Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, ålder och vilken sida djuren stått på i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det främmande objektet. Tolv beteendevariabler användes i en PCA (principal component analysis) och visade två komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingår i medgörlighet och extraversion i den mänskliga femfaktorsmodellen.

Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät.

Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio åren. Vårdyrken anses vara bland de arbeten som är mest tyngda av stress. Långvarig stress kan ge individen fysiska såväl som psykiska problem och kan leda till utbrändhet. För att kunna fastställa en god och säker vård krävs stressförebyggande åtgärder, eftersom kraven på sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress.

AbstractThe purpose of this essay is to increase the knowledge of which strategies students with reading and writing disabilities or dyslexia use to learn in secondary school. The study aims to examine the following questions:Which coping strategies do students with reading and writing disabilities use in their studies?How can remedial teachers support students with reading and writing disabilities in their learning process?The study consists of two interviews with a total of three hours recorded material made with a secondary school teacher who teaches Swedish and English. The teacher has experiences of reading and writing disabilities herself but also from teaching students with dyslexia. The interviews are constructed into a lifestory describing experiences of reading and writing disabilities in school, during teacher training and as a teacher.

Jag har som instrument- och ensemblelärare egna erfarenhet av nervositet och prestationsångest inför lektioner med mina elever och undrar om jag är ensam med dessa känslor. Jag har valt att fördjupa mig i begreppen stress, nervositet, ångest och coping genom att läsa litteratur inom personlighetspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi, idrottspsykologi, kognitiv psykologi och motivationspsykologi. Denna litteraturstudie ledde sedan fram till mitt syftet för min undersökning som är att ta reda på om instrument- och ensemblelärare blir nervösa i samband med lektioner och om de har tankegångar som kan leda till prestationsångest samt hur de hanterar sin nervositet. Som metod valde jag att göra en enkät som jag delade ut till 50 lärare. Resultatet visade att lite mer än hälften av lärarna blir nervösa och att det fanns en majoritet av negativa känslor i samband med nervositeten.

Bakgrund: Omvårdnad av döende och avlidna patienter sker inom flera av sjukvårdens områden. I mötet med denna patientgrupp konfronteras sjuksköterskan med sin egen syn på döden. Enligt litteraturen känner sjuksköterskan ofta sorg när en patient hon vårdat avlider. Sorgereaktionerna varierar och grundar sig i individens förhållningssätt till livet. Psykiskt påfrestande situationer kan bearbetas med hjälp av sjuksköterskans inre förmåga samt genom stöd från andra.

Studien som utförts analyserar ur ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv vilka resurser läromedlet "Insikter i svenska" använder sig av. Läromedlet är riktat mot ungdomar i första året på gymnasiet som läser en yrkesinriktad utbildning. Studien redogör för ett antal utgångspunkter för multimodal bildanalys och påvisar även att lärmedlet innehåll ett antal av dessa resurser. .

Denna studie, ?Att leva ovetandes i det tysta?, är skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende är ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft så stort fokus i samhället. Istället har fokus legat på exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte på deras anhöriga som också är drabbade. Syftet med denna studie är att ta reda på om insikten om att vara medberoende, kan få anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda.

Syftet med denna studie är att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att växa upp med en förälder som har psykiska funktionsnedsättningar. Våra frågeställningar utgörs av: Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning sin uppväxt? samt Hur har upplevelsen och hanterandet av uppväxten påverkat vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning som vuxna? För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sådan uppväxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhållningssätt och därmed har vi återberättat informanternas utsagor istället för att tolka dessa. Denna analys har utgått från det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgångspunkter.

Syftet med detta arbete var att beskriva situationen för föräldrar till barn med medfött hjärtfel. Denna studie riktade in sig på föräldrarnas livskvalitet, de copingstrategier de använde sig av i vardagen för att hantera situationen, det sociala stöd de ansåg att de får, samt hur sjukdomen påverkar familjen..

Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 beräknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanställer så kallade regleringsbrev där instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgår. Varje kommun får dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för boendepersonalen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och copingstrategier som påverkar/inverkar på personer med MS i beslutsfattandet kring graviditet och föräldraskap. Samt hur kvalitén var på gjorda studier inom detta område. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed (Medline). Sökningen resulterade i 13 vetenskapliga artiklar från fem länder med både kvalitativ och kvantitativ ansats, publicerade mellan år 1999-2010. Resultatet visade att avgörande faktorer som påverkar beslutsprocessen om att skaffa barn eller inte var bristfällig information, oro och rädsla kring hur graviditeten påverkar MS, behovet av stöd från andra, barnens och kvinnornas välbefinnande samt samhällets attityder.

Hälsopåverkan på grund av arbetslöshet är ett utbrett problem som påverkas av både samhälleliga och politiska faktorer. Brist på arbete medför många konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet och försämrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Hur en individ använder sig av olika copingstrategier påverkar hur denne hanterar den svåra livssituationen som arbetslöshet utgör.

AbstractTitle: It is not necessary to be the best, but I don?t want to be average Author: Maja Benca & Emma Ender Tutor: Hedvig EkerwaldPurpose: The purpose of this thesis was to identify the subjective experiences of stressors and demands of law students of Uppsala University. Beyond these problems, this thesis was also identifying if there was a balance or conflict between social life and studies from a social psychological perspective. This essay is based on five key questions: How does the subjective experience of stress and demands affect the interviewed law students? How do the interviewed law students handle the stress and demands in their studies and in everyday life? Do the interviewed law students consider there is a balance between social life and studies? How do the law students want to present themselves in front of classmates and teachers? What do the interviewed law students consider to be the main goal in life? Method/Material: The material used in this thesis consists of a total of ten interviews with law students of Uppsala University, five women and five men in the ages of 20 - 32.