Intranät används inom många företag idag och det är ett system som används som kommunikationskanal och arbetsverktyg. Ute i organisationer ligger fokus nu på att utveckla de befintliga intranäten, det finns ett behov av att skapa ordning i den växande mängden data/information/applikationer (Bark et al., 2002).Tyvärr finns det många problem och svårigheter med utveckling och införande av IT-stöd, så som intranät, i organisationer och resultatet blir IT-stöd med stora tekniska brister som är svåra att använda. En orsak till detta är att användarna av systemen inte står i fokus, det är svårt att få användarnas krav och behov att styra utvecklingsarbetet (Gulliksen & Göransson, 2002). För att lyckas med en intranätssatsning är därför en analys av de anställdas behov ett måste (Bark et al., 2002).Syftet med denna uppsats är att, vid utveckling av ett intranät på ett fallföretag, undersöka användarbehoven i syfte att öka användbarheten. Detta görs genom att ta reda på brister och förtjänster med ett befintligt intranät och utifrån detta skapa ett informationsunderlag för att vidareutveckla ett intranät.

Syfte: I dagens samhälle överöses människan av budskap av diverse företag vilket har lett till att konsumenterna inte längre reagerar på budskapet lika effektivt som förr. Event marknadsföring är en marknadsföringskanal där företaget kan möta kunden på ett mer rättvist sätt samtidigt som differensen urskiljer sig från andra företag. Men syftet studien innehar är att se efter hur företag som arrangerar går till väga d.v.s. processen, samt att undersöka hur företag utnyttjar eventen. De frågor uppsatsen har behandlat är: Hur går processen i Eventmarknadsföring till för eventbyråer?Hur arbetar eventanvändande företag via event för att knyta till sig kunder och förstärka relationen med befintliga kunder?Hur går de eventanvändande företagen på event tillväga för att få ut så mycket som möjligt av eventet och vad är eventmarknadsföring för dem? Metod: Arbetssättet har varit att lokalisera användbar teori samt att närvara vi event för att observera samt att intervjua eventanvändande företag.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen ? här definierat som ?frånvaro av lust till sexuell praktik?. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas.

Detaljhandeln och dess konsumenter har sedan andra världskriget genomgått en stor förändring. Hos kunden skildras denna förändring i ett mer oberäkneligt konsumtionsmönster, samtidigt som detaljhandeln då tvingas utvecklas för att möjliggöra uppfyllandet av kundens nya behov. Forskning har visat att kundens köpbeteende allt mer styrs av värdeupplevelsen och att om en detaljist kan leverera kundvärde kan denne bli framgångsrik. Det är problematiskt att förstå vad en kund upplever som värdeskapande i köpprocessen, vilket vår uppdragsgivare önskar få hjälp med att åskådliggöra.Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att ta fram en modell som utifrån värdeskapande variabler skall hjälpa uppdragsgivaren att förstå de faktorer som leder till att kunden upplever värde under köpprocessen och vilka effekter dessa ger för detaljhandelns förändringsarbete.Metod: Uppsatsen består av en litteraturstudie som inkluderar en systematisk litteraturöversikt och en analys av kvalitativ karaktär. Metodvalet resulterar i byggandet av en modell, vilken ämnar besvara uppsatsens syfte.Resultat: Den genomförda studien har visat att det finns fyra viktiga förutsättningar som ligger till grund för den utveckling som detaljhandeln har genomgått.

Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekämpa samhällsproblem och negativa beteenden såsom drogberoende, rökning och dåliga matvanor. För att påverka samhället i en positiv inriktning kommuniceras hälsofrämjande och sociala budskap på olika sätt, dock med varierande framgång. Detta beror på organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt på de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgå. Kännetecknande för icke-vinstdrivande organisationer är det ideella syftet och bidragsberoende från såväl privatpersoner, företag som statliga bidrag. På senare år har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fått till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete.

