
Sökresultat:
123 Uppsatser om Näringsbetingade andelar - Sida 4 av 9
Effekten av olika andelar grovfoder och kraftfoder i foderstaten på mjölkproduktion, välfärd och hälsa hos mjölkkor
Dairy cows transform grass to milk with help from ruminal microorganisms that can digest indigestible fiber in their feed. The digestive system of the cow is adapted to a diet consisting of forage and disorders like acidosis, laminitis and abomasal displacement can occur if the feed contains too much starch. To achieve the highest production possible the cow has to be given a high amount of concentrate or grain as the difference in milk yield is significant, approximately 1000 kg energy corrected milk per cow and year between conventional and organic cows that are fed a lower versus a higher share of forage. If the cow shall be able to eat the same amount of energy from forage as from grain or concentrate the eating- and rumination time gets longer and she might not be able to eat enough, which will result in a lower milk yield and will make it harder for the cow to recover from the negative energy balance that originate from the beginning of the lactation. Fat and in a sense protein content differs also depending on if the cow is given a high or low share of forage..
Samma eller likartad verksamhet : En studie av 3:12-reglerna
Idag finns i Sverige särskilda beskattningsregler för små och medelstora företag, de så kallade fåmansföretagen. Reglernas syfte är att hindra omvandling av förvärvsinkomst till kapitalinkomst. Reglerna går under benämningen 3:12-reglerna och är placerade i 57 kap. Inkomstskattelagen (SFS 1999:1229) (IL). 57 kap.
Avskaffande av beskattning av kapitalvinster på företagsägda näringsandelar : En studie av effekterna på fåmansföretagsreglerna i IL 57 kap.
1998 års företagsskatteutredning föreslår i SOU 2001:11 att beskattningen av kapitalvinster på företagsägda näringsandelar (BKN) avskaffas. Denna uppsats behandlar frågan om hur ett sådant avskaffande skulle påverka de s.k. fåmansföretagsreglerna i IL 57 kap. I uppsatsen visar jag att de nuvarande reglerna i IL 57 kap. inte skulle förmå uppfylla deras syfte vid ett eventuellt avskaffande av BKN.
Social-engineering ett hot mot informationssäkerheten?
Den här rapporten tar upp ett annorlunda hot mot informationssäkerheten, som inte hårdvaraeller mjukvara kan stoppa. Detta hot kallas för social-engineering, och det som gör detta hotfarligt är att de anställda och chefer i en organisation, kan hjälpa utövaren av socialengineeringutan att de själva vet om det.Det går inte att förhindra att dessa attacker sker, men man kan förhindra de negativakonsekvenserna av en sådan attack. Denna rapport tar upp hur man ska göra för att enorganisation ska kunna fortsätta med sin verksamhet, efter en attack av social-engineering. Ivärsta fall kan en attack av social-engineering innebära att ett företag aldrig återhämtar sig.Detta kan bero på att organisationen har förlorat alla sina kunder, förlorat marknads andelar,eller för att de ansvariga och viktiga personerna i organisationen har blivit dömda föroaktsamhet och sitter i fängelse.Denna rapport ska informera och få er att vara uppmärksamma och medvetna om dessahot, som ni kanske inte vet finns. Ni ska få kunskap och lära er känna igen de olikaförklädnaderna en utövare av social-engineering antar..
Beslutsfattande och förenklingsbehov i ägarledda bolag
Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt.
Kartläggning av användningen av slaktblod i Sverige
Syftet med detta arbete var att genom litteraturstudier kartlägga använd-ningen av slaktblod i Sverige. Då dagens debatt angående kött-konsumtionens miljöpåverkan inte tar upp tillvaratagandet av slaktbi-produkter var även detta en intressant aspekt att titta närmare på.
Kartläggningen har koncentrerats på uppsamlingen och använd¬¬¬ningen av slaktblod från gris då detta är mest förekommande inom livsmedels-framställning i Sverige.
Informationen har hämtats från vetenskapliga artiklar och studier som hittats via databaser. Studierna är främst från de 20 senaste åren men även tidigare då det inte alltid funnits tillräckligt med ny forskning och resultat att ta del av.
I Sverige används slaktblod främst till biogödsel, energiutvinning och djur-foder men även en del till livsmedelsframställning via förädling till plasma-protein och hemoglobinpulver. Plasmaprotein används i stor ut¬sträckning som emulgeringsmedel i charkuteriprodukter och hemoglobin¬pulvret går främst till tillverkningen av blodmat. Hur stora andelar som går till respek-tive process är inte fullständigt kartlagt.
Är tioårsregeln i 3 kap. 19 § Inkomstskattelagen förenlig med EG-rätten? : Vad blir konsekvenserna av den nya lydelsen?
Uppsatsens syfte är att utreda huruvida tioårsregeln i 3 kap. 19 § IL strider mot EG-rätten. Vidare undersöks konsekvenserna utav den utvidgade regeln i förhållande till den internationella skatteavtalsrätten.Avsaknad av total harmonisering inom skatteområdet i EU resulterar i att praxis från EGD är vägledande och av stor vikt för medlemsstaterna. Skatteregler i intern rätt får inte utformas på ett sätt att de strider mot någon av de grundläggande rörelsefriheterna i EG-fördraget.Tioårsregeln innebär i grova drag att kapitalvinster som uppstår vid avyttring av tillgångar, skall beskattas i Sverige under de tio nästföljande åren efter utflyttning från Sverige. Tioårsregeln i dess tidigare lydelse har inte fungerat ändamålsenligt.
