Digitala spel har utvecklats kraftigt de senaste 10 åren. Moderna spel kan skryta med otroliga världar med trovärdiga karaktären och visuella egenskaper som liknar modern film. Modern teknologi har förmågan att skapa världar som kan uppsluka vår uppmärksamhet som aldrig förut. Många moderna spel lägger även stort fokus på att skapa ett narrativ som ger kontext och mening till den virituella världen. Ett sätt att skapa narrativ i spel har varit att implementera en bakgrundshistoria som spelaren får ta del av innan man börjar interagera med spelet.Målet med denna rapport har varit att koppla teorier om the magic circle till teorier om perception, och immersion för att försöka få en bild över hur spelarna upplever spelvärlden.

Det finns idag mängder med olika sorters porträttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det här kandidatarbetet bearbetar vi frågeställningen: ?Hur kan vi med hjälp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeporträtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur långt man som fotograf kan gå ifrån riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gå över den tunna gränsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som händer när man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fått bevisat för oss att det är tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeporträtt med hjälp av att bryta riktlinjer..

Syftet med denna uppsats är att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrån David Bordwells narratologiska perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion på ett kognitivt plan.På senare år har det kommit allt fler filmer som utmanar åskådaren med ett experimentellt berättelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lämnar också extra rum för åskådarens egna tolkningar.Genom ett fokus på filmens protagonist och dennes öde så riktar uppsatsens näranalys in sig på filmens underliggande berättelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehåll.Näranalysen anknyter ständigt till Bordwells teorier som också visar sig vara väl användbara för en grundläggande linjär analys, men uppmärksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka på vikten av åskådarens medvetenhet om vem eller vilka det är som egentligen berättar en film. Här är Waking Life med sitt experimentella narrativa upplägg och känslan av ett högst personligt berättande ett passande exempel..

  This is a qualitative study aiming to illuminate and gain better understanding of deliberate self-harm. The study has a narrative perspective and is based on three women?s life stories, focusing on a period when they had an active self-harming behaviour. The study examines what the participants experienced as important to the initiation and the cessation of the deliberate self-harm. It is also examining identity performances and turning points which can be discerned in the life stories.

Internetanvändandet har förändrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvällstidningar går det att läsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor riskgrupp är flickor i de nedre tonåren delvis på grund av intresset för kommunikation och sociala nätverk, samtidigt som internet är en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhämtande. Ofta vet inte föräldrar vad ungdomar gör på internet och det kan vara svårt att ha kontroll då tillgängligheten är stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgångspunkt i detta lades studiens fokus på föräldrarnas perspektiv på ålder och mognad, känslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvändningen.

This essay examines how three big Swedish newspapers depicts e-sports and computer gaming and how the depiction change during 2000-2013. The study will also examine whether e-sports is being portrayed as competitive sport. The purpose is to investigate which attitudes that can be identified towards computer gaming and its culture in major newspapers such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and how these attitudes eventually changed over time. The sources that will be used in both the quantitative and qualitative analysis are based on web articles, mainly because the paper editions does not provide much, if any, information about computer gaming and e-sports and also because of the convenience of being able to quickly find articles to study. Results indicate that computer gaming is being depicted in a clear negative fashion during 2000-2006, and that the depiction of e-sports is somewhat positive but not as glorifying as for the years 2007-2013. During this period, there is a apparent tendency of e-sports being introduced to readers who are unfamiliar with the gaming culture. As for the attitudes towards computer gaming, the depiction is still somewhat negative, mainly because the debate about computer games and violence was revived because of several acts of violence in shape of school massacres and mass murder.

Det finns idag mängder med olika sorters porträttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det här kandidatarbetet bearbetar vi frågeställningen: ?Hur kan vi med hjälp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeporträtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur långt man som fotograf kan gå ifrån riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gå över den tunna gränsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som händer när man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fått bevisat för oss att det är tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeporträtt med hjälp av att bryta riktlinjer..

