HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Orsakerna till hjÀrtinfarkt beror till största del pÄ levnadsvanor och biologiska faktorer. LivsstilsförÀndringar förebygger sjukdomar och bör prioriteras inom hÀlso- och sjukvÄrden. För att Àndra sin livsstil ska personerna Àndra vanor och beteende. För att personerna ska lyckas Àndra sina vanor och beteende med gott resultat behövs motivation.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vad elever i Ärskurs sex har för förestÀllningar om Àmnet idrott och hÀlsa, om Àmnets innehÄll och omstÀndigheter kring det.Hur ser förestÀllningarna om idrott och hÀlsa-lÀraren ut?Hur ser förestÀllningarna om Àmnets innehÄll och kunskapskrav ut?Hur ser elevernas förestÀllningar om begreppet hÀlsa ut?Hur ser förestÀllningarna om elevbeteendet under lektionerna ut?MetodFör att ta reda pÄ detta gjorde jag djupgÄende intervjuer med tio elever som gÄr i Ärskurs sex pÄ en sex till nioskola. Studien Àr gjord ur barns perspektiv med en fenomenologisk ansats.ResultatStudiens resultat Àr att en idrott och hÀlsa-lÀrare Àr för eleverna en vuxen som tar ansvar genom att inte tillÄta dÄligt beteende pÄ lektionerna, en coach som peppar dem och en atlet som kan visa övningar och föregÄ med gott exempel. Eleverna anser att Àmnet idrott och hÀlsa gÄr ut pÄ att man ska röra pÄ sig och ha roligt. Man ska lÀra sig att trÀna, Àta rÀtt och röra pÄ sig samt fÄ kunskaper om hÀlsa, livsstil och ideal.

Sverige anno 2014 Àr ett land tydligt pÄverkat av globalisering och mÄngkultur, dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna pÄ en svensk arbetsplats, med tydlig mÄngkulturell prÀgel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning Àr en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt tvÄ av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. DÄ organisationen dÀr arbetet sker i sig har möjlighet att pÄ olika sÀtt pÄverka de anstÀlldas beteende sÄ fokuserade vi Àven pÄ denna aspekt för att fÄ en heltÀckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsÀttningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom sÄvÀl kvalitativa intervjuer som observationer i fÀltet, analyserades med hjÀlp av begrepp och teorier frÄn Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).

Syftet Àr att undersöka huruvida övergÄngen till IFRS den 1 januari 2005 resulterar i nÄgra effekter i balansrÀkningen för ett börsnoterat svenskt bolag. Dessutom undersöker vi om ett svenskt börsnoterat företag anser att möjligheten att jÀmföra börsnoterade företags finansiella rapporter ökar i och med övergÄngen till IFRS. Vidare har vi kontrollerat om de uppfattningar ett svenskt börsnoterat företag har om de framtida effekterna som kan uppstÄ till följd av övergÄngen till IFRS överrensstÀmmer med uttalanden gjorda i affÀrstidningar och annan fackpress. VÄr intention Àr slutligen att presentera ett svenskt börsnoterat företags idéer kring eventuellt Àndrat framtida beteende till följd av övergÄngen till IFRS. Arbetet innefattar en fallstudie baserad pÄ en kvalitativ metod, eftersom vi Àmnade uppnÄ en djupare förstÄelse av det vi studerade.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmÀrksammas och problematiseras i samhÀllet, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att mÀnniskor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det nÄgot gemensamt kulturellt behov i vÄrt samhÀlle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har anvÀnts som metod för att försöka utröna frÄgestÀllningarna som innefattar hur spelberoende framstÀlls inom de bÄda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de bÄde diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhÀllet finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

Undersökningens syfte Àr att utifrÄn en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgÄngspunkt frÄn frÄgorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrÄn denna argumentation utlÀsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrÄn Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det hÀr sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förÀndra besökarnas beteende.

LÀkemedelsresistenta parasiter Àr ett allvarligt globalt problem. LÀget Àr framför allt kritiskt inom gruppen gastrointestinala nematoder hos smÄ idisslare, vilka ofta uppvisar resistens mot bredspektrumverkande anthelmintika. Resistensproblematiken resulterar i en försÀmrad djurvÀlfÀrd och lÀgre produktionsnivÄer. Det har visat sig vara svÄrt att reda ut de exakta orsakerna till lÀkemedelsresistens dÄ flera olika mekanismer ofta samverkar. Cytokrom P450-systemet (CYP) ingÄr som en del av xenobiotikametabolismen pÄ cellnivÄ hos bÄde vÀrddjur och parasiter och kan ha betydelse för sÄvÀl utveckling som undvikande av anthelmintika-resistens. För att optimera anthelmintikaanvÀndningen och utveckla hÄllbara behandlingsstrategier krÀvs kunskap om vÀrddjurets metabolism av xenobiotika samt vÀvnadsdistribution av aktiva metaboliter.