Konsumenters attityder kring livsmedel och livsmedelssäkerhet
Konsumenters attityder till livsmedel och olika aspekter av livsmedelssäkerhet undersöktes i en intervjustudie i Upplands län, i vilken olika frågor kring attityder till livsmedel med fokus på livsmedelssäkerhet ingick.
Resultatet visade att det absolut viktigaste för konsumenter när de väljer varor är att livsmedlet smakar gott, då samtliga respondenter uppgav att detta var viktigt. Att konsumenter oroar sig mer för toxiska restsubstanser såsom läkemedelsrester och bekämpningsmedelsrester än för livsmedelsburen smitta framkom, liksom att få uppfattar sitt eget hem som en plats där man kan bli matförgiftad, trots att tidigare studier visat att en stor andel av matförgiftningsfall smittas i sitt hem. Oroande stora andelar av konsumenterna kunde tänka sig att äta olika livsmedel med förhöjd risk att drabbas av matförgiftning såsom otillräckligt upphettad kyckling, och ett flertal enkla men viktiga hygienåtgärder för att undvika korskontaminering uppfattas inte av konsumenterna som viktiga att utföra, vilket kan leda till onödigt många matförgiftningsfall. Djurvälfärd och livsmedelssäkerhet är beroende av varandra och aktuellt arbete visar att svenska konsumenter anser att djurvälfärd är viktigt..
Gröna tak som en metod för dagvattenhantering i Norrbotten
Den höga andelen hårdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning på dagvattennätet vid kraftiga regn och vid snösmältning. För att minska belastningen och förhindra översvämningar i urbaniserade samhällen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklädda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat är ett område ej studerat i vidare utsträckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala Luleå. Genom en flödesmätare vid avrinningsutloppet från det gröna taket samt ett uppskattat flöde från ett intilliggande plåttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna beräknas och jämföras. Det uppskattade flödet från plåttaket beräknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata från Luleå Flygplats.
Gästnattsutveckling i Västra Götaland : -En studie om orsaker till förändring
Bakgrund: Västra Götaland är den näst största turismregionen i Sverige och jämför sig kontinuerligt med destinationsorganisationer i Stockholm samt Skåne län. Gästnattsstatistik utgör en viktig redskap vid mätning av turismutvecklingen mellan destinationer. Gästnattsstatistiken innehåller däremot ingen information om orsakerna till utvecklingen.Syfte: Syftet är att genomföra en fallstudie på Västra Götaland med en inventering av orsaker till hur Västra Götaland tappar andelar i gästnattsutveckling, jämfört med Stockholm och Skåne län.Frågeställning: Vilka är de främsta orsakerna, enligt undersökningen, som bidrar till förändringen i gästnattsutvecklingen och påverkar de Västra Götaland?Metod: Arbetet består av en fallstudie av Västra Götaland. En kvalitativ forskningsmetod har används med insamling av data genom intervjuer och sekundär datainsamling.
IFRS påverkan på den statliga koncernredovisningen
Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004.Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen.Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen.Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag.Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen.
Helsäd som alternativt grovfoder till mjölkkor och växande nötkreatur
Helsädesensilage är en benämning som omfattar ensilage av hela spannmålplantor och/ eller baljväxter. Helsäd av spannmål är i många avseenden ett användbart fodermedel. På grund av att det bara skördas en gång per år kan maskin och arbetskostnader hållas nere. Spannmål går dessutom att så ihop med vall eller som efterföljande gröda i växtföljden och innebär därför inget merarbete för att få det att fungera odlingsmässigt. Vid utfodring av helsäd till mjölkkor och växande nötkreatur behöver näringsvärdet och hållbarheten tas i beräkning.
Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) som paraplyart vid restaurering av skogar med stora lövinslag
Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.
Köpcentret Emporia och transporterna: ett exempel på hållbar stadsutveckling?
Studien behandlar s.k. externa köpcentra och dess miljöeffekter. Fallstudien undersöker effekter av etableringen av köpcentret Emporia i Malmö ur ett transportperspektiv. Detta sker genom en kartläggning av färdmedlen till Emporia, kombinerat med beräkning av vilka koldioxidutsläpp personbilsandelarna kan generera. Denna beräkning syftar till att visa på statistiska tendenser i transportflödet och utsläppsmässiga följder.
Aktivt förvaltade fonder : Är Sverigefonder skuggfonder?
Idag berör fondsparandet alla svenskar. Exklusive ppm äger sju av tio svenskar andelar i någon fond och under fjärde kvartalet 2009 uppgick det totala fondsparandet till 1393 miljarder kronor. En majoritet av detta kapital är investerade i aktivt förvaltade fonder. Målet för aktivt förvaltade fonder är att slå index och genom detta ge en bättre avkastning än passivt förvaltade indexfonder.Media har under senaste tiden börjat ifrågasätta om de aktivt förvaltade fonderna kan slå index. Men redan tidigare, faktiskt så tidigt som 1960 talet har forskarvärlden påstått att det inte går att slå index under en längre period genom aktiv förvaltning.