Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

ForskningsfrÄga: Vad finns det för skillnader respektive likheter i beteende mellan mÀn och kvinnor nÀr de shoppar klÀder och skor?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom observationer, intervjuer och fokusgrupper undersöka samt skapa förstÄelse för vilka skillnader och likheter i shoppingbeteende det finns mellan mÀn och kvinnor.Metod: En deduktiv ansats har anvÀnts dÀr vi tagit fram hypoteser. Vi har observerat mÀn och kvinnor nÀr de shoppar och sedan, med tester i SPSS, bevisat hur verkligheten ser ut samt accepterat eller förkastat hypoteserna. Testerna har genomförts i statistikprogrammet SPSS. En kvantitativ metod har anvÀnt dÄ vi observerat och en kvalitativ metod har anvÀnts dÄ vi Àven genomfört fokusgrupper samt en intervju.Referensram: Uppsatsens fokus ligger i könsskillnader i shopping dÄ vi framförallt utgÄtt frÄn Paco Underhills teorier och observationer.

The purpose of this paper is to investigate how staff at secondary schools are thinking and reasoning about notifications to social services based on norm breaking behaviors in students. To find this out five qualitative interviews has been made with counselors in two public schools and three private schools in Örebro lĂ€n. The results show that there is no clear definition of what norm breaking behavior is which making the reasoning difficult. There are clear procedures for the staff to dealing with norm breaking behaviors but they do not know when they will be applied. The decision to report behavior to the social service is usually not taken individually, it is a result of several people?s views and experiences.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan Är 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att vÀrdera de utvalda artiklarna anvÀndes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter pÄ stress och agiterat beteende sÄsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi vÀljer att kalla, otillÄtet beteende. Vi har valt att definiera otillÄtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anstÀllda gör, tÀnker och Àr som överordnade inte vill att de ska göra, tÀnka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförstÄelse om att otillÄtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillÄtet beteende utan ocksÄ definierar vad som Àr otillÄtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vad uppfattas av chefer som otillÄtet beteende? Hur pÄverkar anstÀlldas grad av autonomi chefers uppfattning av otillÄtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anstÀlldas otillÄtna beteende? Hur kan chefers syn pÄ otillÄtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av Àr bland annat av vedertagna motstÄndsforskare sÄsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anstÀlldas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrÄn ett ledningsperspektiv.

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar Àr ett vÀxande problem med stora konsekvenser pÄ sÄvÀl individ- som samhÀllsnivÄ. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgÄngsrika behandlingen bygger pÄ förÀldramedverkan. Detta innebÀr att barn som saknar förÀldrastöd riskerar att fÄ mindre effektiv hjÀlp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan förÀldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillÀgg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tillÀggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förÀndras, Àndras ocksÄ synen pÄ den anstÀllde. Denna uppsats Àmnar undersöka huruvida företagens behov av att hÄlla sin yttre fasad i gott skick, pÄverkar instÀllningen till att anstÀlla, eller sÀga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur stÀller sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhÀllet bÀr och finns det sÀrskilda typer av beteende eller brottslighet som anses vÀrre eller sÀmre Àn nÄgot annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmÀnhet förkastas ocksÄ förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare Àr lÄg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svÄrigheter att Änyo etablera sig pÄ arbetsmarknaden efter avtjÀnat straff..

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur metoden Aggression Replacement Training (ART) anvÀnds i arbetet med ungdomar. I ART trÀnas den unge i att förÀndra sitt aggressiva beteende och sina vÀrderingar och ersÀtta dessa med positiva tankar och handlingar. Metoden Àr multimodal vilket innebÀr att den kombinerar olika delar i en och samma metod för att genom strukturerade övningar komma fram till bÀst resultat. I vÄr undersökning har vi gjort fem kvalitativa intervjuer som vi sedan har jÀmfört med varandra och tidigare forskning. Vi fann att killar var överrepresenterade pÄ ART trÀningen, att killar tenderar vara mer aggressiva och utÄtagerande Àn tjejer.