Abstrakt I den här uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjälp av spelmiljön. Syftet är att få förståelse för vad miljöberättande behärskar som en självständig form av berättande och vad författarna kan göra för att uppnå detta mål. För att undersöka problemområdet genomfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Produktionen testades av utomstående studenter i medieteknik och resultaten sammanställdes med reflektioner kring vad som uppnåtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö. Abstract In this thesis examines how to drive a narrative in digital games using only the game environment.

This essay is reading the Swedish author Stig Larssons debut Autisterna [The Autists] (1979) in the light of Gérard Genettes narratology and the time philosophy of Gilles Deleuze. The focus of the essay is time and how it is seemingly dissolved. The essay maps out a chronology of the non-chronological novel and from there discusses the breaking up of the empirical time. The essay uses Deleuze to explore the time-image of the novel to see how it is built up in the text for example by literary anyspace-whatevers. Hence the title, Anytime-whatever.

I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma åt maktstrukturer, där erkännandet av identiteter analyseras som en upplevd domän av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom användande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande därpå diskuteras hur man med hjälp av det narrativa greppet kan förstå makten som reglerar berättandet av jaget. Denna makt ses som påvisad då teman i metanarrativ och framträder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkännandet kan ta sig uttryck..

Syftet med det här arbetet var att undersöka om spelaren fann det mer engagerande att spela när fakta till stor del presenterades som en del av spelets narrativ i motsats till om fakta till stor del presenterades fristående från det. Syftet var också att undersöka om  det  var  motiverande  att  ställas  inför  en  utmanande  rumslig  utforskning  för  att avancera  genom  spelet  och  därmed  kunna  komma  till  dessa  informationsbaserade moment. En specialdesignad modul som stödjer dessa spelaktiviteter skapades därför i två olika versioner ? en var för de båda typerna av faktapresentation. Arbetet  baserar  sig  därför  på  teori  om  olika  typer  av  utforskning,  med  fokus  på narrativ och rumslig utforskning, motivation, belöningar och speldesign.

Resultaten av mycket forskning om läraryrket pekar på att förutsättningarna för att arbeta som lärare har förändrats på senare tid och att läraryrket idag är ett helt annat jobb än vad det tidigare varit. En utgångspunkt för denna studie är att detta kan medföra svårigheter för lärare att uttrycka en tydlig yrkesidentitet i dagens samhälle. Syftet med studien är att undersöka vilka offentliga berättelser, eller narrativ som kan hittas i den svenska skolpolitiska debatten och hur dessa kan anses påverka lärarna när det gäller just konstruktionen av en tydlig yrkesidentitet. Detta görs genom att ett antal debattartiklar och ledarsidor analyseras med hjälp av den narrativa identitetsteori som utvecklats av sociologen Margret R. Somers. Studien visar att det finns ett klart dominerande narrativ i det analyserade materialet vilket, även om lärarnas betydelse understryks, fokuserar på att den svenska skolan befinner sig i kris och att lärarna inte har de kunskaper eller möjligheter de behöver för att kunna leva upp till vad samhället förväntar sig av dem.

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberättelsens och berättandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det är en metodologisk studie med strävan att fokusera på livsberättelse, både som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats på min informants, Sveas, livshistoria.Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberättelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgångspunkt i hermeneutiken.Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvärldbegreppet, social konstruktionism, livsberättelseperspektivet och minnets roll.En muntlig livsberättelse berättas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berättelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berättaren lever i..

Det övergripande syftet i studien var att analysera hur ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom skapar sin identitet i mötet med skolan. Detta studerades med hjälp av en narrativ metod som bygger på de livsberättelser som deltagarna delgett mig. Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionistisk, vilken innebär att ungdomarna bildar sin identitet i interaktion med andra. Deltagarna består av fyra ungdomar med högfungerande autism/Asperger syndrom. De berättade sina livshistorier utifrån upplevelsen av diagnosen, ur ett skolperspektiv samt hur de upplever betydelsen av relationer.

Abstract Abstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school. Syftet med studien är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan där oordning har tilltagit samt att läraryrket har tappat i status.