Bakgrund: Narkotika har förekommit i flera tusen år och missbruk definieras idag som en sjukdom. Debutåldern ligger i genomsnitt på 17,5 år och den låga åldern gör att anhöriga påverkas i stor utsträckning och ofta hamnar i skymundan inom vården och forskningen. Även det bästa hemförhållandet kan drabbas av ett Narkotikamissbruk vilket gör att det aldrig går att förutse vilka familjer som lider störst risk.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur familjen upplevde att ha en Narkotikamissbrukande tonåring och ung vuxen i sin närhet.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats byggd på elva vetenskapliga arbeten med både kvalitativa och kvantitativa inriktningar. Med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys analyserades arbetena.Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier: Förändrad familjetillvaro; Kärleken till den förlorade tonåringen; Sveket från samhället. I resultatet framkom det att föräldrarna upplevde oro över tonåringarnas framtid samtidigt som de uttryckte skuld och skam över det som hänt.Slutsatser: Författarna anser att sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör ha mer kunskap om de anhörigas situation vid tonåringars missbruk för att kunna hjälpa dem ur lidandet.

I dagens samhälle är Narkotikamissbruk ett omdiskuterat ämne, likaså LARO-programmet. Den första läkemedelsassisterade underhållsbehandlingen för opiatmissbrukare kom till Sverige år 1966 och bestod då av drickmetadon kombinerat med psykosocialt stöd inklusive sociala rehabiliteringsinsatser. Syftet med denna studie är att undersöka enskilda individers upplevelser av LARO-programmet samt vilken inverkan LARO-programmet har i deras liv. Denna studie har baserats på fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra individer som deltar i LARO-programmet i två olika kommuner. Studien baserar sig på individernas egna upplevelser, studien kommer inte att ta hänsyn till personalens åsikter eller vilken kommun intervjupersonerna kommer ifrån. I studien framkom det att LARO-programmet, i det stora hela har hjälpt intervjupersonerna. Trots att de ansett att LARO-programmet har hjälpt, anser de att en stor del av programmet är medicinen och de anser att det finns brister i programmet.

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare väldigt mycket på egen hand när det gällde brottsförebyggande arbete. Men när den dåvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lämnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men även krav på Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemområden och på så sätt få ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och även med samhället i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gällande ungdomar som är i en så kallad riskzon för framtida Narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhällsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mål för ett tryggare samhälle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhågor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela på resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun är dock ett steg i helt rätt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhälle som ständigt utvecklas och förändras..

Syftet med studien var att belysa hur personer med Narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska & DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier.

The purpose of this essay was to investigate the opinions of young people, age 14-16, at a school in a middle-sized city in Sweden, concerning narcotics. The questions we asked ourselves were;-What are young peoples' ideas of narcotics?-What do young people imagine when they think of a drug addict?-What reasons do young people give to start using narcotics?-What gender-related opinions do young people have regarding drug abuse?-What do young people think about legalization of narcotics?For this purpose we interviewed six girls and six boys. We interviewed them one at a time, for about an hour each. We used a qualitative method for the interviews.The young people in our study described narcotics as "dangerous".

När en svår händelse gör det besvärligt eller omöjligt att leva ett normalt liv kan det röra sig om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Syndromet kan utvecklas efter att man blivit utsatt eller bevittnat en traumatisk händelse som orsakat fysiska eller psykiska skador eller då en person känt sig allvarligt hotad. Vi har i vår studie undersökt om poliser kan ge uttryck av samma symtom som uppvisas då en person diagnostiseras av Posttraumatiskt stressyndrom. Vi har tagit del av en mängd litteratur och artiklar samt gjort en enkätstudie på några poliser där resultatet visade att poliser kommer i kontakt med påfrestande händelser som ibland lämnar efterverkningar. I arbetet har vi därefter diskuterat om det kan föreligga en koppling mellan kriminalitet och PTSD även hos poliser så som tidigare studier har uppgett föreligga som orsak till vissa brott.

I denna studie återges fem kvinnors väg ut ur Narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta Narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lämna missbrukarlivet, och därmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förståelse av den förändringsprocess som kvinnliga Narkotikamissbrukare går igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien är att undersöka vilka faktorer som har betydelse när kvinnor väljer att sluta med sitt missbruk. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrån en förändringsmodell visade att vägen ut ur missbruk kan vara en lång och mödosam process.

