SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka Àr vanligt och kan innebÀra ett lidande för dem. VÄrdgivares förhÄllningssÀtt pÄverkar utfallet av omvÄrdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdgivarens förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsÀttas för vÄld frÄn sina förÀldrar. Studien syftar ocksÄ till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och vÄld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mÀns vÄld mot kvinnor. I syftet har följande frÄgestÀllningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld frÄn förÀldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor?För att bÀst besvara vÄrt syfte föll valet av metod pÄ att genomföra en enkÀtundersökning bland ungdomar pÄ en gymnasieskola, 60 elever i Ärskurs tre besvarade enkÀten. Av resultatet framgÄr att en fjÀrdedel av ungdomar har utsatts för vÄld av sin pappa och mer Àn en tredjedel av ungdomarna har utsatts för vÄld nÄgon gÄng under uppvÀxten av nÄgon av förÀldrarna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver sitt synsÀtt pÄ utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssÀtt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollÀrare utagerande barns beteenden, har förskollÀrarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollÀrare orsaken till utagerande barns beteende pÄ en individ-, grupp-, och organisationsnivÄ? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av halvstruktrerade intervjuer med Ätta förskollÀrare. Forskning betonar en sjÀlvransakan av sitt eget bemötande och vikten att fÄ rÀtt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, Àr vÀldigt högljudda och vill synas.

Denna single case studie, med multipel baslinjemÀtning över beteenden, utvÀrderade huruvida frekvensen traumarelaterade undvikandebeteenden minskade vid 12 sessioners behandling under 6 veckor med Seeking Safety (en behandlingsmanual med copingstrategier för PTSD och samtidigt missbruk), hos patienter med PTSD som inte bedömts lÀmpliga/redo att direkt börja traumafokuserad KBT. DÀrutöver utvÀrderades huruvida behandling med Seeking Safety, kunde öka villigheten att genomgÄ traumafokuserad KBT. 4 patienter deltog i studien varav 3 fullföljde behandlingen. Resultaten visade en svag tendens i riktning med hypoteserna, men studiens resultat i sin helhet ger ej stöd för behandlingens effekt hos patientgruppen. Av denna studie gÄr ej att utlÀsa huruvida behandling med Seeking Safety kan leda till minskning av traumarelaterade undvikande-beteenden..

 Den socialt kompetente har hög social status, mÄnga vÀnner, ett funktionellt beteende och sociala förmÄgor sÄ som empati och hjÀlpsamhet. Avsaknad av social kompetens innebÀr bland annat kÀnslomÀssiga och beteendemÀssiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick tvÄ arbetsminnestest samt fyllde i en sjÀlvvÀrderingsenkÀt som mÀter social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonÄrings arbetsminne och sociala kompetens. Studien begrÀnsades till att mÀta arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt tvÄ sociala förmÄgor; prosocialt beteende och initiativtagande.

Problemet med fetma och övervikt i vÀstvÀrlden uppmÀrksammas alltmer dÄ det nÀrmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvÀrrar mÄnga hÀlsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens pÄverkan pÄ hÀlsan utvecklas stÀndigt och det kan numera sÀgas vara allmÀnt kÀnt att en ohÀlsosam kost ger en negativ inverkan pÄ hÀlsan. Denna kunskap borde generellt leda till att mÀnniskan har en positiv instÀllning till hÀlsosam kost. Trots detta finner mÀnniskor det fortfarande svÄrt att engagera sig i hÀlsobefrÀmjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende nÀr det gÀller hÀlsosam kost.

