Resebranschen har nÄtt ett moget stadium dÀr tillgÄngen pÄ resor överstiger efterfrÄgan och det blir viktigare för resebyrÄerna att behÄlla sina befintliga kunder. Resemarknaden domineras idag av stora aktörer som genom stordriftsfördelar kan pressa priserna. Samtidigt gÄr trenden mot ett mer upplevelseinriktat resande dÀr aktiviteten, ett speciellt land eller landsomrÄde Àr i fokus. I takt med den utvecklingen etableras allt fler nischade resebyrÄer vilket gör att konkurrensen hÄrdnar. Trots ökningen av resebyrÄer som inriktat och specialiserat sig pÄ ett omrÄde och den ökande efterfrÄgan pÄ resor som skiljer sig frÄn mÀngden Àr det inte alla nischade resebyrÄer det gÄr bra för.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa lÄnga och hÄllbara relationer till sina kunder. Företaget visar förstÄelse för att det inte rÀcker att enbart sÀlja produkter utan det krÀvs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger pÄ att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sÀtt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stÀmde överens med vad kunderna handlade.

Denna examensrapport har kommit till som resultat av en varumÀrkesanalys av bioteknikföretaget Novozymes nya varumÀrke "Rethink Tomorrow". Syftet med studien har varit att komma fram till hur jag ska presentera varumÀrket samt den nya produktionen pÄ dotterbolaget Novozymes Biopharma Sweden AB i en stillbildsfilm. Utöver varumÀrkesanalysen har jag Àven gjort en kvalitativ enkÀtstudie dÀr dels tidigare kunder och dels potentiella nya kunder var mÄlgrupperna. EnkÀtstudien visade pÄ vad som Àr viktigt att poÀngtera i filmen nÀr det gÀller information om sjÀlva företaget och produktionen..

Den konkurrens som rÄder inom affÀrsvÀrlden har gjort att företag blivit tvungna att effektivisera sitt arbete. Man ser gÀrna att vissa steg i vÀrdekedjan förkortas eller försvinner helt och hÄllet.Internet Àr en plats som mÄnga företag etablerat sig och bedriver e-handel pÄ och har blivit ett komplement till detaljhandeln. Internet och e-handelns stora framgÄng har gjort det möjligt för företag att nÄ ut till fler konsumenter Àn tidigare. Urvalet av företag och produkter pÄ Internet ökar och har gett konsumenten större valmöjligheter nÀr de handlar pÄ Internet. Internet har blivit ett bekvÀmligt sÀtt för konsumenten att handla pÄ eftersom företagen alltid finns tillgÀngliga.

Internet Àr en kanal för marknadsföring som under de senaste Ären ökat kraftigt vÀrlden över. Internets framgÄng har medfört att företag och organisationer kan utnyttja webben för att utveckla sina affÀrer bÄde taktiskt och strategiskt. Dessutom Àr Internet som försÀljningskanal bÄde ett billigt och effektivt sÀtt att nÄ ut till sina kunder. Denna stÀndiga utveckling av Internet medför ocksÄ att företagens strategier för kommunikation Àndras.Vad gÀller Internet och marknadsföring Àr ett av problemen dock att anvÀndaren endast kommer att titta pÄ det som fÄngar dennes intresse, till skillnad vad gÀller de traditionella marknadsföringskanalerna. Detta har legat till grund för vÄr nyfikenhet att försöka ta reda pÄ vilka olika marknadsföringskanaler som företagen anvÀnder sig av för att fÄnga kundens uppmÀrksamhet att gÄ till deras sida pÄ nÀtet.

Denna rapport beskriver utvecklingsprocessen av ett bokningssystem till en frisersalong. Bokningssystemet ska anvÀndasför att boka tider för kunder och ocksÄ underlÀtta administrationen för de anstÀllda. I rapporten beskrivs arbetsprocessen steg för steg med kravspecifikation, designspecifikation, grÀnssnitt och till sist resultat. Bokningssystemet tÀckte alla grundlÀggande krav som kunden hade. En förbÀttring vore att i utvecklingen av grÀnssnittet mer noggrant analysera anvÀndarens krav ur ett anvÀndbarhetsperspektiv.