Den här uppsatsen ska undersöka och diskutera mediedebatten om Kirunasvenskarna och vänsterpartiets ansvarstagande för aktioner deras medlemmar tagit i det förflutna. Jag är intresserad av processen när en organisation större än en eller ett par personer tvingas göra upp med sin egen historia. Jag är nyfiken på tillvilken grad det till en början fanns en tendens hos de vänsterpartister som deltog i debatten att ?sopa historierna under mattan? och i de fall då det fanns olika rapporter av samma händelse tendera att automatiskt ta ställning för partikamraterna eller den sida som var mest skonsam för partiet, innan man slutligen började ta ansvar för sin del i det som skett.Utöver detta anser jag min utförliga och detaljerade genomgång av mediedebatten vara ett slags syfte i sig. En dokumentation av detta slag känns viktig och som den är en poäng i sig utöver att bara vara ett redskap för resten av uppsatsen.

Det är ingen nyhet att åtskilliga företag investerar betydelsefullt kapital i utveckling och underhåll av verksamhetsstödjande informationssystem som ofta är fundamentala för verksamhetens fortsatta funktion och överlevnad. Ett informationssystem har dock, precis som allt annat, en begränsad livslängd varför företag förr eller senare hamnar i en situation där dessa börjar ifrågasättas alternativt där nya systemlösningar uppmärksammas och övervägs.Den här uppsatsen behandlar avveckling av informationssystem, ett förhållandevis outforskat område som ofta beskrivs i begränsad omfattning i samband med systemlivscykelmodeller och systemförvaltning. Med anledningen av avvecklingens uppenbara existens i ett informationssystems livscykel är det tämligen häpnadsväckande att det inom den akademiska världen och i synnerhet informatiken inte tidigare studerats i nämndvärd omfattning. Är ämnet inte relevant att studera eller präglas det bara av ett allmänt ointresse? Frågan har tillsammans med ovanstående konstaterande bidragit till vår motivation att genom uppsatsen belysa området och kartlägga processen utifrån hur och varför avveckling genomförs.Med utgångspunkt i systemlivscykeln riktas fokus mot att redogöra för den slutliga avvecklingsfasen där ett brett spann av teori kring bland annat verksamhets- och produktavveckling, systemförvaltning och organisatoriskt beslutsfattande samt empiriska studier bäddat för att komplettera tomrummet med ny kunskap.

SammanfattningAtt investera i långfilmprojekt är riskfyllt. Därför är det mycket sällsynt att en långfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd från det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendeställning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestämde SFI år 2006 att öka storleken på stöden, men att detta skulle ske på bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebär att färre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera långfilm, att färre anställda behövs och att filmernas mångfald försämras - alla dessa är händelseförlopp som SFI en gång grundades för att motverka.

Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare i en globaliserad värld med stora företag som investerar och agerar i olika länder. En viktig immateriell tillgång är varumärken. För att kunna värdera ett varumärkes värde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard är att på ett tillförlitligt sätt kunna värdera varumärken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvärv.

Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.

Debatten kring vargens förekomst i Sverige är ett laddat ämne. Få ämnen skapar så heta diskussioner som när det tvistas om detta rovdjurs existens. Tidigare undersökningar angående attityder till varg i Sverige har studerat vilka attityder hela den svenska befolkningen har och sedan jämfört resultatet mellan människor i rovdjurslän och människor i län utan rovdjur. Resultatet av jämförelsen visade att två huvudgrupper av åsikter uppmärksammats, del de negativa som ofta presenteras som gles- och landsbygdsbefolkning och dels de mer positiva stadsmänniskorna. I dessa undersökningar har inte människor som bor i tätortsnära landsbygd studerats enskilt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda en säljares upplysningsplikt vid försäljning av fast egendom. Frågeställningen aktualiseras därför att i rättsfallet NJA 2007 s. 86 har en säljare ålagts en upplysningsplikt trots att huvudregeln enligt gällande rätt är att säljaren inte har någon upplysningsplikt. I uppsatsen utreds även om utgången i målet kan anses förenlig med lagstiftning och rättspraxis på området. I syftet ingår också att besvara hur omfattande säljarens upplysningsplikt anses vara samt vilket prejudikatvärde NJA 2007 s.

SammanfattningBakgrund:De senaste åren har förekomsten av sömnstörning ökat. I Sverige anses det numera vara ett av våra stora folkhälsoproblem. Sömnstörning har visat sig vara mer förekommande hos individer med samtidig sjukdom än hos den allmänna populationen. Brist på sömn medför ofta dagtidssymtom vilka påverkar individens tillvaro. Sjuksköterskan är ofta, främst på sjukhus, den första som möter patienters problem gällande sömn.