Uppsatsens titel: Leverantörens varumÀrkesstrategi ? En studie om hur konsumenters beteende kan pÄverka en leverantörs varumÀrkesstrategi gÀllande private label och national brandsKurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Marknadsföring, 30hp (4FE62E)LÀrosÀte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, KalmarFörfattare: Amanda Andersson och Rebecca DanielssonHandledare: Christine TidÄsenExaminator: Bertil HulténDatum: 2014-05-26Nyckelord: Private Label, National Brands, VarumÀrkesstrategi, Leverantör, Konsumentbeteende, Attitydslojalitet, Beteendelojalitet Bakgrund: VarumÀrkesutbudet pÄ hyllorna i dagligvaruhandeln har förÀndrats. Denna uppsats fokuserar pÄ hur en konsuments beteende gÀllande varumÀrkena private label och national brands ser ut. Vidare utgÄr uppsatsen frÄn hur konsumentens beteende kan pÄverka leverantörens varumÀrkesstrategi gÀllande private label och national brands. Syfte: Examensarbetets syfte Àr att beskriva hur konsumenters köpbeteende och tankar kan pÄverka en leverantörs varumÀrkesstrategi gÀllande private label och national brands. Vidare avser uppsatsens författare generera slutsatser gÀllande hur leverantörer kan hantera sin varumÀrkesstrategi.

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier pÄ vÀg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansÄg hade hjÀlpt dem behÄlla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att fÄ tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad sjÀlvkÀnsla samt mening med livet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhÀlsan pÄ tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhÄller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar dÀr det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsÀttningar för ett sÄdant förhÄllningssÀtt. Hur ser elevhÀlsan och BUP pÄ orsaksförklaringar för denna mÄlgrupp dÀr misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och Àr baserad pÄ sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhÀlsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansÄg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

Demens Àr en folksjukdom som ökar och Àr vanligare idag Àn för 30 Är sedan. Orsaken till detta Àr att mÀnniskan lever lÀngre och risken för att drabbas av demens ökar med stigande Älder. Personer med demens har begrÀnsad förmÄga att tolka samt förstÄ omgivningen de vistas i, dÀrför Àr det viktigt att den fysiska inomhus miljön inte utgör ett hinder för personerna. Inomhusmiljön skall anpassas efter deras behov för att de skall kÀnna trygghet och dÀrmed pÄvisa positiv beteende. Syftet med denna litteraturstudie Àr var förkovra oss om hur inomhusmiljön pÄverkar personer med demens pÄ vÄrdboende.

I en pilotstudie undersöktes vilka beteenden som gÄr att observera i en gruppmötessituation. Först utformades och utprovades ett observationsschema med olika beteenden som kan förekomma i gruppdiskussioner. Dessa beteenden observerades och noterades av tvÄ observatörer i tvÄ olika diskussionsgrupper. De variabler som hade ett starkt samband med varandra slogs samman. De variabler som hade en lÄg observationsfrekvens togs bort medan de kvarstÄende lÄg till grund för huvudstudien.

Anorexi Ă€r en sjukdom som framförallt drabbar flickor, pĂ„ grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall Ă€r av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kĂ€nnetecknas av en kraftig viktnedgĂ„ng, Ă„ngest, depression och tvĂ„ngstankar. Behandling av sjukdomen Ă€r flerĂ„rig och i nĂ„gra fall Ă€r det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk frĂ„n. Ätstörningen kan i vissa fall gĂ„ sĂ„ lĂ„ngt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig sjĂ€lva och inser ofta inte att de Ă€r allvarligt sjuka, det kan dĂ€rför vara svĂ„rt att fĂ„ dem att gĂ„ med pĂ„ frivilliga former av vĂ„rd.

Ungdomars aggression kan fÄ negativa konsekvenser bÄde för dem sjÀlva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara vÄld och hot utan Àven mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete pÄ bÀsta sÀtt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) Àr en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken anvÀnds i arbete med ungdomar som pÄvisar ett utagerande beteende. ART bestÄr av tre komponenter; interpersonell fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moralisk fÀrdighetstrÀning.

Studiens syfte Àr att undersöka och analysera vad personal pÄ LSS institutioner gör isituationer dÀr brukarna har ett utagerande-och/eller sjÀlvdestruktivt beteende samt vilkasvÄrigheter de upplever i dessa situationer. FrÄgestÀllningarna Àr 1. Hur handlar personalen isituationer dÀr brukare Àr utagerande? 2. Hur upplever personalen det Àr att arbeta medutagerande situationer utifrÄn lagstiftningen? 3.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan Är 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att vÀrdera de utvalda artiklarna anvÀndes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter pÄ stress och agiterat beteende sÄsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.