Med franchising avses en form av samverkan mellan tvÄ nÀringsidkare, franchisegivaren och franchisetagaren, dÀr franchisegivaren upplÄter Ät en eller flera franchisetagare rÀtten att mot ersÀttning sÀlja varor eller tjÀnster under ett visst namn eller ett visst kÀnnetecken som tillhandahÄlls av franchisegivaren. Det har förekommit (frÀmst i USA) flera fall dÀr mÀnniskor (franchisetagare) har förts bakom ljuset och förlorat hela sina besparingar i satsningar pÄ egna franchiseföretag. Detta har uppmÀrksammats av myndigheterna i USA och det infördes dÄ en speciell lagstiftning för att stÀrka franchisetagarens stÀllning. I Sverige finns i dagslÀget ingen lagstiftning som behandlar franchising i sin helhet, utan endast en lag som behandlar franchisegivarens informationsskyldighet innan avtal ingÄs med en potentiell franchisetagare. Denna lag trÀdde i kraft 2006 och bygger pÄ en av UNIDROIT upprÀttad modellag frÄn 2002.

De största konsekvenserna av förÀldrarnas beslut att gÄ skilda vÀgar bÀr tredje part i familjen ? barnen. Samtidigt Àr det de som har rÀtt till en trygg uppvÀxt och utveckling som skall tillgodoses av förÀldrarna. Hur kan barnperspektiv framhÄllas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhÄllas? Av vem kan barnen förvÀnta sig stöd under den svÄra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan förÀldrarna som utspelas i vÄrdnads, boende och umgÀngestvister minskas? Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilken stÀllning barn som grupp har efter lagÀndringarna i förÀldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frÄgor/tvister rörande dem sjÀlva gÀllande vÄrdnad, boende och umgÀnge.

För socialtjÀnstens klienter innebÀr klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, dÀr individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjÀlpapparaten som samtidigt Àr en maktapparat. Det övergripande syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgrÀnsat socialt fÀlt, Àr konstruerat. Ett delsyfte Àr att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd. Ytterligare ett delsyfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och socialsekreterare.

Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

SammanfattningStudiens syfte Àr att försöka förstÄ uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrÄn berÀttelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser pÄ sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt fÄ ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrÄn de berÀttelser de ger. Vilket följande frÄgestÀllningar blir: vad Àr rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna pÄ sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna pÄ profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger pÄ kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den hÀr undersökningen bygger pÄ tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

?RÀtten till familjeÄterförening har ansetts utgöra en del av rÀtten till respekt för familjelivet enligt artikel 8 Europakonventionen. Ett skÀl till att EU-domstolen har tillerkÀnt rÀttigheter till familjemedlemmar har varit att uppfylla kraven pÄ respekt för familjelivet och EU-domstolen har i ett flertal mÄl om immigration betonat att medlemsstaterna Àr skyldiga att ta hÀnsyn till artikel 8 Europakonventionen. Familjemedlemmars rÀtt att röra sig fritt och uppehÄlla sig i medlemsstaterna framgÄr dock inte uttryckligen av fördraget. Det unionsrÀttsliga skyddet för denna rÀtt hÀrleds istÀllet till rÀtten till bevarandet av familjens enhet - en rÀtt som har ansetts vara en grundlÀggande rÀttighet enligt medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner.

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gÀllande rÀtt, vad avserförhÄllandet mellan den kommunala arbetstagarens rÀttigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anstÀllningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom omrÄdet frÀmst frÄn Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, anvÀnder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut frÄn denna instans.Yttrandefriheten Àr en av de mest grundlÀggande rÀttigheterna i ett demokratisktsamhÀlle och Àr i Sverige en grundlagsfÀst rÀttighet. RÀtten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning Àr viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och pÄverka samhÀllet via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och Äsikterblir lÀttillgÀngliga för en stor krets av mottagare.Att anvÀnda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för Äsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det Àr inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man Àr anstÀlldinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstÀrkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmÀnna) genom den grundlagsfÀstameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rÀttigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har nÀr det gÀller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rÀttigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren ocksÄ skyldigheter att anmÀla missförhÄllanden inom vissa omrÄden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag ocksÄ redogör för. I uppsatsen beskriverjag Àven det betÀnkande som i april i Är (2011) presenterats angÄende lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rÀtten till yttrandefrihet gÄr före den lojalitetsplikt som ioch med anstÀllningsavtalets ingÄende uppstÄr.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar nÀr det gÀllernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i sjÀlva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..