Konfektionsbranschen har sedan tidigt 1900-talat fungerat genom ett massproducerande maskineri som erbjudit ett likriktat utbud till sina kunder, kunder som ansetts vara en enda stor massa, idag har konsumenter en större insikt i sin egen konsumtion och en stor vilja att pÄverka. Tack vare den tredje industriella revolutionen Àr ett nytt paradigmskifte pÄ vÀg, kunden involveras i design- och produktutvecklingsprocessen och resultatet Àr att en unik produkt kan produceras samtidigt som företaget uppnÄr stordriftsfördelar genom modularisering, detta kallas för Mass Customization. Forskning visar att kundinvolvering ofta leder till en lojal kund och utifrÄn detta Àr uppsatsens syfte undersöka hur konfektionsföretag inom Mass Customization arbetar med att skapa kundlojalitet. Uppsatsen utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer med företagen Tailor Store Sweden AB och Suitopia Scandinavia AB Àr grunden för informationsinsamlingen. Analysarbetet har en teoretisk syntes som utgÄngspunkt, syntesen bygger pÄ teorier gÀllande relationsmarknadsföring, kundanpassningar, hur företag skapar lojala kunder samt e-lojalitet.

Företag kan inte bara konkurrera med lÄga priser för att ?vinna? sina kunder lÀngre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet Àr ett företags yttersta mÄl, men om inte intÀkterna kan tÀcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nÀra. DÀrför mÄste företag kunna hantera det ?mjuka vÀrdet? pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Syfte: Syftet med den studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur den förÀndrade kommunikationsmöjligheten via Facebook upplevs av kunder och företag inom dagligvaruhandeln. Vidare Àr syftet att ocksÄ fÄ en djupare förstÄelse för hur dessa upplevelserpÄverkar relationen mellan kund och företag inom dagligvaruhandeln.Metod: Studien bygger pÄ bÄde en kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Undersökningen har genomförts med bÄde enkÀt och intervjuer, pÄ tvÄ företag och 17 kunder.Resultat: BÄde kunder och företag Àr överens om att företag ska ha Facebooksidor, och det Àrviktigt att företagen Àr aktiva pÄ dessa. DÀremot Àr de inte överens om vad huvudsyftet med Facebooksidorna faktiskt Àr, företagen respektive kunderna har olika önskemÄl. BÄda tror att Facebooksidan kan bidra till en ökad relation men om det i praktiken gör det, varierar pÄgrund av personliga upplevelser och Äsikter.BegrÀnsningar: Resultatet Àr endast baserat pÄ tvÄ svenska dagligvaruhandelsföretag och desskunder.

Problem: TV4 har idag inte full kÀnnedom om hur deras kunder ser pÄ relationen mellan sig och kanalens sÀljare. Det bidrar till att TV4 fÄr det svÄrare att utveckla relationen ytterligare, vilken de vill förbÀttra.Syfte: Att undersöka vilka ?mötesaktiviteter? som pÄverkar och förbÀttrar förhÄllandet mellan sÀljare och befintliga reklamtidsköpande kunder pÄ TV4.Metod: De mötesaktiviteter som har valts att studera nÀrmare Àr följande; större event, enskilda aktiviteter, sÀljmötet samt kringliggande aktiviteter runt sÀljmötet. Nio av TV4:s kunder har intervjuats. Dessa Àr belÀgna i MÀlardalen och Stockholms-omrÄdet.Teori: Modellen ?Effekterna av vÀrdeskapande strategier i en lÄng relation? av A.

