VÄrt Àmnesval Àr företag som marknadsför sig via personliga bloggar. Vi som har utfört denna studie lÀser bloggar dagligen och har ofta reagerat pÄ hur vanligt det Àr med företag som anvÀnder personliga bloggar som marknadsföringskanal. Studiens Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konsumenten ser pÄ bloggar som marknadsföringskanal. Vi har Àven undersökt tvÄ delsyften: Hur konsumentens syn pÄ företagets varumÀrke pÄverkas nÀr företaget vÀljer att marknadsföra sig pÄ personliga mode- och skönhetsbloggar, samt hur konsumentens beteende pÄverkas rörande faktiska köp..

Att vistas pÄ gÄng- och cykelbanor kan vara en situation som upplevs som otrygg av de oskyddade trafikanterna som delar pÄ detta utrymme. Samexistens och hÀnsyn till medtrafikanter Àr av vikt för att minska konflikter och skador som uppstÄr i denna miljö.En anledning till konflikter mellan fotgÀngare och cyklister Àr den höga hastigheten som cyklister kan fÀrdas i. Denna hastighet skapar otrygghet bland fotgÀngare samt hos de cyklister som fÀrdas i ett lÄngsammare tempo. Otryggheten, beteende hos de bÄda trafikantgrupperna samt hastigheten leder i vissa fall till konflikter med kollisioner och personskador som följd. Att separera gÄng- och cykeltrafiken minskar till viss del konflikterna mellan dessa tvÄ grupper, men konflikten mellan cyklister som fÀrdas fort och de cyklister som fÀrdas lÄngsamt kvarstÄr samt att otryggheten till viss del kvarstÄr hos fotgÀngarna, speciellt i de fall separeringen enbart skett med fÀrgmarkering.

Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.

??BakgrundFörÀldrar har en viktig roll som förebilder för sina barn och har dÀrigenom uppgiften att frÀmja en hÀlsosam utveckling av Àtbeteende och matpreferenser hos dem.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka smÄbarnsförÀldrars uppfattning och tankar om kost. FrÄgestÀllningarna berörde förÀldrarnas associationer till hÀlsosam kost, vad som kunde pÄverka följsamheten av denna samt om intresse för mer kunskap inom Àmnet fanns.MetodStudien utgjordes av en kvantitativ undersökning som genomfördes pÄ sex förskolor i UmeÄ stad. 230 enkÀter delades ut till förskolepersonal, som i sin tur vidarebefordrade dessa med ett medföljande informationsbrev till förÀldrar med barn i Äldrarna 2-5. Efter sex dagar samlades enkÀterna in, vilka uppgick till ett antal om 77 stycken.ResultatMajoriteten av förÀldrarna i studien utgjordes av mödrar med hög utbildning.

Today we keep our horses in a way that is easy for us humans but may not always be the most optimal way for the horse. Often the housing of the horse prevents the horse from performing behaviours that they have natural needs to perform. It is not unusual that animals that can not adapt to their environment develop abnormal behaviours. Many of our stabled horses therefore develop some kind of stereotypic behaviour. This study was made in purpose of comparing the behaviour of a weaving horse to two non-weaving horses under similar conditions, where one of the horses was stabled next to the weaving horse and the other horse was stabled further away in the same stable. Seven weaving horses were included in the study.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares uppfattningar om i vilka avseende och utstrÀckning elever med svÄrigheter fÄr hjÀlp i skolan. Det hÀr arbetet fokuserar pÄ lÀrarnas egna reflektioner och tankar om ÄtgÀrder som görs och bör göras för elever med svÄrigheter för de ska kunna nÄ mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. UtifrÄn detta syfte konstruerades fyra frÄgestÀllningar.Vad gör skolan för att alla elever ska kunna nÄ mÄlen för Àmnet idrott och hÀlsa?Vilka ÄtgÀrder görs i skolan för de elever som inte nÄr mÄlen i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur anpassar man undervisningen till varje elevs förutsÀttningar och behov?FÄr elever med svÄrigheter den hjÀlp och undervisning som de har rÀtt till?MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genomförde intervjuer. Mina sex intervjupersoner Àr idrottslÀrare med olika undervisningserfarenheter frÄn olika skolor.ResultatResultaten kan sammanfattas i följande punkter:De flesta av lÀrarna anser att elever med svÄrigheter inte fÄr tillrÀcklig hjÀlp i en inkluderande undervisning.Alla elever som deltar i undervisningen har stora möjligheter att nÄ mÄlen.

Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.

