Den nya generationens mÀn har uppvisat ett beteende som kan sÀgas pÄvisa att skillnader existerar inom segmentet. Skillnader kan relateras till mÀnnens agerande i butiksmiljön utifrÄn social interaktion, avsikten med köpet samt köpstrategi. Det gemensamma mÄlet för segmentet Àr önskan om att skapa en unik stil som i förlÀngningen avser att representera deras image. Konklusionen Àr att de bÄda delsegmenten har ett gemensamt mÄl, men att vÀgen dit skiljer sig Ät. För att modebutiker ska lyckas tillfredstÀlla den nya generationens mÀn krÀvs att lÄngsiktiga relationer utvecklas mellan butikspersonal och den manliga kunden..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur ungdomarna tÀnker kring sin och andras klÀdsel och beteende, samt om dessa fenomen pÄverkar hur de blir uppfattade. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ för vem ungdomarna klÀr sig. Som metod genomfördes tre fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, social identitetsteori och identitet.FrÄn analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klÀr sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom Àven att klÀderna Àr det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men Àven att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ?normalnorm?.

I detta examensarbete försökte vi med hjÀlp av tvÄ vetenskapliga metoder, en enkÀt och ett antal intevjuer, skapa oss en bild över svenskarnas anvÀndning av, och beteende kring, spel till smartphones och surfplattor. Med andra ord en undersökning över hur och varför folk spelar pÄ sin mobila enhet. En analys av tidigare forskning inom detta Àmne jÀmfördes med resultaten frÄn vÄra undersökningar med förhoppningen pÄ att kunna fÄ ett tillfredstÀllande resultat. VÄra resultat pekar pÄ ett antal faktorer som gör att man vÀljer att spela pÄ sin mobila enhet. Exempel pÄ dessa faktorer Àr enkelheten att sÀtta igÄng och spela samt avsluta nÀr och var som helst, för avslappning, för att det Àr socialt eller som ett rent tidsfördriv.

Actor-observer bias Àr tendensen dÀr mÀnniskan som aktörer tillskriver sitt beteende till yttre omstÀndigheter medan observatörer tenderar till att tillskriva aktörens beteende till personliga faktorer. Syftet med denna studie var att fÄ en klarare bild av hur mÀnniskor i sin roll som aktör eller observatör attribuerar ett riskabelt bilkörningsbeteende. Deltagarna bestod av 101 svenska studenter frÄn en högskola i Mellansverige varav 77 stycken var kvinnor och 24 stycken var mÀn. Deltagarna fick svara pÄ en enkÀt angÄende actor-observer bias och riskfullt bilkörningsbeteende. Resultaten visade att andras beteende förklaras mer av personliga egenskaper Àn dÄ personen sjÀlv kör riskfullt medan yttre omstÀndigheter inte gav skillnad för vare sig andra eller en sjÀlv.

Konsumenterna har idag en ökad efterfrÄgan av kött frÄn vÀlmÄende grisar. Det har bidragit till att grisproducenterna har ett ökat intresse av att anvÀnda strömedel för att fÄ bÀttre djurvÀlfÀrd i produktionen. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vilken inverkan halm, torv och spÄn har pÄ beteende- och produktionsmÄtt. Exempel pÄ normala beteenden hos grisar Àr sitta, ligga, bygga bo och födosök. Exempel pÄ onormala beteende Àr bitning, sÄsom öronbitning och svansbitning.

UtgÄngspunkten för studien var ett större projekt kring epilepsi och medvetande. Syftet med föreliggande arbete var tvÄdelat: dels att utarbeta ett instrument för att studera medvetandeinnehÄll och beteende under partiella epileptiska anfall. Dels att ge en systematisk sammanstÀllning av sjÀlvrapporterade beteenden under partiella anfall och relatera dessa till aktuell forskning kring medvetande och automatiska beteenden. Vanligast rapporterade beteendet var kategorin egenkontroll, följt av kategorierna automatismer och zombiebeteenden. Fördelningen beror till viss del pÄ att egenkontroll Àr ett medvetet beteende och dÀrför lÀttast att rapportera.

Idag ses personalen som en av företagets viktigaste resurser. Detta gÀller frÀmst för kunskapsintensiva företag dÀr medarbetarna fÄtt en allt mer avgörande roll för företagets utveckling och lönsamhet. Det blir allt viktigare för företag att motivera samt belöna de anstÀllda för att de ska uppfylla de mÄl och strategier som finns inom företaget. Företagsledningen kan anvÀnda olika belöningssystem för att fÄ de anstÀllda att agera efter deras intresse. Syftet med denna uppsats Àr att studera om införandet av belöningssystem alltid leder till ett önskvÀrt beteende.

Följande arbete Àr en beteendevetenskaplig studie som avser att empiriskt undersöka kollektivresenÀrers attityder och beteenden gentemot miljön. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr 199 kollektivresenÀrer deltog. För att stÀrka vÄra resultat anvÀnder vi oss av tre huvudteorier; teorin om sjÀlvperception ? det vill sÀga huruvida respondenterna uppfattar sig sjÀlva som miljövÀnliga dÄ de reser kollektivt; teorin om handlingsberedskap ? det vill sÀga vilka handlingar respondenterna sÀger sig vilja utföra kring ett visst objekt, till exempel kring miljön; samt teorier om medias möjliga pÄverkan pÄ respondenternas beteende. Resultaten visar att kollektivresenÀrerna ser sig sjÀlva som miljövÀnliga individer dÄ de reser kollektivt och att de har en handlingsberedskap, alltsÄ en vilja att utföra miljövÀnliga handlingar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad familjemedlemmar tycker om att terapeuten anvÀnder humor i familjeterapi. Familjer i terapi, vuxna och barn frÄn 12 Är, ombads via sina terapeuter besvara en kort anonym enkÀt om humor kunde vara viktigt, till hjÀlp eller störande i samtalet. Totalt besvarade 117 personer enkÀten, 80 vuxna och 37 barn. Resultatet visar att familjerna uppskattar humor och ser det som en hjÀlp i behandlingen. FÄ ser humor som ett störande inslag.