Goal-Oriented Action Planning (GOAP) Àr en AI-arkitektur som tillÀmpar ett mÄldrivet beteende Ät agenter i spel. MÄl uppnÄs genom att planer med ÄtgÀrder genereras med hjÀlp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur tvÄ sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP.De experimenten som anvÀnds Àr dels en miljö dÀr agenter simuleras, samt ett test dÀr planer genereras för samtliga implementerade mÄl utan rendering och simulering av agenter. Data som utvÀrderas Àr bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer.UtvÀrderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt Àr 38 % snabbare Àn IDA* vid planering av ÄtgÀrder i GOAP.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur rektorer tolkar ett valt vÀrdegrundsmÄl och varför detolkar det olika. Det mÄl vÄr studie utgÄr ifrÄn Àr, ?alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgÄ frÄn ett demokratisktförhÄllningssÀtt?. Vi vÀljer att fokusera pÄ organisationsstrukturen och sociala faktorer dÄ vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden pÄ varför mÄlet tolkas olika. Studien Àr enkvalitativ undersökning dÀr vi intervjuar tvÄ olika rektorer och ber dem tolka mÄlet.

Inom emotionssociologin anses kÀnslor utgöra en grundlÀggande drivkraft bakom mÀnskligt beteende -sÄvÀl kÀrleksfull altruism som dysfunktionellt vÄld. I denna studie undersöks vÄld i den nÀra relationen ur ett emotionssociologiskt perspektiv dÀr syftet Àratt belysa, förklara och förstÄ emotioner som drivkraft till vÄld i nÀra relationer. En innehÄllsanalys genomfördes för att analysera fem intervjuer med terapeuter som arbetar med vÄldsutövare i nÀra relationer. InnehÄllsanalysen resulterade i fyra övergripande teman kopplade till emotioner och vÄld dÀr hotad samhörighet, kontrollförlust och skam förefaller spela en avgörande rollsom drivande faktorer till vÄld i nÀra relationer.Resultaten indikerar att skam projiceras och reproduceras inom mellanmÀnskliga relationer och oförmÄga att hantera skam, genom exempelvis kommunikation, höjer risken för vÄldsamt beteende..

Turismen som nÀring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krÀvs det av sÄvÀl aktörer som konsumenter att de gör hÄllbara val för att minimera pÄverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ konsumenten och har dÀrför som syfte att kartlÀgga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende nÀr det handlar om hÄllbar turism. För att ta reda pÄ det sÄ hade vi frÄgestÀllningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kÀnnedom om hÄllbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att fÄ information om begreppet. Den metod vi anvÀnt oss av för att utreda detta Àr en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjÀlp av teorier kring hÄllbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kÀnnedom om hÄllbar turism men inte sÄ mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt Àr ocksÄ att deras attityd till hÄllbarhet förÀndras nÀr de gÄr utanför vardagen, framförallt nÀr det gÀller hur viktigt de tycker det Àr i valet av matprodukter.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförÀndring Àven erfarit att vanorna förÀndrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hÄllbarhetsprogram. Studien syftade Àven till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förÀndringen. Datainsamling har skett via tvÄ enkÀter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och mÀn i Äldern 25-66.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhÀlle dÀr mÀnniskors nuvarande konsumtionsmönster inte Àr hÄllbara. Det krÀvs att varje individ tar hÀnsyn till bÄde ekonomiska, miljömÀssiga och sociala aspekter, om en hÄllbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstÄ sig pÄ hushÄllens konsumtionsvanor Àr det bÀsta sÀttet att fokusera pÄ individernas beteende. BÄde livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn Àr omrÄden som ger upphov till stor miljöpÄverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det Àr matspillet som Àr den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushÄllen köper hem slÀngs.

The aim of this study was to compare unemployed and workers' life situation and the way they cope with different situations and to determine their degree of Type A. We used two different instruments: Friedman and Rosenman?s Type A-test and Carver?s cope test. The total number of respondents amounted to 169 participants. The participants were selected from a convenience sample at the employment service and from three different companies.