett statiskt format för publicering i svenska dagspressen.  Uppdragsgivare för grafiken var TT Nyhetsbyrån. Arbetet utgick från tidigare publicerad grafik angående antibiotikaresistens från nyhetsbyrån. För att finna förbättringsmöjligheter genomfördes en formalanalys på materialet.

Den här studien handlar om hur textreklam kommer till uttryck i svenska tjejtidningar och hur textreklam har förändrats under ett decennium. Vi har analyserat 25 nummer av tjejtidningarna Veckorevyn och Solo från år 2002 och 2012. Totalt har 953 texter analyserats.Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi undersökt hur mycket textreklam som finns i tjejtidningarna och genom en kvalitativ textanalys har vi analyserat på vilket sätt textreklamen kommer till uttryck och hur den har förändrats med utgångspunkt från Spelreglerna för press, radio och tv. För att få en djupare förståelse om textreklam har vi intervjuat textreklamexperten Håkan Lindhoff och Ulrica Widsell som är ordförande för Yrkesetiska nämnden och vice ordförande för Journalistförbundet.Resultatet visar att textreklam i dag inte går att mäta med hjälp av de riktlinjer som finns mot textreklam. Textreklamkommittén är avvecklad sedan 2005 och i dag är det upp till den ansvarige utgivaren att granska sin egen tidning.

Denna studie syftar till att undersöka vilken teknikförståelse som grundskollärare har, samt att erhålla ytterligare kunskap om hur grundskolelärarna själva anser att teknikundervisningen bedrivs och borde bedrivas. Studien är uppdelad i ett antal delar som inleds med en bakgrund samt en begreppsdefinition på teknik. Efter detta följer en litteraturöversikt där tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter presenteras. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i en triangulär prisma vars olika sidor motsvarar fem olika dimensioner av teknikförståelse. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar följt av ett metodavsnitt.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Bakgrund: Enligt flera artiklar och böcker påvisas det ständigt att många människor som vistas på sjukhus blir bortglömda, vare sig det är avsiktligt eller ej. Många av studierna hänvisar till att känslomässig oro hos patienter kan gå oupptäckt under lång tid och att inte ens välutbildade personal kan uppmärksamma det. Detta visar på hur svårt det är att avläsa den känslomässiga faktorn hos människor vid de olika mötena. Människor reagerar olika och dessa reaktioner kan ta sig skilda uttryck. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva/belysa hur personalen och patienten ser på vårdlidandet och de känslomässiga påfrestningar som kan uppstå vid mötet med den somatiska sjukvården.