Trots att forskning kring sociala bestämningsfaktorer för hälsa och hälsoojämlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hälsan så är kunskapen om hur förhållandena i skolan påverkar ungas hälsa och de hälsorelaterade vanor de formar fortfarande tämligen begränsad. Denna studie syftar till att med hjälp av flernivåanalys och utifrån social desorganisationsteori studera betydelsen av förhållanden i skolan, som här skall förstås som skolans socio-demografiska sammansättning och dess lärarstruktur, för individers bruk av alkohol, Narkotika och tobak. För detta ändamål har data från Stockholmsenkäten 2004 använts. Det aktuella materialet består av 9629 elever i åk 9, fördelade på 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation från Skolverkets databaser (SIRIS) länkats.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna på gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller använder Narkotika. Fokus i undersökningen låg på vilka kunskaper kuratorerna ansåg sig behöva för att kunna bemöta eleverna på bästa sätt, hur detta bemötande går till samt om de ansåg att något behövde förbättras eller förändras för att bemötandet skulle kunna fungera bättre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i två kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjälp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framväxt.

Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare år blivit allt mer omfattande likaså missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med Narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten är att läsaren ska få kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket är. Amfetaminets historia börjar under andra världskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att få bättre uthållighet.

Den här uppsatsen är en multimediaproduktion som kan nås via länk http://www.fek.uu.se/student/projekt/knark_ar_bajs/ . Den är gjord i syfte att vara ett undervisningsmaterial inom marknadsföring på A- och B-nivå. Produktionen innehåller en ?case?-del som ger en inblick i utvecklingen av en reklamkampanj. ?Caset? ger samma förutsättningar som reklambyrån Futurniture hade i början av kampanjen.

The purpose of this essay was to investigate the opinions of young people, age 14-16, at a school in a middle-sized city in Sweden, concerning narcotics. The questions we asked ourselves were;-What are young peoples' ideas of narcotics?-What do young people imagine when they think of a drug addict?-What reasons do young people give to start using narcotics?-What gender-related opinions do young people have regarding drug abuse?-What do young people think about legalization of narcotics?For this purpose we interviewed six girls and six boys. We interviewed them one at a time, for about an hour each. We used a qualitative method for the interviews.The young people in our study described narcotics as "dangerous".

Cannabis är världens och Sveriges vanligaste Narkotika. En undersökning gjord av Brå 2005, visar att 11,9 % av svenska befolkningen mellan 16-64 år har rökt cannabis någon gång i sitt liv. Trots detta visar studier att Sverige ligger långt under det europeiska genomsnittet av ungdomar som provat Narkotika. Syftet med vår rapport är att försöka ta reda på några av orsakerna till varför just cannabis är så vanligt förekommande och vilka faktorer som kan vara avgörande i valet av brukandet av denna drog. För att besvara våra frågeställningar har vi tagit del av rapporter, studentlitteratur från tidigare moment, samt övrig fakta i form av Internet och litteratur.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller Narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller Narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller Narkotikaproblem.

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlägga samband och jämföra grupperingar bland klienter som fått genomföra en ASI-intervju hos Kriminalvården. Studien bygger på 2 317 intervjuer med fokus på missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar även på hur klienternas hjälpbehov varierar inom olika livsområden.Ytterligare en aspekt av studien är att utvärdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet är av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vägran är inte tillräckligt omfattande för att påverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras härhör nästan uteslutande från tillvägagångssätt vid inmatning av data i systemet.

Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och Narkotika kan förebygga en rad hälsoproblem enligt aktuella hälsoråd. Då det i de flesta fall är möjligt att påverka dessa, borde det lämpligen ligga i en hälsopedagogs intresse att få förståelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka på levnadsvanor. Vid en beteendeförändring är individens mottaglighet för förändringen en viktig aspekt att ta hänsyn till, då förändringen inte bara beror på uppfattningar av beteendet utan även hur redo individen är på att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört någon typ av beteendeförändring inom områdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och Narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehållandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förändring inom dessa områden och även bibehållit den.

Cannabis är den vanligaste illegala drogen bland unga vuxna i Sverige. Det är en omdebatterad drog, debatterna handlar ofta om huruvida cannabis effekter är negativa eller inte. Detta examensarbete undersöker om det finns skillnader i problemnivå inom olika livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Examensarbetet är en kvantitativstudie som genom ett antal statistiska analyser jämför tre grupper av unga vuxna samt predicerar sannolikheten för vilka som löper störst risk att vara regelbundna cannabisanvändare. Resultatet tyder på att problemnivån ökar inom flera livsområden beroende på grad av cannabisbruk.

Tidigare forskning finns inom området för polisens Narkotikaförebyggande arbete, men inte enbart utifrån polisens förebyggande arbete i Eskilstuna kommun. Resultat från tidigare forskning är bland annat att polisen ingriper mest mot användningen av Narkotika och/eller innehav för eget bruk. Narkotikan har också visat sig som ett allvarligt hot, särskilt mot ungdomar. Ungdomar visade sig även vara den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Det som eftersöks i denna studie är att få en förståelse av beskrivningarna om polisens roll som Narkotikaförebyggare i Eskilstuna kommun.Fyra poliser i Eskilstuna och kommunens brotts- och drogförebyggande samordnare har intervjuats med hjälp av en frågeguide.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om Narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?När man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.

Alkoholvården i Sverige kan vara utformad på många olika och skilda sätt. Det är ett område där det finns ett flertal olika åsikter kring vilken behandling som är lämpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte är att titta närmare på hur diskursen kring alkoholvård kan se ut i Sverige idag genom närmare granskning av de två tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. Två stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnå syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: -Vilka behandlingsmetoder för alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad väljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring alkoholvården? Som metod används kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.

Den här uppsatsen behandlar Sveriges Narkotikapolitik, och då i förlängningen dess inverkan på individen, i form av missbrukaren. Syftet med föreliggande studie är att spegla individperspektivet i den aktuella Narkotikapolitiska debatten, för att se hur missbrukarens position i samhället kan tänkas se ut framöver. Problemställningen utgår ifrån att politiken leder till att missbrukaren starkt marginaliseras i vårt samhälle, då målet om "det Narkotikafria samhället" utestänger användaren av Narkotika.Uppsatsen bygger på Foucaults teoretiska begrepp makt, disciplin, avvikelse och norm. Samt på det perspektiv man inom rättssociologin benämner normvetenskap. Utifrån dessa begrepp har en teoretisk modell skapats, som hjälpmedel vid genomförandet av undersökningen.

Beroende och missbruk av alkohol och Narkotika är ett folkhälsoproblem i Sverige. Vården av de skador och sjukdomar som uppkommer till följd av detta upptar en stor del av hälso- och sjukvården, och dessa patienter är något som ambulanspersonal ofta stöter på. Ett bra bemötande kan tyckas vara självklart i arbetet med människor, men studier har visat att de människorna med alkohol eller Narkotikaproblem ofta bemöts av fördomar. Sjukvårdspersonal ska bemöta patienter med omtanke och respekt oavsett yttre faktorer och vård skall också ges utifrån människors lika värde. Syftet med arbetet är att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenhet av att möta patienter med missbruksproblematik.