Denna uppsats är skriven på initiativ av Alkohol- och drogmottagningen i Umeå kommun. Syftet med studien är att undersöka hur före detta Narkotikamissbrukare upplever omställningen till ett drogfritt liv. Enligt Socialstyrelsen finns uppskattningsvis drygt 100 000 personer med missbruk i något av samhällets vård- och behandlingssystem. I en studie påvisas mönster som innefattar att ett drogmissbruk leder till en avvikande identitet, som i sin tur leder till stigma. Vidare visar en annan studie att sociala relationer haft en stor betydelse där närheten till andra människor har varit en viktig beståndsdel för stöd och hjälp.Uppsatsen utgår från en abduktiv ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer där intervjuerna har bearbetats och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

Tolvstegsbehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och Narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa läkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. Frågan väcktes om detta är förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin består av samt om möjlighet finns till förändring och influenser av behandlingskulturen.

Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende.

Syfte: Att undersöka hur personer med alkohol-eller Narkotikamissbruk, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, själva upplever att livet har utformat sig efter att de har fått diagnosen. Frågeställningar ? Har ADHD-diagnosen gjort det lättare för individen att sluta med sitt drogmissbruk?? Har diagnosen gett individen förmåga att hantera och begripliggöra situationer som uppstår i vardagen och känna en meningsfullhet i det som händer?? Vilken betydelse har den sociala omgivningen haft för personer med missbrukproblematik som fått diagnosen ADHD? Metod: Studien är kvalitativ och bygger på fem intervjuer med personer som har haft ett drogmissbruk och fått diagnosen ADHD. Samtliga informanter är män.Resultat: Resultatet visar att samtliga informanter är positiva till att de har fått en ADHD-diagnos. För några har diagnosen varit en förutsättning för att kunna lämna missbruket och för samtliga är diagnosen ett stöd för att kunna hålla sig drogfria.

Användningen av droger har de senaste åren minskat bland unga men samtidigt dör fler än någonsin till följd av Narkotikamissbruk. Bland Göteborgs gymnasieungdomar är narkotikaanvändningen högre än i andra delar av landet. Drogproblematiken är en viktig och aktuell fråga då den orsakar skador både hos individen och i samhället. Ett sätt att arbeta med frågan grundar sig på en hälsopromotiv synvinkel där bland annat fysisk aktivitet har visat sig fungera som skyddsfaktor mot att testa och använda droger. Syftet med studien är att kartlägga samband mellan fysisk aktivitet och drogkonsumtion bland gymnasieungdomar.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga känslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhållande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frågeställningar lyder: Har det uppstått starka positiva eller negativa känslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstått något privat förhållande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevården. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

Studiens syfte har varit att undersöka hur upplevelsen av missbrukssituationen har påverkat vardagslivet för föräldrar till barn som missbrukar. Genom kvalitativa intervjuer har jag avsett att ta reda hur upplevelsen av situationen har påverkat deras vardagliga liv socialt och känslomässigt, samt vilket stöd de anhöriga har fått från myndigheter och hur stödet har upplevts. Studien har även syftat till att ta reda på vilka förändringar föräldrarna skulle vilja se inom stödverksamheten vad gäller de anhöriga. Anledningen till att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes var att jag ville undersöka de subjektiva upplevelserna hos de anhöriga. Teorier om socialt stöd och medberoende har legat som grund för analysen av undersökningen.Tidigare forskning angående stöd till anhöriga samt vilka konsekvenser missbruket orsakar för de anhöriga är ett begränsat område.

Det förekommer att man i socialt arbete möter amfetaminmissbrukare som hävdar att de använder sig av drogen i självmedicinerande syfte. Preparat såsom Ritalin och Concerta som används vid medicinering av personer med ADHD innehåller samma centralstimulerande ämnen som amfetamin. Studier har också visat att personer med ADHD löper en ökad risk att hamna i missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka centralstimulerande drogers funktion för vuxna personer med ADHD utifrån begreppen självmedicinering och identitet, samt att spåra eventuella skillnader och förändringar i förhållande till dessa begrepp efter påbörjad medicinering med centralstimulerande läkemedel. Syftet har sedan ytterligare preciserats genom fyra konkreta frågeställningar.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av löst strukturerade tematiska intervjuer med nio personer som har eller haft ett missbruk av centralstimulerande droger samt har diagnostiserad ADHD.