Det mänskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen är ett återkommande tema i mitt konstnärliga arbete. Människan är inbegripen i ett bräckligt maktförhållande som hela tiden måste underhållas. Våra gränser delar upp landskapet i olika delar genom vägar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trädgårdar, odlingar och industrier. Det mänskliga ingreppet kan också vara små subtila skillnader i det orörda landskapet som låter dig ana att någon varit där.Jag har inte för avsikt att framhålla en särskild sorts natursyn. Det är en mängd nedslag på kartan.

AbstractThis project discusses various aspects of children's way to explore nature with their senses. Therefore I conducted a study in two preschools, one nature-oriented and another preschool. This study was carriedout usien the three metods, interviews, observations and surveys. Interview four children from each preschool, observations of each group outdoors during four different occasions and question forms to teachers. The result of the study showed that both teachers and children have a great interest in being outdoors in nature, but it is not always possible to take out all children's groups. The reason is large groups and inadequate staff.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens övergripande syftet var att undersöka elevers uppfattning om och erfarenhet av friluftsliv. De mer preciserade frågeställningarna är:Vilka upplevda erfarenheter av friluftsliv framträder hos elever i skolor som ligger nära respektive längre bort från naturen?Hur definierar unga friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv?Vilken typ av friluftsliv utövar elever i årskurs 9?I studiens avslutande del diskuteras studiens resultat utifrån ett skolperspektiv. MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Sex elever i årskurs 9 har intervjuats på två olika skolor, tre elever på en förortsskola och tre elever på en innerstadsskola. Skolorna valdes strategiskt utifrån skolornas geografiska läge samt den socioekonomiska statusen i området.

Att gestalta med hållbarhet i åtanke är en uppgift som blivit alltmer efterfrågad inom landskapsarkitektur. Enligt kalkyler från FN beräknas andelen människor som lever i städer att kraftigt öka under kommande årtionden, vilket med förestående miljö- och klimatproblematik gör hållbarhetsfrågan mycket aktuell. Biomimik är en ny vetenskap där naturen studeras som modell, mått och mentor och vars lösningar på hållbarhetsproblem översätts till den mänskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder år av evolution har naturen utvecklat en i det närmaste idealbild av hur hållbarhet kan gestaltas, och bör således värderas som en viktig inspirations- och kunskapskälla för samtliga aktörer inom den samhällsbyggande kåren, inte minst bland landskapsarkitekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka biomimikens tillämpningsmöjligheter inom landskapsarkitektur, med målet att främja en hållbar samhällsutveckling. Målgruppen är i första hand landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig även till andra med ett intresse för en hållbar samhällsutveckling. Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om pedagoger i våra skolor använder sig av naturen som en resurs då de ska undervisa i ämnet matematik. Genom min enkätundersökning ville jag ta reda på om det finns några pedagoger som går ut och har matematik med sina elever. Hur ofta går de i så fall ut? Undersökningen visar att det är få pedagoger som regelbundet undervisar i matematik utomhus. Samtidigt har de flesta pedagoger utmärkta förslag på vilka matematikområden man med fördel kan undervisa i utomhus, t ex geometriska begrepp som area och längd.

Syftet med undersökningen är att försöka belysa lärares inställning till utomhuspedagogik. Ett subjektivt urval av lärare gjordes och intervjuer genomfördes och analyserades därefter. Resultatet visar att lärarna i undersökningen är positivt inställda till utomhuspedagogik och ser många möjligheter med den. De är entusiastiska till att använda naturen i undervisningen. Naturen ses som en del i lärandeprocessen.

Utgångspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för små orter på landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad på en sammansmältning av följande kvaliteter i Arvidsjaur:- Försvarsmaktens vinterenhet och fjälljägare- Biltestningsindustrin- Ökande naturturism- Bra serviceutbud- Exotisk natur och klimat- God infrastrukturPå grund av att fler människor numer bor i storstäder har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast växande gruppen är personer som både vill ut i naturen och samtidigt ha närhet till god service och bekvämlighet.

I dagens samhälle sker en förtätning av staden och det är ofta på bekostnad av grönytorna då det anses att de inte blir tillräckligt använda (Grahn, 1991, s. 6). Men det är samtidigt bevisat att man mår bättre av att vistas i naturen än bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för återhämtning från stress (Sahlin, 2010, s. 29).

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invånare.Flamingon står framför en blomma som slingrar sig uppåt, bredvid ser hjorten på oss med en bestämd blick och en snigel rör sig långsamt fram över en yta av växtlighet. Det här är min egen värld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster är som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar små världar där djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen värld, de är inte enbart från regnskogen eller norden. Det är en salig blandning av allt, det som finns på riktigt och det som är fantasi..

Syftet med det här arbetet är visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et är således också att visa på hur gestaltning kan öka värdet på natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering på plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhämtande av kunskap och inspiration från olika skriftliga, muntliga och i bild värdefulla källor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré är och dess funktion. Här diskuteras också vad naturen betyder för människan och vår syn på denna. Det vilda ställs ofta mot det ordnade både i en allmän historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks också, vilket även kan ses i gestaltandet av denna.

Syftet med detta projekt har varit att få insyn i lämpliga arbetssätt och metoder för att designa mönster i allmänhet och mattor i synnerhet. Att få kontakt med befintliga mattproducenter och designers och se hur de går tillväga. Även insikt i processen om hur man överför mönsterdesign till en produkt.Mitt mål var att ta fram en välfungerande matta för privat bruk inomhus. Detta med tilltalande färgkomposition.  Utifrån flera studiebesök, enkät, intervjuer, djupstudie, hela min designprocess och ett mycket givande samarbete med mattföretaget Kateha, så har projektet utmynnat i en handtuftad matta ? ?Glänta?.

Ett syfte med denna uppsats är att belysa hur det är att vara same och troende i dagens samhälle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus på deras natursyn samt deras synsätt på miljöfrågor och den globala uppvärmningen. För att kunna göra detta har jag även fördjupat mig i deras traditionella religion och förhållandet till naturen. Jag ska försöka besvara frågeställningarna nedan.Hur såg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?Vilken påverkan har kristendomen haft?Hur ser samerna på de aktuella miljöfrågorna och den globala uppvärmningen?Hur framställs samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?.

Som en del av allmänt utbildningsområde tre i lärarutbildningen ingår det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det här examensarbetet är att granska hur stort utrymmet är för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare år, samt ta reda på pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar på att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lärarutbildningen märkt tendenser av.För att få svar på min frågeställning har jag använt mig av kurs och referenslitteratur inom ämnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsområdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga år arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare år. I diskussionen lägger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

Forskning visar att allt fler har dålig kunskap om naturen idag och att många känner sig osäkra att vistas i den. För att vända trenden och hjälpa människor tillbaka till naturen har verksamheten naturvägledning uppstått. Den syftar till att förmedla känsla för och kunskap om naturen eftersom allt färre tillgodogör sig detta på egen hand. En av flera naturvägledande metoder är naturstigar. De är självguidande och hjälper besökaren att tolka naturen i sin egen takt.

Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lärande. Vår undersökning sträcker sig mellan årskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lärare i de olika årskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lärarna hade en positiv inställning till utomhuspedagogik. De såg naturen som ett hjälpmedel för lärande, och att det ger många möjligheter som är positiva för barns lärnade.