I inledningen förklarar vi vÄrt intresse för svenska företag som har framgÄng utomlands, och hur vi utgick ifrÄn detta, vÄra personliga perspektiv och ett intresse för sÄ kallade born globals dÄ vi valde fokus för uppsatsen. Vi avgrÀnsade oss till att undersöka entreprenöriella uppsalabaserade programvaruföretag med utlÀndska kunder, vilka kan sÀgas vara bra representanter för born global kategorin. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dessa kommer i kontakt med sina internationella kunder.Teoriavsnittet inleds med en orientering av traditionell internationaliseringsteori och varför denna inte Àr applicerbar pÄ born globals, varpÄ en definition av detta begrepp följer. DÀrefter presenteras en modell för att förklara uppkomsten av born globals, dÀr vikten av intern kunskap framhÀvs. Vad avser specifikt hur sjÀlva kontakten med kunderna uppstÄr, Àr ett omrÄde dÀr vi inte funnit nÄgra förklaringar i teorin.Vi har ur en företagsdatabas sorterat ut de företag som stÀmmer in pÄ vÄra kriterier för studien.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att illustrera vilka faktorer som pÄverkar kundrelationer och hur ett företag bör gÄ tillvÀga för att förbÀttra dessa samt för att bevara sina kunder. Vi vill ge en illustration pÄ hur en vÀlorganiserad kundrelation kan framkallas. Uppsatsen Àr Àven en undersökning som kommer att framhÀva LÀnsförsÀkringarnas varianter av strategier och metoder inom kundrelation, detta kommer Àven att baseras ur kundens perspektiv. Det vitalaste kommer att handla om hur LÀnsförsÀkringarna kan förbÀttra och utveckla detta. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av primÀrdata för att öka trovÀrdigheten genom enkÀtundersökning och intervjuer, vÄra sekundÀrdata anvÀndes för att ge stöd till den primÀradatan med författares och forskares teorier. Sedan jÀmförde vi resultatet frÄn intervjuerna och enkÀtundersökningen med vad teoretikerna anser för att se om det överensstÀmmer med resultatet. Resultat & slutsats: Vi tycker att det har varit ett intressevÀckande arbete att följa LÀnsförsÀkringarnas tillvÀgagÄnssÀtt om hur de bemöter kunderna och relationen till dem.

PÄ en alltmer konkurrensutsatt marknad har det blivit viktigare för företag att aktivt arbeta med att vÀrna om kundrelationer. Ett vanligt sÀtt att arbeta med att vÀrna om befintliga kunder och locka nya Àr genom lojalitetsprogram. Dessa Àmnar uppmuntra till Äterkommande köp genom att erbjuda kunder olika typer av förmÄner för att de Àr kunder hos företaget. Inom cafébranschen anvÀnds dessa i olika utstrÀckning dÄ vissa cafékedjor anvÀnder dessa och andra inte gör det. Idag stÀller konsumenter höga krav pÄ att företag ska arbeta med hÄllbarhetsfrÄgor. DÀrmed Àr det viktigt för företag som arbetar med detta att kommunicera ut det pÄ lÀmpligt sÀtt.

Resebranschen har nÄtt ett moget stadium dÀr tillgÄngen pÄ resor överstiger efterfrÄgan och det blir viktigare för resebyrÄerna att behÄlla sina befintliga kunder. Resemarknaden domineras idag av stora aktörer som genom stordriftsfördelar kan pressa priserna. Samtidigt gÄr trenden mot ett mer upplevelseinriktat resande dÀr aktiviteten, ett speciellt land eller landsomrÄde Àr i fokus. I takt med den utvecklingen etableras allt fler nischade resebyrÄer vilket gör att konkurrensen hÄrdnar. Trots ökningen av resebyrÄer som inriktat och specialiserat sig pÄ ett omrÄde och den ökande efterfrÄgan pÄ resor som skiljer sig frÄn mÀngden Àr det inte alla nischade resebyrÄer det gÄr bra för.

Vi har valt att studera klagomÄlshantering ur kundens synvinkel eftersom det Àr kundens Äsikter om detta som spelar roll för butiken. Kunderna mÄste vilja Äterkomma till butiken för att den ska kunna bli lönsam. Problemet som vi stÀllde för den hÀr uppsatsen handlade om hur klagomÄlshantering kan hjÀlpa en butik till att behÄlla sina kunder och vÄrda sina kundrelationer samt vad som pÄverkar ifall en kund vÀljer att framföra sitt klagomÄl eller inte och vilken respons de önskar sig frÄn butiken? Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur konsumenterna uppfattar klagomÄlshantering och vilken roll klagomÄlshantering kan spela för butiken. Teorier som anvÀndes i denna uppsats berör marknadsföring, kundtillfredsstÀllelse, personlig försÀljning, vÀrdskap, klagomÄl samt word of mouth.