Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt läranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks också hur pedagoger använder sig av de naturvetenskapliga målen i skogen för barns lärande, samt vilka övriga mål de brukar sig av i förskolans läroplan när de vistas i naturen. Vi vill även ta reda på om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens läranderum. Studien har utgått ifrån ett frågeformulär med övervägande öppna frågor som delats ut till pedagoger på tio förskolor i två olika kommuner för att få ett bredare underlag. Studiens resultat visar på varför kompentensutveckling är viktig för pedagoger.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Att naturen har en positiv inverkan på människans välbefinnande är något som har funnits i vår vetskap sedan långt tillbaka i historien. Den här kunskapen har man dragit nytta av och hälsoträdgårdar anläggs för att kunna ge stressade och utbrända människor en chans till återhämtning och rehabilitering. Här kan de tillbringa tid och ta hjälp av naturen i sin läkning. En hälsoträdgård är en trädgård som är speciellt utformad för att främja hälsa och måste därför ha terapeutiska och välgörande effekter på besökarna. För detta krävs en målmedveten design där deltagarna kan koppla av och bygga upp sitt psyke i en miljö utan störande inslag.

Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan platser där denne känner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet.

På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för ny vild natur i stadens övergivna platser.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om upplevelsebaserad undervisning inom friluftsliv leder till ökad motivation för att vistas i naturen. Undersökningens teoretiska utgångspunkt var David Kolb´s teori om upplevelsebaserat lärande. Teorin baseras på att tidigare kunskap kompletteras eller byts ut mot ny kunskap i fyra steg. Som undersökningsmetoder användes enkäter och observationer. Enkäterna bestod av attityd- och kunskapsrelaterade frågor och genomfördes i början och slutet av den verksamhetsförlagda utbildningen.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

För att finna långsiktigt hållbara lösningar på hur människan kan leva och utvecklas utan att belasta miljön har forskare utvecklat en gestaltningsmetod som möjliggör efterlikning av naturens lösningar. Metoden kallas biomimik, ett ord som härstammar från grekiskans bios som betyder levande och mimesis som betyder imitera. Förutom att beskriva en konkret metod så används även begreppet biomimik för att beskriva ett generellt förhållningssätt till naturen som förebild i gestaltningsprocessen. Trots biomimikens potentiella användbarhet kvarstår frågan hur implementerbar metoden är inom arkitekturkåren. Syftet med detta examensarbete är att föreslå ett förhållningssätt till biomimik samt undersöka på vilket, eller vilka sätt biomimik kan bidra till att stärka den gestaltande landskapsarkitektens arbetsmetodik. Arbetets huvudfråga har varit: På vilket sätt, och i vilka delar av landskapsarkitektens arbetsmetodik, kan biomimik implementeras i en gestaltningsprocess? Det analysen påvisar är att biomimik som gestaltningsmetod inte är ett komplett redskap som kan ersätta vårt traditionella arbetssätt. Till det finns två huvudsakliga anledningar: processen är tidskrävande och metoden är ett designverktyg för produkter snarare än miljöer som inte hanterar samtliga, för landskapsarkitekten relevanta hållbarhetsaspekter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur självvalda inspelade naturljud kunde påverka upplevd stress hos kontorsarbetande stadsbor. Totalt deltog sju kontorsarbetare. Studien bestod av två intervjuer per deltagare samt att deltagarna fick lyssna på en av två valbara ljudfiler med naturljud på arbetstid. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och dessa meningar jämfördes sedan med varandra. Deltagarna upplevde sig vara stressade vid studiens start och vid studiens avslut kände deltagarna att de introducerats till en bra stresshanteringsmetod.

SammanfattningSyfte Studiens syfte är att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jämföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsämnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrån ett anpassat betraktande perspektiv utan att påverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivt perspektiv där du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man värnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrån ett aktivitetscentrerat perspektiv där ofta kommersialism styr för att påverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvänd metod är öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslärare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav två var kvinnor och fyra var män. Samtliga var utbildade till idrottslärare eller lärare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm råder tveksamhet kring den dominansstilen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att jämföra friluftsliv i ämnet idrott och hälsa i den svenska läroplanen med friluftsliv i kroppsöving i den norska läroplanen. Frågeställningarna behandlar den svenska och norska läroplanens uppbyggnad i förhållande till varandra, hur friluftsliv i den svenska läroplanen behandlas jämfört med den norska läroplanen, vilka konsekvenser eventuella skillnader kan ha för elevernas lärande samt varför friluftsliv ser ut som den gör i läroplanerna.MetodMetoden som har använts är textanalys. För att jämföra läroplanerna har en argumentationsanalys av läroplanerna gjorts. Detta innebär att man identifierar en tes, proargumentation och en premiss i en text för att sedan analysera argumenten.Resultat och slutsatsI den svenska läroplanen har friluftsliv en stor plats i själva kursplanen. Kunskapskraven handlar om att orientera, hantera nödsituationer vid vatten vid olika årstider, förutse olyckor och skador, planera och genomföra friluftslivsaktiviteter, leka i naturen samt känna till reglerna i allemansrätten.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie på sex förskolor där vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes på respektive pedagogs förskola, vi använder oss av öppna frågor som är kopplade till studiens syfte.För att svara på syftet formulerade vi följande frågeställningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lärande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lärandet eftersom i naturen får barnen öva grovmotorik naturligt, när de till exempel klättrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen är viktig och är en daglig aktivitet för barnen i förskolan berättar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar också att det lärandet barnen kan få inomhus i matematik går bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människor i en svensk storstad påverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömässigt och hållbart liv kan uppnås. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hämtat exempel från aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sätt för storstadsmänniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att människor som ägnar sig åt detta har en längtan efter småskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns även en önskan om närhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De människor som ägnar sig åt dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har också potential att i framtiden bli en integrerad del av samhällets utformning. .