Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Målet med detta examensarbete, utfört på uppdrag av Vectura Consulting AB, har varit att undersöka möjligheten att ansluta en vindkraftpark till järnvägens kontaktledningsnät. Möjligheten att koppla om vindkraftparken till järnvägens hjälpkraftnät, som bland annat förser växelvärmare och signalsystem med effekt, har också undersökts. Eftersom kontaktledningsnätet och hjälpkraftnätet arbetar med olika frekvenser och spänningar, 16? Hz och 15 kV respektive 50 Hz och 22 kV, måste därför en komplett krets för frekvensomvandling, spänningsomvandling och omkoppling tas fram. Projektet har begränsats till en del av Botniabanan, sträckan Örnsköldsvik-Nordmaling.I denna rapport har trafikfrekvensen på den valda sträckan på Botniabanan undersökts för att bestämma en genererad effekt till inkopplingspunkten, samt för att undersöka när det kan vara lämpligt att koppla om till hjälpkraftnätet.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

Historien, nuet och framtiden tillhör människan. Hur tänker unga människor om historiska platser i deras närmiljö? Museum och besökscentra i västvärlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjälp för att på nya sätt presentera sina utställningar och för att nå nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utställningar både i besökshallar och på webbsidor på Internet. Kan ungas intresse påverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta på hur deltagare från kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via två olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberättande.

Denna studies syfte är att ta reda på i hur stor utsträckning slöjdlärare använder sig av det utbud avmuseilektioner som finns på Göteborgs museer och institutioner. Syftet är vidare att undersöka på vilka olika sättslöjdlärare använder sig av museilektioner i sin undervisning. Slutligen vill studien ta reda på varför slöjdlärareanvänder studiebesök i sin undervisning och om de inte används, vilka skäl som anges för detta. Kvalitativasemistrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med åtta verksamma slöjdlärare som undervisar i årskurs 7-9och arbetar inom samma stadsdel i Göteborg. Vid resultatet framkom att hälften av lärarna frekvent använtstudiebesök i sin undervisning men det är enbart en av dem som gör det regelbundet varje termin med ett uttalatsyfte.

The European history of bath has its roots in the Greek culture about 2500 years ago. In every Greek town was situated at least one center of culture, a gymnasium, that contained bath establishements, areas for physical training, restaurants, librarys and readingrooms. Already 400 B.C. Hippokrates, founder of the art of healing, spoke for the waters important qualities in medical treatements. After the Greeks the Romans overtook and maintained the polished manners of bathing, and thanks to them the culture spread to the north of Europe. During the middleages the art of swimming was well respected among soldiers and knights, and was frequently practised in tournament games and competitions. At the same time the bathhouses were developed in the towns of Europe.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.

Being an architect I create spaces with roof, walls and fl oor. The availability of the essential materials to create such spaces is practically unlimited. The materials also play a significant part to the character of the created space. I hope to contribute to the general understanding of materials as elements in the design of urban spaces by having intensely explored one specific material in depth, pointing out its bad and good qualities. I am of the opinion that the reason for choosing a material shouldn?t be because of a shortage of knowledge, facts or references, but what character you want for the room. When travelling across Europe, it sometimes feels like clay paving is everywhere, but back in Sweden it is almost unseen of in modern landscape architecture.

Syftet med min undersökning var att få svar på hur Armémuseum i Stockholm representerar temat krig i basutställningen och hur museipersonalen förhåller sig till denna representation. Jag önskade även veta vad för sorts kulturarv Armémuseums anställda ansåg vara problematiskt att presentera.Jag intervjuade fyra personer från Armémuseum och via metoden ?thick description? och Aronssons flanörperspektiv som grundar sig i promenadetnografin, gjort utförliga anteckningar av mina observationer från deras basutställning. Studien grundar sig i ett musei- och kulturarvsvetenskapligt perspektiv, där studier om hur kulturarv presenteras på museer är ett vanligt ämne. Mina teoretiska grundpelare har bland annat varit Gregory Ashworth, Sharon MacDonald, Laurajane Smith, Rihannon Mason och Peter Aronsson som alla menar att synen och bearbetningen av mörkt kulturarv påverkas av politiska värderingar, tiden och hur det framställs på museer.Resultatet av studien kommer fram till att Armémuseums anställda vill förmedla att krig är hemskt och som ofta går hand i hand med lidande, död och orättvisor.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.