I denna studie är syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, när det gäller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn på dem och deras dåvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i så fall på vilket sätt denna syn påverkat dem, i förhållande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Hur upplever människor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning såg på dem och deras dåvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa människor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstås ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hävdar många att problemet med alkohol- och Narkotikamissbruk inte är själva drogerna i sig utan att alltfler människor lever under ett negativt samhälleligt tryck. Via stämpling skapar detta tryck personliga besvär såsom ångest, självdestruktivitet och dålig självbild.

BakgrundNarkotikamissbruk är den vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i Europa och i Sverige beräknas över 500 människor varje år dö till följd av narkotikarelaterade orsaker. Definitionen av ett tungt Narkotikamissbruk är att en person, en eller flera gånger, injicerat narkotika under en 12-månadersperiod eller missbrukat narkotiska preparat dagligen under de senaste fyra veckorna. I dagsläget beräknas cirka 29 500 personer i Sverige ha ett tungt Narkotikamissbruk. Injektionsmissbrukare riskerar att smittas av blodburna infektioner, såsom hiv och hepatit C, på grund av delning av kontaminerade injektionsverktyg. Sprututbytesprogram implementerades i Sverige år 1986 och har som syfte att minska spridning av blodburna infektioner.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor och män som levt i ettdrogmissbruk beskriver sina föreställningar kring manligt, kvinnligt och sexualiteti ett aktivt missbruk. Utöver de föreställningar dessa personer hade undermissbruket ville vi även undersöka om dessa uppfattningar har kommit attförändras då de lämnat missbruket. För att finna svar på detta utförde vi tiokvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem män och fem kvinnor, därsamtliga levt mer än 15 år i ett aktivt Narkotikamissbruk. Då syftet var att se tillkönsuppfattningar i ett aktivt missbruk och vidare i ett drogfritt liv, var detgemensamt för samtliga informanter att de varit drogfria i mer än ett år samt att dearbetat med sig själva och sin missbruksproblematik.För att kunna förstå och analysera vår empiri valde vi att använda oss av olikateoretiska perspektiv, så som socialkonstruktivism, genusteori samtstämplingsteori. Studien visade att uppfattningarna kring manligt och kvinnligtkonstruerades i den rådande kontext informanterna befann sig i.

The objective of this thesis was to study how parents of adult drug addicts experience their contact with the social welfare office, what elements affected the parents degree of satisfaction with the contact with the social welfare office, and whether the contact meant any help for them. Six parents of adult drug addicts were interviewed..

Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

The aim of this study is to investigate a number of social worker views on long -term drug abuse and how they feel that this group of individuals should be treated. Our purpose is also to examine these social worker discretion in terms of decision-making under the Socialtjänstlagen (SoL) and Lag om missbrukare i vissa fall (LVM ).We conducted two focus group interviews and assumed a number of open questions. Our empirical data have been categorized by the study's purpose and issues and by recurring themes in our individual stories.Our results shows that all social workers believe that one should always look at the big picture in estimates related to drug users. They also believe that the process of long -term addicts occasionally feels hopeless. Social workers felt that their room for maneuver in terms of decision-making was fairly limited.

Our purpose with this essay is to examine how staff that works with drugaddicts in compulsory-treatment institutions for women and men uses gender in their work. We are trying to get knowledge and understand how the staff is using their own and the client's gender in the work that they are doing. We have chosen to take focus within women's care in institutions and compare if the work is done in the same way with male clients.Our essay is based on interviews with treatment-staff. We have used a qualitative method. The interviews are made with both men and women.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller Narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller Narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller Narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller Narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste åren. Studenter har visats ha en större potential till att få ett alkohol- och Narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till användandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys.

Bakgrund: Narkotika har förekommit i flera tusen år och missbruk definieras idag som en sjukdom. Debutåldern ligger i genomsnitt på 17,5 år och den låga åldern gör att anhöriga påverkas i stor utsträckning och ofta hamnar i skymundan inom vården och forskningen. Även det bästa hemförhållandet kan drabbas av ett Narkotikamissbruk vilket gör att det aldrig går att förutse vilka familjer som lider störst risk.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur familjen upplevde att ha en Narkotikamissbrukande tonåring och ung vuxen i sin närhet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats byggd på elva vetenskapliga arbeten med både kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys analyserades arbetena.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: Förändrad familjetillvaro; Kärleken till den förlorade tonåringen; Sveket från samhället. I resultatet framkom det att föräldrarna upplevde oro över tonåringarnas framtid samtidigt som de uttryckte skuld och skam över det som hänt.Slutsatser: Författarna anser att sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör ha mer kunskap om de anhörigas situation vid tonåringars missbruk för att kunna hjälpa dem ur lidandet.

Enligt oss är en stor del av kriminaliteten i Sverige drogrelaterad. Vi har därför valt att i detta examensarbete inrikta oss på behandling av Narkotikamissbruk. Då vi ser Heroin som den tyngsta drogen man kan missbruka, valde vi att undersöka hur en subutexbehandling går till här i Umeå. Vi har med detta arbete fått kunskap om behandlingen så att vi och andra får en möjlighet att få kunskap om hur man, på åtminstone ett sätt, kan få hjälp med att bli kvitt sitt heroinberoende. I arbetet har vi valt att först skaffa kunskap om själva preparatet Subutex genom fakta från bl.a.