Ambitionen med projektet har varit att skapa en tillbyggnad som tydligt relaterar till huvudbyggnaden pĂ„ flera nivĂ„er. Projektet genomfördes genom att studera tidsandan, idĂ©er och företeelser som lĂ„g till grund för museets födelse, arkitekten StĂŒlers tankar kring vad ett museum Ă€r och hur en museibyggnad bör utformas, förstĂ„ huvudbyggnadens form och proportioner samt analysera platsen. Friedrich August StĂŒler ansĂ„g att museet i lika hög grad som dess innehĂ„ll var konst. StĂŒler formulerade fyra punkter om hur byggnaden pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kunde visa upp och komplettera sitt innehĂ„ll1. Undvikande av en för stor anhopning av likartade konstverk2. En i möjligast mĂ„n mĂ„ngfaldig utformning av rummen med olika uppstĂ€llnings- och belysningsmotiv för konstverken3.

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhÄllande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat pÄ frÄgor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat pÄ Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet Àr att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier Äterfunnits hos privatsparare..

PÄ de flesta svenska sjukhus har samvÄrd av mor och barn efter förlossning efterstrÀvats eftersom samvÄrd bland annat frÀmjar amning. I samband med kejsarsnitt och dÄ barnet inte mÄr vÀl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller lÀngre tid, vilket pÄverkar amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmÄga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med amning. Mödrar med lÄg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt Àn de som har hög tillit. Syftet med studien var att jÀmföra nyblivna mödrars tillit till sin förmÄga att amma dÄ mor och barn vÄrdas tillsammans respektive vÄrdas separerade efter förlossning.

Företag arbetar idag mer aktivt med miljöfrÄgor dÄ det kan generera flera fördelar för dem. Allt fler företag vÀljer dÀrför att utbilda sina anstÀllda inom miljöfrÄgor som en del i detta arbete. För att man ska kunna öka mÀnniskors miljömedvetenhet mÄste man pÄverka deras attityder och frÄgan Àr om man kan göra det med hjÀlp av utbildning?Studier tyder pÄ att mÀnniskors attityder Àr mycket svÄra att pÄverka dÄ det finns flera faktorer som Àr kopplade till denna förÀndringsprocess. MÀnniskor verkar samtidigt pÄverkas av de vÀrderingar som finns i samhÀllet och att försöka förÀndra attityder med hjÀlp av kunskap kan dÀrför ses som överdrivet optimistiskt. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgon möjlighet att förÀndra mÀnniskors attityder till miljöfrÄgor med hjÀlp av utbildning.

Mitt examensarbete handlar om mina tankar kring behov och resurser. Jag har reflekterat över hur vi som enskilda mÀnniskor kan lÄta oss dras med i ett beteende att uppfylla behov som inte alltid Àr sÄ tydliga. Ofta gÄr ocksÄ bekvÀmlighet före eftertanke dvs. det sekundÀra behovet sÀtts i fokus mer Àn det primÀra behovet . Jag har illustrerat mina tankar med en bok, en modell och en möbeldesign.

MÄnga elever ser naturvetenskapliga Àmnen som svÄra och tappar lÀtt intresset om inte lÀraren presenterar Àmnet tillfredsstÀllande. Jean Piaget har haft stor betydelse inom pedagogiken, dÄ han menade att intelligens Àr en metod som barn kan lÀra sig genom att utforska och laborera. Genom möjligheten att fÄ göra en observationsstudie pÄ höns kom tanken att omarbeta denna till ett etologiprojekt för biologiÀmnet pÄ gymnasiet. Projektet innebÀr att eleverna fÄr arbeta med en observationsstudie frÄn grunden, och goda möjligheter finns att integrera andra Àmnen i detta. MÀnniskan började domesticera höns för tusentals Är sedan, en process dÀr djur utvecklar ett adaptivt beteende till mÀnniskan och dess miljö.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en sjÀlvklar plats i samhÀllsplaneringen och stÀders utformning har anpassats efter att mÄnga anvÀnder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvÀndandet Àr den fysiska utformningen av vÄra samhÀllen viktiga men ocksÄ mÀnniskors beteende. Mobility management innefattar en rad ÄtgÀrder för att just pÄverka mÀnniskors beteende och attityder för att frÀmja ett mer, frÀmst miljömÀssigt, hÄllbart resande. I denna uppsats undersöks om uppstÀllda förslag, frÄn rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhÀllsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

En person som blir utsatt för ett frihetsberövande pÄ grund av misstanke om brott Àr berÀttigad till ersÀttning frÄn staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sÄdan ersÀttning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjÀnst, intrÄng i nÀringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda hur lidandet ersÀtts av JK och staten samt vilka faktorer som kan pÄverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses pÄverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. ErsÀttning för en persons lidande utgÄr med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras pÄ en förutbestÀmd summa pengar per mÄnad.