Varje gÄng ambulanspersonalen Äker pÄ ett larm finns risk för att de ska rÄka ut för personer som kan bli hotfulla eller vÄldsamma. Det behöver nödvÀndigtvis inte vara patienten som Àr hotfull, utan det kan lika gÀrna vara nÄgon annan i omgivningen. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ambulanspersonalen kan bedöma att ett hotfullt beteende föreligger och vilka beslut de dÀrefter tar om hur de ska agera. En kvalitativ undersökning gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer dÀr frÄgestÀllningarna var: Har ambulanspersonalen utbildning och kunskap för att bedöma vad som Àr ett riskfyllt beteende? Agerar personalen utifrÄn sin utbildning, kunskap eller gÀllande sÀkerhetsrutiner? PÄverkar stress ambulanspersonalens bedömningar och beslut? Har personalen Äterkoppling efter ett larm för att diskutera om bedömningen och besluten de tog var korrekta? Den teoretiska utgÄngspunkten var Naturalistiskt beslutsfattande (NDM = Naturalistic Decision Making) och mer specifikt IgenkÀnningsbaserade beslut (RPD = Recognition-Primed Decision).

Syftet med studien Àr att finna en allmÀn definition för begreppet utÄtagerande, finna möjliga: orsaker till utÄtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utÄtagerande barn i förskolan samt se om det finns nÄgon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger pÄ fem intervjuer gjorda med förskolelÀrare. I studien definierades utÄtagerande barn som impulsiva med svÄrigheter att kontrollera sitt agerande, lÀtt att blir arga, agerar pÄ ett negativt sÀtt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utÄtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvÄrdnadspersonen/omvÄrdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förvÀntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utÄtagerande barn i frÀmst handlar om förebyggande arbetsmetoder.

I de fem friheterna som ligger till grund för mĂ„nga vĂ€lfĂ€rdsprotokoll ingĂ„r frihet frĂ„n rĂ€dsla och smĂ€rta. FĂ„r uppvisar en mĂ€ngd olika beteenden som kan göra det möjligt för en erfaren bedömare att pĂ„ ett icke-invasivt och snabbt sĂ€tt uppskatta kĂ€nslolĂ€get hos djuren. Vid smĂ€rta ökar tiden i olika onormala stĂ€llningar. Även en ökning av normala beteenden till onormala proportioner kan ses. Sammanlagt kan dessa tvĂ„ beteendetyper vid svĂ„ra smĂ€rttillstĂ„nd uppta all djurets vakna tid. RĂ€dsla kan framkalla en rad olika beteenden dĂ€r mĂ„nga har sitt ursprung i fĂ„rens evolution som flyktdjur. Det kan röra sig om flyktförsök, ökad tveksamhet eller ökad eller minskad rörlighet. Även öronens lĂ€ge kan ge en uppfattning om kĂ€nslolĂ€get hos fĂ„r.

Idag konsumeras det allt mer och det Àr konsumtionen som stÄr i centrum för denna rapport. Det stadiet som vÄrt samhÀlle befinner sig i nu, namnges ofta konsumtionssamhÀllet. Det har skett en förÀndring inom konsumentens instÀllning till konsumtion. Hemelektronik Àr en bransch som tydligt mÀrker av detta skifte i samhÀllet, och dÀrför har vi valt att avgrÀnsa vÄr rapport till detta omrÄde. Denna rapport skall ge en ökad förstÄelse om sÀljarens medvetenhet av de teorierna som formar konsumentens beteende i dagens samhÀlle, av konsumtion inom hemelektronik.

Personer med demenssjukdom och krÀvande beteende utgör en grupp av vÄrdtagare som Àr omvÄrdnadskrÀvande och som krÀver kunskap hos personalen. Ett vanligt sÀtt att möta krÀvande beteende Àr att anvÀnda olika former av begrÀnsningsÄtgÀrder. Studiens syfte var att beskriva personalens anvÀndning av begrÀnsningsÄtgÀrder inom vÄrden av Àldre med demensproblematik med krÀvande beteende. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats som en enkÀtstudie. EnkÀten har tidigare anvÀnts för att mÀta krÀvande beteende bland Àldre personer samt anvÀndning av begrÀnsningsÄtgÀrder inom institutionell ÀldrevÄrd.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur projektledare sjÀlvskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt pÄ Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien Àr kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att anvÀnda tvÄ frÄgeformulÀr, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. BÄda formulÀren Àr undersökta av forskare vad gÀller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vÄr undersökning visade att projektledare pÄ Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap Àn de pÄ Scania. I bÄda organisationerna fanns Àven transaktionellt ledarskap i ganska stor utstrÀckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lÀgre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade vÄra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans lÄg högre pÄ Karolinska.