Denna studie utreder hur reklamfilmsproducenter anpassar sina produktioner för att de ska vara effektiva pÄ en allt mer konkurrensintensiv reklammarknad. Enligt radio- och TV-lagen fÄr svenska TV-kanaler idag sÀnda tolv minuter reklam per timme, samma regler som gÀller för till exempel TV3, Kanal 5 och TV6 som sÀnder frÄn Storbritannien. Studien utgÄr fra?n en förstudie av den svenska TV-reklammarknaden dÀr det bland annat observerades att den totala reklamtiden, inklusive reklam fo?r kanalens egna program,i ett fall uppgick till hela 26 procent av den totala sÀndningstiden. För annonsörer och reklaminköpare kan den ökade mÀngden reklam innebÀra ett försÀmrat genomslag och ökade kostnader för att nÄ ut med sitt budskap till samma mÀngd mottagare som för nÄgra Är sedan.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om huruvida pedagoger interagerar lika eller olika med sina elever utifrÄn ett könsperspektiv. För att uppnÄ denna fördjupade förstÄelse observeras tre pedagogers beteende i olika lÀrandesituationer, men med samma barngrupp.  Med andra ord Àr det de berörda pedagogernas beteende och bemötande gentemot eleverna som undersöks och inget fokus lÀggs pÄ eleverna. De metoder som anvÀnds under studiens gÄng Àr av etnografisk karaktÀr dÄ dessa Àr de bÀst lÀmpade metoderna för att ta reda pÄ hur verkligheten, i detta fall skolan dÀr undersökningarna görs, faktiskt ser ut. Detta sker genom observationer samt kompletterande intervjuer för att fÄ en klarare bild av hur pedagogerna i frÄga tÀnker angÄende jÀmstÀlldhet. Den kvalitativa aspekten av jÀmstÀlldhet, som Àr i fokus under detta arbete, innebÀr att kvinnor och mÀn ska ha samma rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter nÀr det kommer till saker i vÄr vardag.

I arbetet mot en hÄllbar samhÀllsutveckling spelar nÀringslivet en viktig roll. Nyckelaktörer i processen Àr personer med ansvar för frÄgorna inom företagen, ett ansvar som Äterfinns i befattningen miljöchef. Syftet med studien Àr att undersöka samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll samt vilka förvÀntningar de möts av och hur dessa hanteras. Ingen liknande tidigare publicerad studie som har en utgÄngspunkt i samspelet mellan miljöchefernas privata och professionella roll och förvÀntningarna miljöcheferna möts av har identifierats. Avsnittet om tidigare forskning fokuserar dÀrför pÄ tre nÀrliggande forskningsomrÄden.

Title: Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Zetterberg, E. (2015). Has youth participation in organized extracurricular activities and future expectation relevance for antisocial behavior? Bachelor thesis in Public Health science.

Idag anvÀnder vi mobiltelefoner mer och mer för att surfa pÄ webbplatser. Det vi för 15 Är sedan gjorde med dator gör vi idag med lÀtthet med en mobiltelefon, till exempel bankÀrenden och bokar tÄgbiljetter. I denna studie görs en undersökning pÄ skillnader i hur samma webbplats anvÀnds pÄ dator respektive mobiltelefon. I uppsatsen betraktas beteenden som lÀngd pÄ besök, vilka knappar som klickas pÄ, hur ofta besök avslutas respektive avbryts. Undersökningen tar hÀnsyn till hur webbplatsen Àr utformad med hÀnsyn till de riktlinjer som idag finns för anvÀndarvÀnlighet pÄ en webbplats.

Introduktion: Idag behandlas cirka 6800 personer i Sverige med en implanterbar defibrillator (ICD) vilket Àr en avancerad teknisk apparat som kan bryta en livshotande arytmi med elektrisk chock. Patienter med ICD ökar i antal dÄ mÄlgruppen för ICD-behandling Àr större idag Àn för nÄgra Är sedan och sjuksköterskor inom olika vÄrdmiljöer möter den hÀr patientkategorin allt oftare. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att leva med ICD. Metod: Litteraturstudie. Totalt 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats har granskats.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete prĂ€glas av sĂ„vĂ€l lagar och förodningar men ocksĂ„ av vĂ€rdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundlĂ€ggande förmĂ„ga att skilja mellan rĂ€tt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebĂ€ra att förlora sin identitet och vĂ€rdighet. Äldre mĂ€nniskor pĂ„ sĂ€rskilt boende eller som har hemtjĂ€nst anser inte att de fĂ„r tillrĂ€ckligt bra tillgĂ„ng till vĂ„rd, samtidigt som vĂ„rdarbete med Ă€ldre prĂ€glas av underbemanning och lĂ„g moral.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vĂ„rdandet av Ă€ldre.Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. UtifrĂ„n dessa har tre kategorier framkommit vilka Ă€r utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sĂ€tt att hantera samvetsstress.Resultat: I studien framtrĂ€dde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, dĂ€ribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress vĂ€ckte kĂ€nslor sĂ„ som otillrĂ€cklighet, maktlöshet och dĂ„ligt samvete.