Hunden (Canis lupus familiaris) har anvÀnts av mÀnniskan för att utföra arbeten i nÀrmare 15000 Är och upptar en nisch som i evolutionÀra termer Àr ojÀmförbar. MÀnniskan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden dÄ vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vÄr omvÄrdnad. Under de senaste tvÄ seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrÄn estetiska aspekter utan respekt för hÀlsa, vÀlfÀrd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven anvÀndning av ett fÄtal populÀra hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos mÄnga raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förÀndrats pÄ mycket lÀnge, medför fysiologiska och beteendemÀssiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för Ätskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte RÀddningstjÀnstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sÀtt att se pÄ brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet pÄ den enskilde och minskade pÄ sÄ vis myndigheternas skyldigheter och inverkan pÄ brandskyddet; det personliga ansvaret stÀrktes och en ny betoning pÄ att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsÀkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte nÄgon större förÀndring dÄ de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning Àn RÀddningstjÀnstlagen/LSO. Den stora förÀndringen kom hos de företag som har verksamhet dÀr en olycka kan innebÀra fara för allvarliga skador pÄ mÀnniskor och miljö, sÄ kallade 2.4-anlÀggningar. Dessa anlÀggningar har, sedan LSO infördes, fÄtt ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete pÄ arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) Àr en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nÀstan ett sekel och har lÀnge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppÄt 600 skiftanstÀllda och hanterar stora mÀngder brandfarliga och giftiga Àmnen har de en förvÄnansvÀrt lÄg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om Äret och fÀrre Àn 10 % av dem Àr riktiga incidenter.

JÀmstÀlldhet har varit ett prioriterat vÀrdegrundsarbete inom skolvÀsendet sedan skollagen faststÀlldes 1985. LÀroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lÀrarnas uppdrag att verka för jÀmstÀlldhet. Trots detta har delegationen för jÀmstÀlldhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jÀmstÀlldhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte Àr mycket som hÀnt. I denna uppsats redovisas en enkÀtundersökning som har gjorts med 146 lÀrare pÄ 9 skolor inom 3 av 6 skolomrÄden i en medelstor kommun i södra Sverige. LÀrarna var frÄn förskolor, grundskolor Äk F-5 och Äk 6-9 och fick svara pÄ hur de upplever att de har stöd och kunskap i jÀmstÀlldhetsarbetet.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.

RÀtten att inte bli diskriminerad Àr uttalad av FN, EU och Sveriges regering som en grundlÀggande mÀnsklig rÀttighet. Trots det finns skillnader i kvinnor och mÀns representation pÄ arbetsplatser, i bolagstyrelser, uttag av förÀldraledighet och inte minst i löner. Att bli diskriminerad innebÀr en krÀnkning av en mÀnsklig rÀttighet som kan leda till ohÀlsa och sjukfrÄnvaro pÄ arbetsmarknaden, lönediskriminering leder till att den som utsÀtts genom hela livet kommer att drabbas av sÀmre ekonomiska förutsÀttningar. Genom diskriminering sker ytterligare segregering nÀr vÀrderingar och synsÀtt befÀsts istÀllet för att Àndras. SamhÀllet och arbetsplatser gÄr ocksÄ miste om kompetensen som de utestÀngda personerna besitter ifall de inte fÄr tilltrÀde till olika positioner i arbetslivet och i samhÀllet.I denna uppsats redogörs för de aktiva ÄtgÀrder som Àr tÀnkta att frÀmja jÀmstÀlldhet pÄ arbetsmarknaden.

M/S Finnbirch förliste Är 2006. Fartyget var lastat med lastbilstrailers och pappersrullar. Lasten var otillrÀckligt sÀkrad vilket gjorde att lasten lossnade nÀr fartyget gick in i en svÄr storm. Fartyget fick slagsida och sjönk. Rapporten syftar till att ta reda pÄ hur den otillrÀckligt sÀkrade lasten, som berodde pÄ en bristande sÀkerhetsorganisation pÄverkade försÀkringsutbetalningen.

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.